Författare: Ewa Nienartowicz

Arkivarie med kärlek till konsthistoria, konstvärlden och böcker.

RYTTARSTATYER- symbolik och ikonografi.

Ryttarstaty, som föreställer kejsare Marcus Aurelius till häst,
stor mitt på Piazza del Campidoglio i Rom (utfördes
omkring 178 e.Kr).Detta är bara en kopia.
Original bevaras i Musei Capitolini.

En tradition av ryttarstaty har romerskt ursprung och utvecklade sig ur härskarbilderna med kejsaren till häst i striden eller i triumf. Urbilden var Marcus Aurelius på Capitolium i Rom.Tradition återföddes i den italienska renässansen, fortsatt i barocken och moderna tider. Så här framställdes krigare, som segrade viktiga slag och blivit minnesvärda för nästa generationer. Lyckligtvis har det överlevt till våra tider monumentet av Marcus Aurelius. Staty blev en inspiration för artister, enastående mål att skaffa liknande modell.

  • Första fristående skulpturen sedan antiken utförde Donatello ( 1386-1466). Motivet blev kondottiären Erasmo da Narni (känd som Gattamelata ) vilken försvarade den venetianska republiken. Staty stor i Padua på piazza del Santo. Man kan fråga varför i Padua? Venedig erövrade den grannstad mellan 1405-1797.
Donatello utformade staty mellan 1447-50.
  • Donatello framställer Gattamelata som en sammansatt och vaken ledare, sittande på en realistisk föreställda hästen. Båda verkar vara redo för strid. Konsthistoriker diskuterar om detta staty är gravmonument eller minnesmärke till Gattamelata. Allting talar för den första teorin. Sockeln under hästen består av två reliefer med falska dörrar under. Dörrarna symboliserar undervärldens ingång och ger en känsla av en grav, även om monumentet aldrig var en begravningsplats.
  • En intressant exempel på riddarstaty är en freskomålning gjordes av Paolo Uccello (1397-1475) för uppdrag för den florentinska domkyrkan. Väggmålning avbildar engelsk legosoldat,sir John Hawkwood, som kämpade på den italienska sidan. Ryttarstaty är unik exempel på perspektiv och detta enorm storleken 820 x 515 cm har en propaganda ändamål. Det handlar om representativa fördelar med att tjäna Republiken Florens!
Paolo Uccello,” Ryttarstaty av John Hawkwood”(1436 )
Duomo, Florence

Ursprungligen skulle kondottiär ha ett monument, men på grund av brist på pengar beslutades att hedra hans minne på ett lite billigare sätt, vilken fick konstnären att måla ryttarstaty på väggen. Uccello gjorde några korrigeringar av perspektiv och helheten syns från lång borta, vad skapar lite onaturliga känslor av monumentalitet. På 1800-talet överfördes fresken till duken.

  • En annan florentinsk målare och skulptör Andrea del Verrocchio (1435-88) fick förslag från den venetianska Stora rådet att verkställa Bartolomeo`s Colleoni monument. Kondottiären dog i år 1475 och lämnade i sitt testamentet 100.000 dukater till sin egen staty, som han föreställde sig att placera centralt på Markusplatsen. Colleoni var Italiens yrkeskrigare, utnämndes till general ledare under planerade anfall mot Turkarna. 1483 presenterade Verrocchio en modell av bronsstaty och efter olika diskussioner gjutades skulpturen. Men konstnär dog samma år, innan hans arbete var fullbordat. Riddarstatyn uppställdes 1493 på helt annan ställe, framför kyrkan Santi Giovanni e Paolo.
Ryttare och häst verkar att vara enhet.
Strax före anfallet!
  • Vissa renässans skulptörer genomförde ambitiösa projekt som t.ex Antonio Pollaiuolo (ca. 1430- 1498) för Ludovico Sforza. Planer att skapa ett ryttarstaty av hans far, Francesco,cirkulerade runt florentinska studior. En bronsstaty skulle utföra också Leonardo da Vinci.
  • Antonio Pollaiuolo ”Studium till ryttarstaty av Francesco Sforza” (1489)
    The Metropolitan Museum of Art, New York, Robert Lehman Collection
  • Leonardo da Vinci , första prov till bronsstaty
    (1490),
    Royal collection
  • Leonardo arbetade 3 år och utvecklade en ny bronsgjutning teknik. Han kom på ideen om ett järnställning som skulle förstärka monumentets struktur. När allt var förberett för gjutningen, visade sig att insatser behövs till ny krig. Ludovico Sforza stödjade sin svåger Hercules d`Este i konflikt med den franska Ludvik XII. Politiska omständigheter har vunnit med konsten! Da Vinci har återkommit till ryttarstatyer under sina år i Milano. Gian Giacomo Trivulzio beordrade att han ska utföra hästmonument. Skulptur skulle placeras inuti kapellet i en naturlig storlek. Konstnären skapade även en rik dekorerad arkitektonisk piedestal. Tyvärr i 1512 förlorade Trivulzio makten i Milano och tanken på att fortsätta arbete drevs åt sidan. Ingen av projekten genomfördes av tekniska skäl.
En skiss till ryttarstaty (ca.1511)
Royal Collection

Ryttarstatyer har under epoker varit en form att avbilda fältherrar och regenter, att förverkliga i skulptur deras makt, position. Det var samtidigt symbol och bekräftelse på härskarnas rättsliga styre. Döda hjältar och sagolika segrare. Statyer placerades i centrala delar av städer. Meningen var att alla medborgare och besökare skulle ses dem av alla sidor och av så många som möjligt.

VÄLGÖRENHET I KONSTEN.

  • St. Lorenzo
    Capella Niccolina (1447-49), Vatikan
FRA ANGELICO (1400-55)
målade fresker till påve Nicolaus V, utförde scenen i vilken San Lorenzo (Laurentius) delar ut gåvor till fattiga.

Under medeltiden var det en religiös skyldighet att hjälpa fattiga och sjuka. Kyrkan,snabbare skrivit,kloster hade plikt att hjälpa utsatta människor och gjorde det under många århundraden. På 1500-talet förändrades situationen. Antal kloster minskade, bördan att hjälpa de behövande föll på kommunala myndigheter eller privatpersoner. Det ökade population innebär stora problem med försörjning och den katolska kyrkan hade minskat stöd till fattiga. Italienska städer började bygga vårdanstalter,sjukhus och barnhem. Samma roll hade gillen, en organisation där medlemmarna ägnade sig år religiöst fromhetsliv, hjälpverksamhet och sällskapsliv. De hade plikt mot varandra, gemensam sjuk-och begravningskassor. Ett visst skydd när någon dör.

OSPEDALE del CEPPO grundades i Pistoia redan i 1277 av religiösa samfund Santa Maria eller ”del Ceppo dei poveri”-de fattigas offerstam, senare blev det stadens sjukhus. När Republiken Florens annekterade stad Pistoia bekräftade också officiellt sjukhus statusläge (1401).

Uppdrag att restaurera sjukhus fick Michele di Bartolomeo(1456-62).Tack vare honom byggnaden fick nästan renässansstil, loggian är dekorerad av en keramisk glasyr( en s.k majolika). Den vackert insats utförde Luca della Robbia (1400-82) skulptör och keramiker från Florens. Lucca var känd av sitt arbete med bl.a sångläktaren (cantoria) och dörrarna till sakristian i den florentinska katedralen Santa Maria del Fiore:

1431-38
328 x 560 cm nuvarande i Museo dell`Opera del Duomo
Florens

Luca della Robbia utvecklade en teknik att måla keramikglasyrer i olika färger på terrakottafigurer och grundade en riktig fabrik-verkstad, tillsammans med sin familj. De tre nästa generationer av della Robbia tillverkade terrakottafigurer i många italienska städer.

Verkstad della Robbia

Hans son, Giovanni della Robbia (1469-1529) ärvde verkstaden efter fars död och förbättrade metoder att kunna tillverka mångfärgade (polykroma) skulpturer på snabbare och mer effektiv sätt. Giovannis största och kanske finaste av verk är den polykromatiska frisen på utsidan av Ospedale del Ceppo, utformades mellan 1514-1529. Ämne var förkopplat med sjukhusets verksamhet. Giovanni utformade ””Sju verk av barmhärtighet”:

Ospedale del Ceppo, Pistoia
Här vi har en exempel på god gärning;
besöka de fångna.
Besöka de sjuka.
Begrava de döda
Mätta de hungrande och ge dryck åt de törstande.
Tvätta fotten av pilgrimer.
Pistoia, Ospedale del Ceppo
Allmän vy.

OSPEDALE degli Innocenti – blev en av första byggnad i Florens i den renässanska stilen. Filippo Brunelleschi arbetade med projekt mellan 1419-27. Några år senare kom Andrea della Robbia (Lucca`s brorson) att utforma keramiska tondo-porträtter av lindebarn som pryder fasaden.

Ca. 1490 fassaden av Ospedale degli Innocenti.

Sjukhuset var en välgörenhets institution till övergivna barn. Det avspeglade en humanistisk läran under den tidiga renessansen i Florens. Målet var att barnen ska återinföras i samhälle. De ska kunna läsa, skriva och lära sig andra färdigheter. Sjukhuset tillhandahöll medgift för flickorna och de hade möjlighet att gifta sig eller vara nunnor.

OSPEDALE della SCALA i Siena fanns här från 1100-talet och blev ett separat institution inom kyrkans Santa Maria della Scala verksamheten. Grundades från privata donationer av Sienas medborgare. Intäkterna räckte att servera måltider till fattiga, behandla de sjuka och framför allt att ta hand om lämnade barn. Pilgrimer kunde övernatta i Sala del Pellegrinaio (Pilgrims Hall). Sjukhuset fick uppdrag att sköta om pilgrimer för att här har funnits Via Francigena, den viktigaste pilgrimsvägen till Rom och mängd av folken passerade genom Siena. De erbjuds gratis rum, måltider och en sorts kuponger för mat och dryck i Sienas territorium när de fortsatte sina resor. Barnomsorg har varit bra organiserat. Nunnor tog hand om små barn, vid 8 års ålder fick de lära sig en handel och alla vinster de gjorde förvarades för dem. När de fyllt 18 år hade barnen möjligheten att lämna sjukhuset. I detta fall fick de alla sina sparade intäkter,flickor fick även medgift.

Santa Maria della Scala är berömd av sin konst. De yttre freskerna finns tyvärr inte längre (utfördes av Lorenzetti-bröderna på 1330-talet).

Domenico di Bartolo (född ca. 1400- död ca.1447) fick uppdrag att föreställa sjukhusets välgörenhet i form av fresker till Sala del Pellegrinaio (1439-44). Det är konstnärens sista färdiga verk och absolut hans mästerverk. Målningar illustrerar det dagliga livet såväl som sjukhusets historia. Domenico utformade fem scener med imponerande detaljer, han skildrade verksamhetens vardag.

Fresken avbildar det innersta i sjukhusets verksamheten : barn är omhändertagna från början, senare döpta och till slut får de äktenskapets sakrament.
Tvättningen av fötter; slutsatscen till den välkända scenen med Kristus
som tvättar sina lärjungars fötter.
Pilgrimer får kläder, mat och en så kallade allmosa (nådegåva).
Barmhärtighetsverk : att mätta de hungrande blev ett vackert bildmotiv.

Måltider serverades för de fattiga 3 gånger i veckan. De sjuka fick också gratis mat och behandling. Det var ovanligt för tiden men på sjukhuset fanns en säng för varje sjuk patient och lakan hölls rena!

Religiösa välgörenhets institutioner verkade också i norra delen av Europa.

Mästare från Alkmaar verkade mellan 1490-1515. Hans smeknamn härstammar från en serie målningar som gjorde han till gillet Den Helige Andes vid Sint Laurensker kyrka. Den protestantiska kyrkan var tillägnad också Sankt Laurentius! Målningar hette ”Sju barmhärtiga verk”. Pittoreska och realistiska folkscener framställer alla sju godhjärtade verk . Det är värd att kolla lite närmare hur man behandlade fattiga i Alkmaar.

7 barmhärtiga verk baserade på Jesus förkunnelse:
– att mätta de hungrande
-ge dryck åt de törstande
-klä de nakna
-besöka de sjuka och fångna
-ge härbärge åt husvilla (pilgrimer)
-begrava de döda

Vi kommer tillbaka till Italien och staden Neapel. Till broderskap del Pio del monte Misericordia utförde Caravaggio altarverk ” Sju barmhärtiga verk” (1606-07). Konstnären skildrade alla 7 verk i en enda komposition. Det ljusa ljuset är metafor för barmhärtighet,resten av tavlan sjunker i starka kontraster av chiaroscuro.

390 x 260cm
fortfarande i kyrkan Pio Monte della Misericordia, Neapel

Oljemålningen visar den katolska doktrin på ett majestätisk sätt. Överst på tavlan finns jungfru Maria med barnet Jesus stödd av två änglar, hon representerar medkänsla och förlåtande. Sju barmhärtiga verk avbildar traditionella exemplar som hjälp till pilgrimer, stöd till fattiga eller sjuka. Kompositionen är dessutom mycket dramatisk som alltid hos Caravaggio.

Barmhärtigheten är ett centralt tema inom Bibeln och har tillkommit ofta som ledmotiv genom olika tidsperioder. Renässansen öppnade intresse för människan och hennes välmående. Men för att utvecklas som en individ-humanist var det obligatoriskt att ta hand om mest utsatta och svaga i samhället. Konstnärerna ägnades den barmhärtighetens ikonografi åt största omsorg.

BODEGONES – en väldigt levande stil i den spanska konsthistoria…

Bodega betyder på spanska källare med vin, kött och grönsaker, en ställe i husets hjärta,vart ljuset kommer inte så ofta…Ett ställe i vilken förvarar man varor och intar måltiden, smakar på vinet. Under sådana förhållanden vill jag fokusera på en period i spansk konsthistoria när köksbilder med ett stilleben blomstrade och blev väldigt populära.

Hur det börjades?På början stilleben hade ingenting med konst att göra. Det fanns alltid som en del av ”levande”scener, som t.ex landskap, blommor i vas eller på fönster men aldrig som grundmotiv!

I slutet av renässansen framkommer hos några konstnärer tavlor som skiljer sig från vanliga. Det var effekten av kontakter med flamländska artister som Pieter Breugel, Pieter Aersten eller Joachim Beuckelauer vilka utövade stort inflytande på konsten i Italien.

  • Vincenzo Campi (1536-91) italiensk målare var aktiv i Cremona, mest känd att har varit första som skapade sina stilleben på väldigt realistiskt sätt. De är fortfarande scener från vardagslivet med vackra skildringar av frukter, fiskar och olika matvaror.
” Köket” (1580-90)
Pinacoteca di Brera, Milano
Vincenzo Campi, Pescivendoli ‘
”Fisksäljare”(1579)
Musee de la Roche-sur-Yonne
”Kristus hemma hos Marta och Maria”
ca.1580
Galeria Estense; Modena
”Kvinna som säljer frukter” (1580)
Pinacoteca di Brera, Milano

Det är lite omöjligt att peka på datum: när utgjordes stilleben som ett självständigt motiv? Mycket ändrades med Caravaggio`s modiga tavlor. Han var bestämt i sin stil och brukade säga att en bra tavla kräver samma svett och jobb oavsett framställer detta människor, helgonen eller blommor.

Cirka 1598 målade han ”Fruktkorg” till kardinalen Francesco del Monte, vilken hade ett enormt stort konstsammling (600 tavlor). Caravaggio (1571-1610) kände väl potentiella chanser på konstmarknaden. Första gång har någon målat bara föremål. Det finns ingen narrativ berättelse eller scen på tavlan! Dessutom den korg innehåller mogna, lite för mogna frukter med torra blad och spår av insekter.

”Canestra di frutta” eller ”Fiscella” blev en av första stilleben målning i den västerländska konsthistoria.
(1598-99)
Pinakoteka Ambrosiana, Milano
1593-94
Galleria Borghese, Roma

Alla lärde sig från Caravaggio teknik som heter ”chiaroscuro” eller maniera tenebrosa ,en dramatisk kontrast mellan mörkaste delar i tavlan och ljuskällan. På detta sätt byggde han tredimensionell illusion och introducerade realism i konsten. Caravaggio hade ganska många efterföljare i Spanien och stilleben-måleri blomstrade faktiskt som egendomlig stil.

  • Juan Cotan Sanchez (1560-1627) var mycket berömd av sina stilleben måleri och pionjär inom tenebroso-teknik.
”Stilleben med vildfågel, grönsaker och frukt”
1602
Prado, Madrid
”Stilleben med frukter”
1602
The Fine Arts Gallery of San Diego
”Stilleben med grönsaker och frukter”
1602-03
kollektion av Jose Luis Varez Fis, Prado
  • Juan van der Hamen (1596-1631) han var son till flamländske hovmannen och kunde skapa en bra position som Filips IV hovmålare. Han var särskilt begåvad inom blomstermåleri, presenterade ofta föremål från kungliga hovet: vackra serviser, venetianska glas, bägare, förgyllda plattor och vaser. Han komponerade allt detta på ett extremt elegant sätt
  • Stilleben med blommor, kronärtkockor och glas, Prado
    1627
  • Stilleben med frukt och glas
Offer till Flora, 1627,
Pradomuseet, Madrid
Kanske ni undrar varför så stor format på bilden?
Tavlan gör otroligt intryck på besökande pga sin storlek 216 x 140cm
vilket känslan!
  • Francisco Zurbaran (1598-1664) var känd av sina religiösa tavlor och porträtter. På grund av sin kärlek till teknik ”chiaroscuro” kallas man honom en spansk Caravaggio. Zurbaran utförde några stillebens tavlor:
Stilleben
ca.1630, Prado
Stilleben med frukter och rosa.
1633
The Norton Simon Foundation, Pasadena

Zurbarans målningar är enkla och visar respekt till vardagliga frågor. Här finns ordning, varje objekt har sin plats och inget är viktigare än den andra. En religiös symbolik är tydlig. Tre grupper av föremål anordnade i asketisk ordning kan symbolisera den heliga treenigheten. Bildkompositionen är mycket minimalistisk, man vill stanna längre och kontemplera…

  • Diego Velazquez (1599-1660) född i Sevilla var mest framstående spansk målare. Under 1620-talet utförde han några stilleben måleri där man särskilt kan nämna:”Den gamla kokerskan”. Två nästa bodegones är i bakgrunden religiösa scener men på första plan kan vi se kvinnor som förbereder måltid.
”Kristus hemma hos Marta och Maria”
1616-1618
National Gallery, London
”Kökspiga med scen Kvällsmat på Emmaus”
1618-22
National Gallery, Dublin
Den tavlan har en interessant historia. Som en typisk bodegón hängde målningen i Nationalgalleriet tills den mörka bakgrunden konserverades under rutinunderhåll i år 1933. Då visade sig att i det övre vänstra hörnet finns ett fönster genom vilket man kan se Kristus under kvällsmat på Emmaus.Frälsare dök upp i den här staden för två av sina elever. De kände igen honom vid kvällsmat vid det gemensamma bordet.
Varför beslutade konstnären på en så ovanlig sätt,att måla en viktig religiös scen dold i bakgrunden och  fokusera mer på tjänaren och detaljerna i köket?

Låt oss titta lite närmare. Jesus visade sig för sina lärjungar för att berätta sanningen om hans uppståndelse.Det verkar att Velazquez ville betona hur viktiga är Kristus ord till varje människa oavsett status och yrke. Den kökspiga är vittne och verkar analysera allt vad hon hörde.

På XVI-talet infördes målningen i kontr-reformationens tjänst och bodegones hade sin religiösa ändamål. Sublima frågor presenterades i vanliga former av vardagen på mycket realistiskt sätt. Den spanska stillebenmåleri är oerhört vacker och speglas både materiella och andliga värden.

Stor samling av bodegones finns i Prado-museet och är populärt bland konstälskare från hela världen.

https://www.museodelprado.es/en/the-collection/art-works?search=bodegones

Maria Sibylla Merian, vetenskap och konst.

Maria Sibylla Merian, när vetenskap och naturen mötas med konst…

Det vackra ordet”entomolog” förekommer från grekiska och benämner insekter, deras beteende, livscirkel och vanor. Småkryp, spindlar, fjärilar och andra…Verkligen, en ovanlig intresse.

Maria Sibylla Merian född 2 april 1647 i Frankfurt am Main i Tyskland. Hennes far Matthäus Merian var en känd graverare som jobbade med kopparplåtar. Han dog när hon var liten flicka och hennes mamma gifte sig om med en botanisk stillebenritare Jakob Marell. Maria hade tur i livet! Styvpappa uppmuntrade henne att arbeta vid sin sida: rita blommor och måla. Hon hjälpte i hans ateljé och började observera insekter.

Hon hade en vetenskapligt instinkt, en avgörande känsla att pupporna går genom metamorfos-processen. ”Larverna tappar huden flera gånger, precis som en man tar av sig skjortan”- så där skriver 13-åring Maria i sina anteckningar.

I 1675 publicerar hon sin första bok med naturliga illustrationer ”Neues Blumenbuch” och därefter ”Der Raupen wunderbare Verwandlung” i vilken hon beskrev larvernas metamorfos. Illustrationer som hon ritar är som liten konstverk.

Maria Sibylla gifte sig med Andreas Graaf, norymbersk konstnär och födde två döttrar: Dorotea och Helena. Paret arbetade tillsammans och skapade kopparplåt med blommor till kvinnor som broderade.Detta var krävande arbete, lät mig bara skriva att akvarell brukade man trycka på plåt, senare överföra till papper och till slut handmåla tryckta grejer.

Men sådana mest dekorativ jobb var inte till Maria. Hon kände att är skapad till någonting större. Hennes äktenskap blev också en stor besvikelse. Sommaren 1685 lämnade hon Andreas och reste med döttrar till Nederländerna. Där gick hon med i religiös rörelse skapad av Jean de Labadie ,ex-jesuiten. I den labadistiska samfunden levde man enkelt, utan egendom, ärligt talat man lämnade egendom till församlingskyrkan. Maria har resignerat av allt men inte heller av sin passion och kärlek till naturen. I den sekten fick hon kontakt med nederländska missionärer från Sydamerika vilka berättade om sina resor och växter från koloniala länder. Hon besökte ofta Hortus Medicus, en botaniska trädgården skapades i 1638 för att samla växter, örter, träd från Västindiska Kompaniet.

En av vackraste och äldsta europeiska trädgårdar är fortfarande öppet för besökare
och bjuder på att vila mitt i centrum bort från stadens liv och rörelse.

Maria letade efter inspirationer…och bestämde sig att resa till Surinam. Det tog 2 månader, hon packade papper,färger, preparatburkar och reste med sin dotter Dorotea. 52-åring Maria följde sin passion . Jag hade ingen aning vart ligger Surinam, detta liten land gränsar till Brasilien och Guyana. Det stora delen är bevuxet av tropisk regnskog och där finns otroligt rik fauna och flora. En riktigt paradis till naturforskare! Att klara sig i heta temperaturer var inte lätt. Hon lärde sig från kreolska kvinnor vilka av växter och insekter är livsfarliga. Ansträngande jobb och hårda omständigheter orsakade malaria hos henne.

Tillbaka i Amsterdam blev Maria känd och populär bland konstnärer och vetenskapare. Hennes opus magnum blev bok ”Metamorphosis Insectorum Surinamensium”(1705) vilken innehåller 90 bilder med otrolig natur från exotiska Surinam. Publikation har blivit så populärt att dem fick 19 utgåvor mellan 1705-1771.

Hennes verk blev uppskattad av ryska tsaren Peter som köpte 300 grafikbilder till sin kollektion och framför allt av Carl von Linne. Han inspirerades av damen från Amsterdam när skapade sin systematisering av hundratals insekter, växter. Marias otrolig jobb påverkade nästa generationer av vetenskapare, genom illustrationer visade hon relationer mellan insekterna och deras miljö.

Tyvärr, blev hon glömts med tiden…men hennes namn har aldrig försvunnit från science. Till hennes ära kallades en av bönsyrsor ”Sibylla”, en sorts spindel ”Metellina merinae” och blomman ”Watsonia meriana”.

Maria dog 13 januari 1717 i spår av malaria…Hennes två döttrar, Johanna Helena Herolt (1668-1723) och Dorothea Maria Graaf (1678-1743) följde mammas väg. Helena blev konstnärinna, samarbetade med Agnes Block och jobbade i Amsterdams Hortus Botanicus. I 1711 flyttade hon till Surinam och kom aldrig tillbaka till Europa. Dorotea skapade samling av illustrationer och teckningar till ryska tsaren och hade ansvar att sköta om naturhistoriska föremål i Kunstkammer (Sankt Petersburg).

I 2014 en grupp vetenskapliga kvinnor bildades The Maria Sibylla Merian Society i syfte att sprida hennes illustrationer, böcker och anteckningar http://themariasibyllameriansociety.humanities.uva.nl

Maria Sibylla var en av första vetenskapliga kvinnor som hittade möjligheter att följa sin intresse, våga ha egna teorier och kunna bevisa dem i verkligheten. Till många forskare är hon förebild, hur man kan bygga en meningsfull karriär trots hårda omständigheter.

Vem vill inta ha så vackra, naturliga tavlor med växter,
fjärilar,
insekter?
300 år gamla illustrationer
kan vara en toppen, modern inredning!

Vermeer Van Delft-en nederländsk pärla.

en nederländsk konstnär som avbildade kvinnor i deras intima interiörer, magiska tavlor

Intima, subtila ledmotiv, interiörer … Kvinnor, tjänstflickor,stolar, vinkaraffer, musikinstrumentet och vanliga draperier…det låter som inventarielistan inte heller som motiv till en bra konst! Vermeer skapade sin värld av dessa föremål. Kom hit, kära läsare! Dags att göra en resa till XVII-talet Nederländerna, till en små stad Delft.

  • Vad vi vet säkert om Johannes Vermer är nedanstående:
  • född i oktober 1632 i Delft (döptes 31 okt.)
  • död 15 december 1675 i Delft
  • hans far var sidenvävaren och drev försäljning av konst i sitt eget värdshus
  • redan i 1653 blev Johannes godkänd som mästermålare av Sankt Lukasgillet, gifte sig med Catharina Bolnes och konverterade till katolicismen för att hans brud var uppfostrat i katolsk tro.
  • angående hans konst: har aldrig daterat sina tavlor eller jobbat till beställare, han hade en mecenat som köpte tavlor till försäljning (Pieter van Ruijven)

Vermeer har avbildat framför allt kvinnor, som sysselsätter sig med att skriva eller läsa brev, musicera, samtala, syssla med handarbete. Allt utspelar sig i borgerliga interiörer, kvinnors blick är sällan direkt, det känns att när man kommer närmare dem ska inte alls märker detta!

Ibland hans tavlor har allegorisk budskap. ”Kopplerskan” (1656) är faktiskt den första som han ville signera och datera. Det är scen från en bordell, snart kommer till en transaktion, vi ser en ung rödkindad tjejen och hennes säljare (en bordellmamma i svarta kläder) i närheten av två man. Vinkaraff balanserar på en tjock, turkiska mattan, mannen som gör sällskap till soldaten skålar till oss- åskådare.

#Gemäldegalerie Alte Meister, Dresden

Vermeer har ofta avbildat kvinnor med pärlor i öronen, på nacken, i handen. Till honom var det symbol av kvinnligheten. Han tyckte om hur ljuset kristalliseras, hur det avspeglar glimt i ögonen. Pärlan är bildens essens!

”Flicka med pärlörhänge” (ca.1665) konsthistoriker
kallar henne en nederländsk Mona Lisa, så gåtfull
är denna tavla!
#Mauritshuis, Haga
”Kvinnan med pärlhalsband i gula dräkten” (1664)
sysselsatt att prova halsband,hennes ansikte mjuknar ljuset från fönster,
alltid faktiskt från vänster sidan!
# Gemäldegalerie, Berlin
”Kvinnan som håller våg” (1662-63) är allegorisk tavla.
Ovanför henne hänger tavlan ”Den sista domen”och hon verkar vänta
att ha balans på vågen, balans mellan världsliga och andliga i livet?
På bordet ask med två pärlor.
# National Gallery of Art, Washington

Att säga om Vermeer ”porträttist” kommer att vara stor risk. Men han levde i närheten av kvinnor: mor, fru, svärmor och döttrar ( han hade 12 barn!) och förmodligen avmålade dem med detaljer i sina intima livs-momenten. Vermeer framställde ofta brevskrivande eller läsande kvinnor:

”Ung kvinna med brev” (1657-59)är en mästerverk.
En tjock, grön draperi hänger på höger sidan av tavlan
och avslöjar den scenen för oss-betraktare! Fönster är öppet igen,
kaos på bordet motsvarar kaos i själen. Damen läser brev från sin
älskare? I fruktskål ligger äpple vad innebär att hon syndar.
IKONOGRAFI#ÄPPLE#SYND

Johannes Vermeer aldrig satte sin fot utanför sin födelsestad. Delft hade allt vad konstnär behövde. Det var helt öppet stad tack vore flodtransport och kanaler. Medborgare var rika och utbildade,vetenskap blomstrade. Han blev vän med naturforskare Anton van Leewenhook (1632-1723) som upptäckte linser, mikroskop och med Johan de Wyck som skapade camera obscura.

camera Obscura
Av latinska betyder camera obscura -”mörkt rum”.
Det är hålkamera som man sätter i mörka rummet, ljus faller genom detta hål
och uppstår en svag upp och nedvänd bild av detta som finns utanför hålet.
Sådana teknik använde Vermeer att göra skisser, särskilt till vy över sin lilla staden!
Delft, camera obscura
”Den lilla gatan” (1658) är BILD
Vermeer avmålade med camera obscura detaljer, tegelstenar, fönsterluckor
I den idylliska miljö sitter två kvinnor, två lekande barn och sysselsätter med sin vardagliga
uppgifter.
# Rijksmuseum, Amsterdam
"Vy över Delft"(1660-61)
”Vy över Delft ”(1660-61) är till många en vacker målning
av ett stadsmotiv och flod. För mig en magisk tavla, en bild av människor,
byggnader och naturen förtrollad i tidens gång….
#Mauritshuis, Haga

Vermeer uppskattade vetenskapens värld; här har vi två tavlor som framställer naturforskare:”Geograf”och ”Astronom”. Det finns ganska säkra teorier att det är van Leeuwenhoek. Nomen -omen är dem båda begravda i samma kyrkan, Oeude Kerk i Delft.

Konsthistoriker brukar kalla Vermeer ”målare-intimist”. Han jobbade oftast med litet format och motivet hade en intim, rofylld karaktär. Interiörbilder skapade han i sin egen hus, runt sina möbler och föremål. I den tysta miljö har förekommit riktiga mästerverk som nedanstående ”Mjölkpigga”målad mellan 1658-61.

”Vermeer”

Så länge kvinnan där på Rijksmuseum

samlad, i målad tystnad.

Dag efter dag häller

mjölken ur kannan i bunken

förtjänar inte Världen

världens undergång.

Wislawa Szymborska
övers. Anders Bodegård
En tjänsteflicka som häller upp mjölk från en kanna till skål, den vardaglig sysslan, kallt rum gör hennes värld enkel och samtidigt poetisk!
# Rijksmuseum, Amsterdam

Dags att avsluta våran resa till XVII-talets Delft, hos Johannes Vermeer. Dags att stänga den tjocka gardinen…Vi lämnar kvinnor och deras tysta, magiska världen. Tiden har stoppats, vardagen innebär evigheten…

interaktiv katalog av hans verk
3,0

MEDICI-FAMILJEN mecenat: dröm om evigheten eller en första konstinvestering?

Vill ni veta mer om Florens, gamla kyrkor, tavlor och Medici familje?
Vi ska göra en konstresa till Toskanien, till Renessänsen.

Allt började från pengar, ullhandel och ekonomiska tillväxten till en familj från Florens. Deras medlemmar var kunniga att påverka statens näringsliv, utöka sin position och till slut styra. En typisk förbindelse mellan MAKT och PENGAR. Men som är mest fascinerande för mig, att detta familj startade den italienska renässansens födelse! Jag vill kort presentera Medicimedlemmar och framför allt koncentrera på konsten. Och det kommer att vara KONST via stor ”K”.

En av ledare Giovanni di Bicci di Medici (1360-1429) startades banken och från den tidspunkt kommer makten att bygga ut. Giovanni blev det första av härskare i Florens, någon som har grundat familj position. Han visade intresse för konsten. Han satt i kommitee för uppdraget vem ska utforma Baptisteriets di San Giovanni nya bronsdörrar.

En florentinsk romansk byggnadsstil(1059-1128) kommer att få nya former.
Paradisportarna visuell bild
Paradisportarna (omtalad så av Michelangelo)
Lorenzo Ghiberti(1378-1455) har vunnit tävling
jobbade här mellan 1425-52
att skapa nya lösningar : relief med central perspektiv,
tredimensionella figurer.
Östra sidan baptisteriet i Florens.

Giovanni var en riktigt konstfrämjare. Han sponsrade ombyggnad av basilika San Lorenzo i helt ny still. Arbete pågick mellan 1421-1469 påbörjades av arkitekten Filippo Bruneleschi (1377-1446) senare Michelozzo. San Lorenzo ser inte ut som riktigt pärla men innehåller inne otroliga fresker, skulpturer och tavlor. Att nämna bara konstnärer som jobbade i basilikan: Michelangelo, Donatello och Andrea Verocchio.

Grova stenfasaden av ”pietra serena”(brun sten) omfattar
hela byggnaden och är en av första renässanstecken i Florens.

En gammal och ny sakristia i San Lorenzo blev en begravningsställe för över 50 Medicis familj medlemmar. Här vilar också Giovanni med sin fru Piccarda, föräldrar till generation som hade stora drömmar och förväntningar.

visuel
Agnolo Bronzino (1503-1572)
S.k postum porträtt, gjord 100 år efter döden,
efterbildning av mynt eller sigillum.
Warehouse Gallery
Antonio del Pollaiuolo (1432-1498),florentisk målare
avbildade Piccarda på en vacker och idealiserad sätt
ca.1470
Museum Poldi Pezzoli, Milano

Företrädare blev Cosimo Il Vecchio, den äldre (1389-1464), som senare fick titel”Pater patriae”. Han konsoliderade bankverksamheten och kunde inträda konstmecenat i större perspektiv än sin fader. Familjen växte, behövde en representativ hus och påbörjades bygga Palazzo Medici(1444-84). Arkitekten Michelozzo di Bartolomeo skapade en riktigt opus magnum.

Fortsätt läsa MEDICI-FAMILJEN mecenat: dröm om evigheten eller en första konstinvestering?