Den lögnaktiga konsten som stiger ut ur ramen och skapar illusorisk måleri.

Det finns en lockelse hos människan att bli lurad och överraskad. Barockens illusionistiska måleri bedrar oss på helt ovanlig sätt!

Tänk, att någon dag kommer man till museum och alla tavlor hänger så – omvandlat. Mardröm… faktiskt. Men inte på 1700-talet!

TROMPE L´OEIL måleri är en fascinerande riktning i konsthistoria. Det är trend att leka med oss, konstbetraktare, att lura vårans traditionell tänkesätt.

Tavlan har titel ”Baksidan av en målning”(1670) och hänger i Statens museum för kunst i Köpenhamn. Det är en målning med två baksidor, den målade och den verkliga.Tittare vill vända tavlan som verkar vara till salu, vilket dessutom föreslås av en lapp med nummer 36! Skapad av flamländsk konstnär, Cornelis Norbertus Gijsbrechts från Antverpen. Han var en skickligt konstnär: skuggorna som faller över och lätt smutsade träet gör en känsla av verkligheten!

Detalj med självporträtten (1663)

Det är inte känd med säkerhet när han föddes. Hans äldsta kända målning är från 1657, resten kan man bara gissa. Man brukar ange födelsedatum som 1640 och avlidit 1683.

Han arbetade i Tyskland på början av 1660-talet, bland annat i Regensburg hos kejsar Leopold och senare i Hamburg (1665-68). Gijsbrecht`s karriär blomstrade i Danmark, när han blev anställd som hovmålare hos kungen Frederik III och därefter hos Christian V (1668-72). Han hade atelje i Rosenbergs slott. Det räcker med detektivarbete, dags att visa hans måleri!

”Trompe l`oeil med stilleben l (1663)
Beaux-Arts de Carcassonne
”Trompe-l`oeil med atelier vägg och vanitas stilleben” ( 1665)
Musee des Beaux Arts de Valenciennes
”Trompe l`oeil av en öppet glaserad skåpdörr med många papper och föremål” (1666)
Private kollektion
”Trompe-l’œil med brevet”, (1668)
Statens Museum för Kunst, Köpenhamn

Det är ingen konstighet att målare är flamländsk. Det var i Nederländerna som genre blomstrade under barockens 1600-talet. I den protestantiska land fick konsten en friare ställning från religionen. Trompe l`oeil syftade till att lura betraktarens öga, att tro att de målade tvådimensionella illusionerna var verkliga tredimensionella föremål. Oftast består den typ måleri av vanitas stilleben, traditionella symboler för livets övergång:

  • krans av halm
  • blommor i en vas
  • ett nedbränt ljus och ett timglas
  • brutna sädesax
  • dödskalle
  • allt detta var påminnelse om livets förgänglighet

Senare skapade Cornelis vanitasmotiver som del till mer komplexa trompe l`oeil-komposition i en s.k. ateljeväggarna, väggar med jaktredskap eller musikaliska instrumenter.

”Trompe l`oeil med brevet och pennor” (1670)
Museum of Fine Arts, Ghent
”Trompe l`oeil med fiol, målarredskap och självporträtt”
(1675)
Kungliga slottet, Warszawa

Trompe l`oeil teknik krävde att använda några tricks på den optiska illusionen. Cornelis hade en palett av spännande drag att använda:

  • en närmast osynlig penselföring
  • rätt perspektiv och realistiska mått
  • enhetlig ljussättning
  • signaturen utesluten men genom att sätta sitt namn på ett kuvert eller liknande, slapp konstnären att vara anonym
  • tavlan saknade av ramen
  • avbildade spikor, krokar

Det ser ut som alla föremål hänger på vägg. Allt för att det verkligen skulle uppstå en illusion!

Under sina fyra år i Köpenhamn utförde Cornelis Gijsbrechts ungefär 22 illusionistiska målningar, varav 10 finns i samlingen på Statens museum för kunst. Efter framgångsrika år i Danmark kom han till Stockholm där han bidrog till att introducera trompe l`oeil i Sverige. På Riddarhuset finns en brevvägg på drygt 2 meter, en gåva till greven Clas Rålamb, år 1673.

För att illusionen skulle vara övertygande målade Gijsbrechts främst motiv och föremål som normal fanns i kungens omgivning – allt som kunde locka betraktarens sinne och intellekt. Tavlan ”Quodlibet med brevet” från 1675 framställer ett stycke som spikade på en träram, fästes olika brevet med kungliga stämpel, kammare och andra föremål. Darför titel Quodlibet vad innebär på latin ”olika grejer”. Dessa objekter har strikt definierade betydelsen: en kam symboliserar rimligt ordnade tankar medan ett papper och penna föreslår författaren.

”Quodlibet” (1675)
Wallraf Richard Museum

Konsten att lura ögat har fascinerat i alla tider. Trompe l´oeil kan uttryckas i oändliga former, viktigaste att verken ska upplevas som det som avbildats. En ständigt lek mellan verkligheten och fiktion, en bedrägeriets trick som öppnar våra ögon för sanningen.

Maria Sibylla Merian, vetenskap och konst.

Maria Sibylla Merian, när vetenskap och naturen mötas med konst…

Det vackra ordet”entomolog” förekommer från grekiska och benämner insekter, deras beteende, livscirkel och vanor. Småkryp, spindlar, fjärilar och andra…Verkligen, en ovanlig intresse.

Maria Sibylla Merian född 2 april 1647 i Frankfurt am Main i Tyskland. Hennes far Matthäus Merian var en känd graverare som jobbade med kopparplåtar. Han dog när hon var liten flicka och hennes mamma gifte sig om med en botanisk stillebenritare Jakob Marell. Maria hade tur i livet! Styvpappa uppmuntrade henne att arbeta vid sin sida: rita blommor och måla. Hon hjälpte i hans ateljé och började observera insekter.

Hon hade en vetenskapligt instinkt, en avgörande känsla att pupporna går genom metamorfos-processen. ”Larverna tappar huden flera gånger, precis som en man tar av sig skjortan”- så där skriver 13-åring Maria i sina anteckningar.

I 1675 publicerar hon sin första bok med naturliga illustrationer ”Neues Blumenbuch” och därefter ”Der Raupen wunderbare Verwandlung” i vilken hon beskrev larvernas metamorfos. Illustrationer som hon ritar är som liten konstverk.

Maria Sibylla gifte sig med Andreas Graaf, norymbersk konstnär och födde två döttrar: Dorotea och Helena. Paret arbetade tillsammans och skapade kopparplåt med blommor till kvinnor som broderade.Detta var krävande arbete, lät mig bara skriva att akvarell brukade man trycka på plåt, senare överföra till papper och till slut handmåla tryckta grejer.

Men sådana mest dekorativ jobb var inte till Maria. Hon kände att är skapad till någonting större. Hennes äktenskap blev också en stor besvikelse. Sommaren 1685 lämnade hon Andreas och reste med döttrar till Nederländerna. Där gick hon med i religiös rörelse skapad av Jean de Labadie ,ex-jesuiten. I den labadistiska samfunden levde man enkelt, utan egendom, ärligt talat man lämnade egendom till församlingskyrkan. Maria har resignerat av allt men inte heller av sin passion och kärlek till naturen. I den sekten fick hon kontakt med nederländska missionärer från Sydamerika vilka berättade om sina resor och växter från koloniala länder. Hon besökte ofta Hortus Medicus, en botaniska trädgården skapades i 1638 för att samla växter, örter, träd från Västindiska Kompaniet.

Maria letade efter inspirationer…och bestämde sig att resa till Surinam. Det tog 2 månader, hon packade papper,färger, preparatburkar och reste med sin dotter Dorotea. 52-åring Maria följde sin passion . Jag hade ingen aning vart ligger Surinam, detta liten land gränsar till Brasilien och Guyana. Det stora delen är bevuxet av tropisk regnskog och där finns otroligt rik fauna och flora. En riktigt paradis till naturforskare! Att klara sig i heta temperaturer var inte lätt. Hon lärde sig från kreolska kvinnor vilka av växter och insekter är livsfarliga. Ansträngande jobb och hårda omständigheter orsakade malaria hos henne.

Tillbaka i Amsterdam blev Maria känd och populär bland konstnärer och vetenskapare. Hennes opus magnum blev bok ”Metamorphosis Insectorum Surinamensium”(1705) vilken innehåller 90 bilder med otrolig natur från exotiska Surinam. Publikation har blivit så populärt att dem fick 19 utgåvor mellan 1705-1771.

Hennes verk blev uppskattad av ryska tsaren Peter som köpte 300 grafikbilder till sin kollektion och framför allt av Carl von Linne. Han inspirerades av damen från Amsterdam när skapade sin systematisering av hundratals insekter, växter. Marias otrolig jobb påverkade nästa generationer av vetenskapare, genom illustrationer visade hon relationer mellan insekterna och deras miljö.

Tyvärr, blev hon glömts med tiden…men hennes namn har aldrig försvunnit från science. Till hennes ära kallades en av bönsyrsor ”Sibylla”, en sorts spindel ”Metellina merinae” och blomman ”Watsonia meriana”.

Maria dog 13 januari 1717 i spår av malaria…Hennes två döttrar, Johanna Helena Herolt (1668-1723) och Dorothea Maria Graaf (1678-1743) följde mammas väg. Helena blev konstnärinna, samarbetade med Agnes Block och jobbade i Amsterdams Hortus Botanicus. I 1711 flyttade hon till Surinam och kom aldrig tillbaka till Europa. Dorotea skapade samling av illustrationer och teckningar till ryska tsaren och hade ansvar att sköta om naturhistoriska föremål i Kunstkammer (Sankt Petersburg).

I 2014 en grupp vetenskapliga kvinnor bildades The Maria Sibylla Merian Society i syfte att sprida hennes illustrationer, böcker och anteckningar http://themariasibyllameriansociety.humanities.uva.nl

Maria Sibylla var en av första vetenskapliga kvinnor som hittade möjligheter att följa sin intresse, våga ha egna teorier och kunna bevisa dem i verkligheten. Till många forskare är hon förebild, hur man kan bygga en meningsfull karriär trots hårda omständigheter.