Kategori: Kunsthistorisches Museum

Nöjen och underhållningen för alla klassamhälle beskrivs oftare i litteraturen än presenterades i konst. Med vissa undantag kan man hitta några exempel. Under renässansens tid börjades uppmärksamma kroppsliga behov, inte bara själiga. Den furstliga och kungliga hovet hade riddarturneringar, dansföreställningar. Men även lägre samhällsgrupper hade sina traditioner och nöje.

Apollonio di Giovanni di Tomaso (ca.1415-1465) målare och illuminator, var född i Firenze. Han tillverkade bröllopskistor till unga par, så kallade ”cassoni” dekorerades med olika allegoriska scener. Ganska många sådana kistor har överlevt till vår tid.

På Ashmolean Museum i Oxford finns en mycket intressant scen ”Sabinskornas bortrövande”. Förmodligen är det fragment på cassone och den del visar en akrobat och brottare, en scen vilken varit lämplig tema för bröllopsfirande!
Scenen visas den vardagliga och högtidliga livet på den florentinska hovet. I den tidpunkt härskade i Florens Cosimo Medici och det hela scenen avbildar den tillfälle.

Cassone ufördes i Antonio di Giovanni`s verkstad cirka 1440 . Nuvarande finns på Yale University Art Gallery.

Jakt och krig var två aktiviteter som ansågs vara underhållning för härskarna. Båda vittnade om status och rang hos dem som deltade och har varit ämne för konstnärer. Ceremoniella slagsmål, turneringar var populära både i norra och i södra Europa. Även påven hade sina fester och var ivriga att se dem.

"Jakt på rådjur" dokumenterar en historisk händelse, som ett jakt organiserad av kurfurste av Sachsen, Frederik den kloka till kejsaren Maximilian.Samtidigt är det en av de bästa exempel på naturlig landskap inom europeisk konst.Vackert panorama med kullar och skogar,floden; lång borta fanns en stad med skarpa spetsar av kyrkor; på kullen tornar ett slott.

Lucas van Valckenborch (ca.1530-1597) var en flamländsk konstnär och skapade små landskap, genre scener som liknar stil av Pieter Bruegel. De var föreställningar av marknader, bondefestivaler med anekdotisk motiv.

Naturligtvis hade olika sociala grupper sina nöjen och underhållning . Hos Pieter Bruegel den yngre (1564-1638) kan vi betrakta en bondbröllop. Han var känd som målare av ”lantliga scener”och helvete-motiver, därför kallades honom Helvetes-Breughel. Men här avbildar han en bonde bröllop, där personer dansar, dricker och uppför sig sorglösa och lätta. Livet på landsbygen var arbetsbelastat, så det är inte konstigt att vid högtider man ville glömma om alla vardagens oro.

En till version av samma motiv hänger på Hallwylska museet i Stockholm. ”Bondbröllop”är målad i Bruegel den äldres stil, men kompositionen är annorlunda, med ett vidare perspektiv så att fler byggnader och grupper av människor får plats. Pieter kopierade ofta verk av sin pappa och bröder.
Dåtidens publik gjorde inte samma skillnad mellan original och kopia som vi gör idag.

en annan flamländsk konstnär Pieter Aersten (ca.1508-75) har varit pionjär inom stilleben- och genremåleri. Hans realistisk skapad scen från krog framställer en nöjes tillfälle, där alla verkar vara glada och lyckliga. En ung man dansar till musik runt ett ägg, så försiktigt utan att det skulle gå sönder. Det var faktisk ett populärt spel under vårens folkfest. Först ritades en kritcirkel på golvet. Sedan, vid musik sällskap skulle spelaren använda fötterna för att rulla ett ägg ur en skål. Allt detta måste göras utan att röra blommor, löv som finns på golvet. Den första som lyckades skulle vinna ett pris: vanligtvis en korg med ägg.

• 

Mellan period 1614-15 reste en ung nederländsk student till London. Hans namn var Michael van Meer och han lämnade efter sig en otrolig dagbok. Det innehåller en imponerande samling signaturer av kända personer inklusive monarker. Albumet visar också ett utbud av akvarell-målningar från London, från vardagen till kungliga ceremonier
Vad var vänskapsalbum? Från mitten av 1500-talet började tysk- och holländsktalande studenter resa oftare på en rundtur till andra europeiska städer för att genomföra sina studier. Som minnesmärken av resor skapade de personliga album som denna, känd på latin som album amicorum eller på tyska som Stammbucher. Albumen är vackert och noggrant utformad. Vem har utfört detta? Tyvärr hans namn är helt anonym. Man tror att det var en professionell, lokal konstnär som var kunnig för att rita (eller kopiera) till unga studenter.

• 

• 

• 

För oss kommer att vara intressant en illustration: den som framställer en tävling mellan tuppar, den kungliga nöjet på den här epok -tuppstrid. Särskilt intressant att man ser avbildad Ers Majestät, kung Jakob I Stuart som åskådare!.

Under renässansen har varit populärt en sällskapsspel, tarot. Man vet inte exakt när den skapades, men det rör sig om tidsperioden 1420-1450, och det skedde i norra Italien. Här har vi exempel på en sofistikerad skildring av den italienska målare, Niccolo dell`Abbate (ca.1509-1571). Fresken ”Il gioco dei Tarocchi”målades mellan 1550- 1552 till nybyggt Palazzo Poggis huvudvåning. I rummet växlar fyra scener: om Hercules arbete som stor som kontrast till nöjen från den aristokratiska världsligheter, som konstnären briljant illustrerar. På porträttet visas en adelskvinnan som erbjuds en kopp vin. Hon är i sällskap med två konserterande adelsmän i avsikt att göra musik mellan sig.

Icke desto mindre hade olika föreningar sina högtider. Här kan vi betrakta en festlig måltid hos bågskyttarnas gillet från Amsterdam. Medlemmar har beställt en grupp porträtt vilken utförde Cornelis Anthoniszoon (ca.1505-53). De är inte särskild glada, faktiskt… Man kan tolka den tavlan främst som avbild på den hierarkiska uppdelningen än tillfälle att mötas och festa.