Trompe l`oeil -illusioner och verkligheten.

Tänkt dig, att någon dag kommer du till museum och alla tavlor hänger omvandlat.

Mardröm… faktiskt. Men inte på 1600-talet!

Cornelis Gijsbrechts Baksida av en målning”(1670)
oil on canvas, 66 x 87 cm
Statens Museum för Kunst, Köpenhamn

Det är en målning med två baksidor, den målade och den verkliga. Inramad som ett ”riktigt” verk. Tittare vill vända tavlan som verkar vara till salu, vilket dessutom har en nummerlapp 36! Verket utfördes av en flamländsk konstnär, Cornelis Norbertus Gijsbrechts (ca.1640-75) från Antwerpen. Han var en skickligt konstnär: skuggorna som faller över och lätt smutsade träet gör en känsla av verkligheten. Målningen visades lutad mot en vägg i entrén till Statens Museum och ökade dess illusionistiska inverkan. Idag ställs tavlan ut på golvet mot väggen och skapar idén att målningen väntar på att hängas upp!

TROMPE L´OEIL måleri är en fascinerande riktning i konsthistoria. Det är en trend att leka med oss, konstbetraktare, att lura våran traditionell tänkesätt. Den genre inom stillebenmåleri har ändå anspråk och avsikter.

Vilka?

Det kommer vi att upptäcka snart…

Den senmedeltida flugan.

Ett av stilens stående motiv var flugan, som landade på några av senmedeltida verk. Vill ni se några exempel?

Schwabisk Mästare ”Porträtt av dam ur familjen Hofer” (ca.1470)
oil on canvas, 54 x 41 cm,
National Gallery, London

Porträtten målades omkring 1470 av en okänd konstnär. Vad är meningen med denna gåtfulla bild? Det är inte klart. Damen håller en blomma ”förgätmigej” i handen, medan flugan är känd som en symbol för dödlighet, så det är möjligt att konstnären använde sådana symboler för att uttrycka minnet av denna kvinna. Målningen påminner oss om livets korthet.

Liknande motiv hittar vi hon Frankfurtmästare (verksam 1480-1520). Dubbelporträtt krävde två flugor, den ena sitter på ett körsbär, medan den andra finns på hustruns huvudbonad.

Mastäre från Frankfurt ”Självporträtt med hustru”(1496)
oil on panel, 38 x 26 cm
Royal Musée des Beaux-Arts, Antwerpen

Cartellino.

Cartellino” är en lapp, pappersetikett som är fäst på målningen. Vanligtvis var det signeringslapp, ofta med tillkomståret. Inskriptionen dras realistiskt in i en målning, på verkets ram och skapar trompe l’œil -känslor. Naturligtvis kan lappen förmedla religiöst eller filosofiskt sentens till betraktaren, som är relaterat till den avbildade scenen eller de avbildade människorna.

Antonello da Messina ”Hieronymus i sin studerkammare” (ca.1470),
oil in linden, 46 x 36 cm,
National Gallery, London
Detalj
Jacopo da Barbari ”Skjuten rapphöna med armborstpil och järnhandskar” (1504)
oil on canvas, 52 x 42 cm,
Alte Pinakothek, Munchen
Detalj

Venetianare Jacopo da Barbari (1440/50-1516) lämnade på sin cartellino eget namn och datum 1504. Detta stilleben med jakt föremål är det tidigaste oberoende exempel på trompe l`oeil stillebenmåleri i den europeiska konsthistoria. Tänk hur det kunde vilseleda dåtida människor! Oförberedda betraktaren. Numera skulle vi knappast luras av en sådan målningsteknik.

Hans Holbein den yngre ”Köpmann Georg Gisze”(1532)
oil on panel, 96,3 x 85,7 cm,
Gemäldegalerie, Berlin
Detalj med cartellino i köpmannens från Danzig kontor.

Inpackad Jungfru med Jesusbarnet.

Wow, tänker jag. Här har vi exempel på någonting oförklarad. Madonna har varit inpackad på blindramen, ett kraftigt papper rivits sönder så att Maria och Jesus kommer fram!

Målningen presenterar ett spännande exempel på illusionistisk stil. Duken eller pergamentet som konstnären målade på verkar mirakulöst rivas bort, för att avslöja de heliga figurerna. Denna illusion förstärks av dukens trasiga kanter, klisterremsan och flugan, på en av de uppenbarligen utskjutande bitarna, längst ner till vänster. Jungfrun har ett granatäpple, en symbol för uppståndelsen, medan det lilla barnet sover, en hänvisning till hans framtida passion.

Carl-Johan Malmgren förklarar det ännu bättre. Han gör en vackert jämförelse att duken är en metafor för mödomshinnan. Måleri och motiv sammanfaller!

Italienska illusionistiska fresker.

Utsmyckningen av Camera degli Sposi i Palazzo Mantua är enorm vacker. Andrea Mantegna har målat väggarna under tio långa år – från golvet till valvet och krönt dem med det mest kända exempel på den 1500-talets illusoriska freskmålningen, den berömda oculus, vars perfekta perspektivgenvägar av figurerna som tittar ner och små, glada puttar stående på taklisten, gladde inte bara samtida.

Att öppna rummet mot himlen och måla figurerna i extrem förkortning, sett från betraktarens synvinkel direkt nedan, var sensationellt på Mantegnas tid. Sådana perspektiv har sitt namn- ”sotto in sù” (it.”nerifrån och uppåt”).

Utrymmet i rummet har en kvadratisk plan (8,1 x 8,1 m). Mantegna skapade en monumental arkitektonisk verklighet med hjälp av ribbor i taket, pilastrar på väggarna. I mitten av taket är den mycket beundrade oculus, som vetter mot en målad himmel.
Andrea Mantegna ” Oculus” (1473)
fresco, diameter 270 cm
Palazzo Ducale i Mantua

 

Detalj med putto

Trompe- l`oeil fresker framställer illusionistiska fragment av arkitektur, som gömmer sig i landskapet och stillebens motiven. Paolo Veronese (1528-68) älskade arkitektoniska illusioner. Han dekorerade Sala dell’Olimpo i Villa Barbaro med riktiga illusionistiska lösningar. En äkta sten balustrad fortsätter i en målad fresk. Meningen var att berika interiörerna och skapa utrymme för fantasi, inte heller att lura.

Paolo Veronese ”Giustiniana Giustiniani med tjänstekvinna och sällskapsdjur” (1560-61),
Fresco, Villa Barbaro, Maser
Paolo Veronese ”Flicka gläntar på dörr” (1560-61)
Fresco, Villa Barbaro, Maser

Populära motiven under The Dutch Golden Age.

Vi kommer tillbaka till 1600-talet, för att stanna där och observera nya trender. Den nederländska stormaktstiden präglades inte bara av politiska händelser men också av kulturella förändringar. Köpmännen ville ha helst stilleben än religiösa verk. Stilleben blomstrade på riktigt. Trompe l`oeil var intressant på grund av sina dolda detaljer och måletbetraktarens uppmärksamhet dras till illusionen.

Cornelis Gijsbrechts ”Stilleben med frukter” (1663)
oil on canvas, 96 x 75 cm,
Musée des Beaux-Arts, Carcassonne
Detalj med självporträtt

Det är inte känd med säkerhet när Cornelis Gijsbrechts föddes. Hans äldsta kända målning är från 1657, resten kan man bara gissa. Man brukar ange födelsedatum som 1640 och död i1683. Artistens tidiga produktion har bestått av vanitasstilleben och fruktstycken.

Cornelis Gijsbrechts ”Trompe l`oeil med vanitas” (1664)
oil on canvas, 88 x 70 cm,
Ferens Art Gallery, Kingston Upon Hull City
Han arbetade i Tyskland på början av 1660-talet, bland annat i Regensburg hos kejsare Leopold och senare i Hamburg (1665-68). Gijsbrechts karriär blomstrade framför allt i Danmark, när han blev anställd som hovmålare hos kungen Frederik III och därefter hos Christian V (1668-72). Han hade en vacker ateljé i Rosenbergs slott. Det räcker med detektivarbete, dags att visa hans måleri!  
Gijsbrechts ”Trompe-l`oeil med atelier vägg och vanitasstilleben”(1665)
oil on canvas, 130 x 106 cm
Musee des Beaux Arts de Valenciennes
Cornelius Gijsbrechts ”Brevvägg med kungliga dekret och porträtt, kamfoder, toalettsaker, brev mm.”(1671)
oil on canvas, 145 x 183 cm,
Statens Museum fur Kunst, Köpenhamn
Trompe l`oeil-konsten syftade till att lura betraktarens öga, att tro att de målade tvådimensionella illusionerna var verkliga tredimensionella föremål. Oftast består den typ måleri av vanitas symboler för livets övergång. Därför avbildades artister krans av halm, blommor i en vas, brutna sädesax, dödskalle. Ett halvt nerbrunnet ljus eller ett timglas- allt detta var påminnelse om livets förgänglighet.
Senare i livet skapade Cornelis vanitasmotivet som del till mer komplexa trompe l`oeil-kompositioner i en s.k. ateljeväggarna, väggar med jaktredskap och musikaliska instrumenten.
GijsbrechtsSkåp med elfenbenskanna och ryttarstatyett” stäng och öppet (1670)
oil on canvas, 100 x 90 cm
SMK, Köpenhamn
Gijsbrechts ”Trompe l`oeil med fiol, målarredskap och självporträtt” (1675)
oil on canvas
Kungliga slottet, Warszawa

Trompe l`oeil teknik krävde att använda några tricks för att fördjupa den optiska illusionen. Gijsbrechts hade en palett av spännande drag att använda:

  • en nästan osynlig penselföring
  • rätt perspektiv och realistiska mått
  • enhetlig ljussättning
  • signaturen utesluten men genom att sätta sitt namn på ett kuvert eller liknande, slapp konstnären att vara anonym
  • tavlan saknade av ramen
  • spikor, krokar

Det ser ut som alla föremål hänger på vägg. Allt för att det verkligen skulle uppstå en illusion!

Under sina fyra år i Köpenhamn utförde Cornelis Gijsbrechts ungefär 22 illusionistiska målningar, varav 10 finns i samlingen på Statens museum för Kunst. Efter framgångsrika år i Danmark kom han till Stockholm där han bidrog till att introducera trompe l`oeil i Sverige. På Riddarhuset är deponerad en brevvägg på drygt 2 meter, en gåva till greven Claes Rålamb, som år 1673 utsetts till stadens Stockholm överståthållare.

Gijsbrechts ”Brevstycke” (1673)
oil on canvas, 157 x 204 cm,
Rålambska familjestiftelsen, Riddarhuset i Stockholm

För att illusionen skulle vara övertygande målade Gijsbrechts främst motiv och föremål som normal fanns i kungens omgivning – allt som kunde locka betraktarens sinne och intellekt. Tavlan ”Quodlibet med brevet” (1675) framställer ett stycke som spikades på en träram, fästes olika brevet med kungliga stämpel, kammare och andra föremål. Därför tavlan har titel Quodlibet vad innebär på latin ”olika grejer”. Dessa objektet har strikt definierade betydelsen: en kam symboliserar rimligt ordnade tankar medan ett papper och penna föreställer författaren.

GijsbrechtsQuodlibet” (1675)
oil on canvas, 41 x 34 cm
Wallraf -Richartz- Museum, Köln

Cornelis Gijsbrechts fortsätter att osäkra tillvaro och börjar med stafflimålningar. Han målade fruktstycke, miniatyrporträtt av Christian V, en bak- och framvänd tavla och sin egen arbetsverktyg!

Gijsbrechts ”Staffli” (1670-72)
oil on panel, 226 x 123 cm,
SMK, Köpenhamn
Gijsbrechts ”Trompe l’oeil med trumpet, himmelsglob och proklamation av Frederik III ”(1670)
oil on canvas, 138,6 x 204,8 cm
SMK, Köpenhamn
Gijsbrechts ”Ateljébild med målarverktyg, bordsmatta och fruktstilleben” (1671)
oil on canvas, 132 x 199 cm,
SMK, Köpenhamn

En personligt inblick till konstnärens ateljé. En bunt penslar, miniatyr självporträtt hänger eller ligger tillsammans med målarkäppen. Intimt och vackert.

Stilen fick sina starkaste uttryck på 1660-talet. Samuel van Hoogstraten (1627-78) var elev till Rembrandt och sina första uppdrag sökte hos den tysk-romersk kejsaren Ferdinand III. Han presenterade några trompe l`oeil verk. Kejsaren var överförtjust och anställde Hoogstraten till olika arbete.

Samuel van Hoogstraten ”Brevstycke med radband och spelkort” (ca.1650)
oil on canvas, 49 x 52 cm,
Slotmuseet, Prag
Samuel van Hoogstraten ”Falsk skåpdörr”(1655)
Oil on canvas, 92 x 72 cm
Akademie der bildenden Künste, Wien

Vanliga toalettsaker gömmer ett par papper-kvitto och konstnärens signatur. Betraktaren känner en stark impuls att vilja vika undan handduken! Eller hur?

Samuel van Hoogstraten ”Brevstycke” (1666/78),
oil on canvas, 63 x 79 cm,
Staatliche Kunsthalle, Karlsruhe
Samuel van Hoogstraten ” Old Man looking through the Window” (1653)
oil on canvas, 111 x 86,5 cm,
Kunsthistorisches Museum, Wien

Den unika tavlan utförde van Hoogstraten under sin vistelse i Wien. Vilket fantastisk verk! Konstnären skapar illusion att mannen tittar på oss genom sitt fängelse-fönster. Den liten vas utanför förstärker och betonar djupet i målningen.

EKONOMI OCH TROMPE L´OEIL

Den enorma målning, två och en halv meter bred och nästan två meter hög, befinner sig i Historiska Museet i Amsterdam. Verket är samtidigt en konstverk och en påminnelse för alla medborgare att vara hederliga i sina räkenskaper. Den nederländska guldålder hade respekt för handel och konst och kanske därför alla invånare kände sig trygga och rika trots oroliga tider.

Cornelis Brise /1622-70) ”Dokument från Amsterdams skattkammare” (1656)
oil on canvas, 194 x 250 cm,
Historiska Museet, Amsterdam

Konsten att lura ögat har fascinerat i alla tider. Trompe l´oeil kan uttryckas i oändliga former, viktigaste att verken ska upplevas som det som avbildats. En ständigt lek mellan verkligheten och fiktion, en bedrägeriets trick som öppnar våra ögon för sanningen.

KÄLLOR:

https://www.nationalgalleries.org/art-and-artists/4897/virgin-and-child-angels

https://www.svd.se/en-obandig-lust-att-stiga-ut-ur-ramen

Jean Baudrillard ”Conspiracy of Art” (2005)

Britt Tunander ”Bländverk. Trompe l`oeil-konsten som bedrar ögat” (2008)

En gång
Månadsvis
Årligen

Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

DoneraDonera en gång i månadenDonera en gång per år

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s