”Den blinde leder de blinda”- Pieter Bruegel berättar.

Ett fragment från Nya testamentet inspirerade Bruegel till den här målningen. I Matteusevangeliet läser vi:

”Varje växt som inte är planterad av min himmelske fader skall ryckas upp med roten. Bry er inte om dem: de är blinda ledare för blinda. Och om en blind leder en blind faller båda i gropen” (Matt.15:13–14).

En blind guidare leder en grupp blinda fattiga männen. Han snubblar ouppmärksamt, råkar trilla ned i ett dike, och drar med sig sina följeslagare. Hela gruppen är målad diagonalt och ger intrycket av rörelse i en sorts av kaotiska, dramatiska spänningen.

Bruegel var en bra observatör av sina tider. Vi känner inte hans politiska eller religiösa åsikter. Men vi har kunskap om epoken, oroligheter och tänkesätt typiska för 1600-talets Nederländerna. Pieter Bruegel levde i en period av stora politiska och religiösa stridigheter. Den medeltida kyrkan kollapsade, samhället var djupt splittrat. Från året 1555 befann sig Nederändarna under den spanska styre och Inkvisitionen jobbade hård….

Vad ville Bruegel ge vidare till sina samtida människor?

Tolkningar finns flera:

• ett samhälle som leds av blinda ledare går ingenstans
• att följa en ledare urskillningslöst kan vara ett stort katastrof
• vi, människor skapar gemensamskapen och är påverkad av andra

Bruegel varnar oss, betraktare, för dåliga politiker, kungar eller präster. Målningen är så realistiskt att man kan urskilja hur avbildade figurer har förlorat synen!

Bruegel målade tavlan året innan hans död. Den bitter, bedrövad ton, kan man relateras till den spanska ockupationen. Det har varit brutalt överallt: avrättningar, folksaresteringar för att genomdriva spanskt styre och undertrycka protestantism. Pessimismen var total.

Referenser till ” De blinda”

I slutet av första världskriget har förekommit en monumental målning (231 x 611 cm) utförd av en amerikansk konstnär John Singer Sargent (1856-1925). Tavlan visar tio soldater från Brittiska expeditionsstyrkan drabbades av senapsgasattacken. Sargent var en framgångsrik porträtt- och landskapsmålare. Han fick i uppdrag av krigs kommitté att dokumentera pågående strid och besökte han själv västra fronten i juli 1918. Målningen färdigställdes i mars 1919 och utsågs till årets bild av Royal Academy of Arts. Den hålls nu på Imperial War Museum.

Visst att ser man på en gång att Sargents konst har några beröringspunkter med den flamländska mästare? Trots det enorma storleken på målningen och mängder av soldater, möter vi samma kaotisk rörelse, lidande och ingen hopp.

Soldater har förbundna ögon, går en efter en med handen på sin väns axel, ledd av en sjukvårdare till fältsjukhuset. I bakgrunden till höger finns en annan grupp gasdrabbades. Bakom stående finns en massa sårade soldater, på höger sida kan du se repen av tält från ett fältsjukhus.

En fotbollsmatch spelas i bakgrunden, upplyst av kvällssolen! Tack vare närbilden kan tittaren vara uppmärksam på offrens utseende, bristen på skyddskläder. Effekterna av gasattacken på människor tillhör krigets brutalitet. De vanliga händelserna som fotbollen står i kontrasten. Sargent avbildar skickligt fina relationer mellan blinda människor; det finns en chans att soldaterna snart kommer att få tillbaka syn, men deras beteende och utseende utstrålar ett allmänt intryck av lidande!

Budskap? Tolkningar?

Människa och hennes aggression, stridslystna beteende. Krigets moderna teknik. Oväntad lidande. Särskilt att motståndare hade inga gasmasker. Sargent ger ett kraftfullt vittnesbörd om effekterna av kemiska vapen.

Sargent ser inte heroismen i kriget. Snarare anser han absurd och ologiska händelser som t.ex. pågående fotbollsmatchen. Medan andra kämpar, fick några soldater sina lediga stunder!

Vi kommer tillbaka till Bruegels verk. Han var varken moralist eller predikant som råkade vara målare. Breugel är inte heller sedernas väktare. Han berättar och observerar folk med en stor dos av realism. Visar till oss genom sin levnadsvisdom värld som är numera stängt, men lever fortfarande på hans tavlor!