Ewa Nienartowicz

Samlare och deras samlingar.

En fantastisk konstresa till olika kuriosakabinettet i Italien, England, Prag, Mantua, Urbino, Danmark. Från vetenskapliga föremål till samlingar av mineraler, djur och ädelstenar.
Enjoy!

Italienska studiolo.

När renässansen svepte genom Italien, påbörjades kulturella förändringar på olika furstliga hoven. Vetenskapsmännen samlade akademiska instrument och ädelstenar (gemmer), medan humanister koncentrerade sig på forntida skulpturer, mynt och manuskripten. På bilden finns studiolo – ett avskilt rum i Palazzo Ducalo skapat för hertigen av Urbino, Federico da Montefeltro (1422-82). Dessa rum innehöll konstnärliga föremål, böcker, gamla handskrifter och andra kunskaps symboler associerades med antiken.

Studiolo var ett tecken på status och avslöjade den humanistiska intresse hos härskare. Å ena sidan var Federico da Montefeltro en kapabel militär ledare, å andra sidan en produktiv beskyddare för konsten. Han samlade böcker och manuskript, hade även en scriptorium med egna kopister och fick han ett symboliskt smeknamn ”Italiens ljus”. Bakom projektet stod Francesco di Giorgio Martini (1439-1502) och Luciano Laurana (ca.1420-79). Arbete utfördes mellan 1478-82. Rummet var faktiskt liten 3,60 x 3,35 m. Intarsiaarbete med illusionistiska målade hyllor är det mest kända exemplet på den typ av konsten i Italien.

En armillarsfär ( ett sfärisk astrolabium) och en kvadrant avbildad genom användning av intarsia
Metropolitan Museum of Art

En fantastisk samling skapade den furstliga paret Isabella d`Este (1474-1539) och Francesco II Gonzaga (1466-1519) från Mantua. Isabella var en framstående intellektuell kvinna, utbildad av kända humanister. Paret bodde i Castello di San Giorgio och två rum var till hennes privat bruk, hennes egen studiolo. Isabella använde rum för fritidsintresse: skrivning, studier och korrespondens samt att visa forntida föremål och samling på konstverk. Hon älskade musik, poesi och fick smeknamnet ”den tionde musen”. Hon var bekant med tidens berömda artister. Andrea Mantegna (1431-1506) utförde några målningar till Isabella som:

”Parnas” (1497) avbildade Mantegna furstinna som Venus och hennes man, Francesco II Gonzaga som Mars
”Dygdens triumf” (1499-1502) målad enligt Isabellas önskemål. Hon värderade högt Mantegnas målningar och han själv satte en ouppnåbar nivå för många konstnärer som arbetade med att dekorera Isabellas studiolo

Andrea Mantegna ”Parnassus” (1497) tempera och guld på duk,
159 x 192 cm
*Louvre*

Andrea Mantegna ”Dygdens triumf” (1502), 160 x192 cm
Louvre, Paris

Lorenzo Costa (1460-1535) efterträdde Mantegna som målare vid hovet i Mantua och utformade ”Allegori av Isabellas d`Estees kröning” och ”Regeringstid av Comus” två mytologiska målningar baserade på Mantegnas teckningar.

*Lorenzo Costa* ”*Regeringstid av Comus” (1506-11)*
tempera på duk, 152 x 238 cm
Louvre, Paris

*Lorenzo Costa* *”Allegori”* (
*olja och tempera på duk, 164,5 x 197,5 cm*
Louvre, Paris

Isabella hade en stor passion för att samla antika skulpturer, begränsat endast av pengar och det påvliga förbudet att exportera sådana föremål från Rom. Oavsett förbud lyckades hon att ha i sina samlingar skulpturer från Nasso, Rodi och fragment av mausoleum i Halicarnassus. Markisinna av Mantua hade egna konstagenter genom vilka köpte hon vaser, gemmer, byster, medaljer och även en ”enhörningshorn”.

*Kamé* från ptolemaiska tider (ca.300 f.Kr)
Kunsthistorisches Museum, Wien

*Giovanni Christoforo Romano (1456-1512)* ”*Minerva*”
*Medaljör från Rom*.

*Giovanni Christofano Romano* *”Isabella d`Este” (1500*)

*Tizian ”Porträtt av Isabella d`Este” (ca.1534-36)*
oil on canvas, 102 x 64 cm
Kunsthistorisches Museum, Wien

NORDEUROPEISKA KURIOSKABINETTEN.

Medan i Italien skapades ”studiolo” i norra delar av Europa har åstadkommit kurioskabinetten eller wunderkammer (kuriosum). En samling av märkvärdiga föremål kunde innehålla allt, från tavlor till ett uppstoppat vild djur. Kunstkammerer var föregångarna till museer. Den första kända användningen av ordet gjordes i samband med samlingen av Ferdinand I (1503-64), tysk-romersk kejsare. Ambitionen var hög: han ville visa upp så mycket kunskapens intresse som möjligt.

En stort kollektion hade ärkehertig Ferdinand II av Tyrol (1529-95) på Ambras -slottet vid Innsbruck, sammanförd av vapen, böcker, handskrifter, porträtt, sällsynta manuskripten och mynten. 1806 flyttades kollektion till den österrikiska Wien under namnet ”Ambraser Sammlung”.

*Slottet Ambras, nära Innsbruck är vacker belägen 628 m.ö.h. på en pittoreskt klippa.*

Albert V, hertigen av Bayern (1528-79) tävlade med Ferdinand och skapade sin egen kunstkamera. Som förmedlare och konstagent jobbade för honom Jacopo da Strada (1507-88), vilken reste runt i Europa i jakt efter värdefulla föremål. Albert köpte hela samlingar i Rom och Venedig: medaljer, mynt, marmorbyster och statyer. För att utrymma samlingen byggdes Antiquarium (1568-71) baserat på idéer av Jacopo da Strada. Hallen i bottenvåningen-69 meter lång, är en av största renässanshallen norr om Alperna.

***Tizian*** ”*Jacopo da Strada ” (1567-68)*
oil on canvas, 125 x 95 cm
Kunsthistorisches Museum, Wien

En mycket intressant och enastående kollektion hade Rudolf II Habsburg (1552-1629). Den tysk-romersk kejsare, kung av Ungern och Böhmen kände sig bättre på slottet Hradczany i Prag, än i Wien och därför flyttade han sitt kejserliga hovet till den böhmiska huvudstaden. Här kunde han ägna sig åt sina intresse; för konst och vetenskap, astrologi och alkemi. Till Prag lockade kejsaren de flesta kända artister. Rudolf var uttråkad på politik och lämnade makten till sin bror Mattias. Konstsamling blev hans fetisch och besatthet. Den tillhörde till största på den tiden. Det räcker att nämna berömda konstnärer som:

Arcimboldo (1527-1593) en hovmålare, som organiserade bland annat dekorativa ceremonier och processioner. Hans stil var mycket excentrisk och anpassat till Rudolfs förväntningar. Allegoriska porträtt av kejsare består av frukter, grönsaker och växter.

Rudolf II avbildad som **Vertumnus** (den föränderlige) den romerska trädgårdsguden.
Porträtten befinner sig i Skokloster slott (Håbo kommun) plundrat av svensk arme från Prags slott
under 30-åriga kriget!

Pieter Brueghel den äldre (1526/30- 1569) utförde ”Babels torn” i 1563

*Pieter Breugel* *(1563)*
*oil on panel, 114 x 155 cm*
*Kunsthistorisches Museum, Wien*

En Kunstkammer från Rudolf II:s tid.
Walters Art Museum

Antonio Correggio (1489-1534) älskade mytologiska motiven:

Correggio ”*Jupiter och Io” (ca.1532)*
oil on canvas,*164 x 70 cm*
Hos Rudolf II från 1603/4.
Kunsthistorisches Museum, Wien

*Correggio* *”Bortförandet av Ganymedes”(1530)*
*oil on canvas*,163 x 72 cm
Kunsthistorisches Museum, Wien

Tizian (ca.1488-1576) känd av sina mytologiska tavlor som t.ex. ”Danae”(ca.1554)

Tizian *”Danae”* (ca.1554)
oil on canvas, 135 x 152 cm
Kunsthistorisches Museum, Wien

Jacopo Tintoretto (1519-94) som fick sitt smeknamn ”den lille färgaren” eftersom han var son till en tintore (färgare)

Tintoretto ”Vintergatens ursprung” (ca.1575) en mytologisk målning skapad
i den venetianska, manieristiska stilen
oil on canvas, 148 x 165 cm
National Gallery, London

Gherard Emmoser (1553-1618) tillverkade unika instrumenter, här har vi jordklotet med urverk som roterade och kartlade konstellationer. Samtidigt oerhört vacker föremål! Pegasus bär världen på sina utsträckta vingar.

Himmel klott med urwerk (1579)
Metropolitan Museum of New York

Hans van Aachen (1552-1615) blev Rudolfs kammarmålare och utförde allegoriska målningar, kejserliga porträtter.

”Hans Van Aachen ”*Bacchus, Ceres och Amor” (ca.1600)*
*oil on canvas, 163 x 113 cm*
*Kunsthistorisches Museum ,Wien*

Hans Van Aachen ”*Rudolph II, kejsare” (ca.1607)*
*färg på duk, 60 x 48 cm*
*Kunsthistorisches Museum, Wien*

Albrecht Durer (1471-1528) målade ”Rosenkranzfest” i 1506

*Albrecht Durer (1506) ”Rosekranzfest”*
*oil on panel*,162 x 192 cm
National Gallery, Prag

*Durer avbildade sig själv på höger sidan av tavlan.*

Rudolf II Habsburg samlade verkligen på nästan allt som bara väckte hans intresse. Här har vi exempel på vackra illuminationer av växter och djur skapades av Joris Hoefnagel (1542-1600), en flamländsk konstnär, som företog vidsträckta resor för att dokumentera fauna och flora.

Illuminering från ”Mira calligraphiae monumenta”
(1561-62), Getty Center

I 1602 beordrade Rudolf II, i anledning av sin 50-årsdag, att utföra en extrem värdefull krona bestående av sällsynta ädelstenar och pärlor. De fyra gyllene fälten visar härskare som fältherre (Imperator), som kejsare (Augustus), nästa två som Rex Hungriae et Bohemiae. Kronan är 28,3 cm hög och tillverkades av Jan Vermeyen (guldsmedaren från Bryssels).

*Den kejserliga kronan. Skattkamare i Hofburg (Wien)*

En av de mest värdefulla föremål var kamé kallades Gemma Augustea, från romerska tider, daterad 9 e.Kr-12 e.Kr.

Gemma Augustea
19 x 23 cm, Kunsthistorisches Museum, Wien

Rudolf kände att ingen kommer att ta hand om hans samling, han gjorde aldrig någon inventering…

Den första granskningen gjordes sju år efter kejsarens död och det visade sig att kollektion inkluderade 3000 målningar, 2500 skulpturer- tusentals föremål uppskattades till 17mln. floriner.

Under 1600-talet upphördes kunstkammerer att vara domänen för härskare. Rika medborgare, läkare, biskopar började själv samla på vackra föremål. En viktigt samling hade en dansk kunglig medikus och antikvarie Olaf Worm (1588-1654). Musei Wormiani var en riktigt ”kabinett av underligheter”.

*1655 – Frontstycket från ”Museum Wormianum” som visar samlingen*.

Med sin omfattande lärdom bidrog Olaf Worm till intressanta vetenskapliga disputationer. Han kunde läsa runstenar (texter skrivna med runskrift) och samlade på en tidig skandinavisk litteratur. Hans korrespondens innehåller brevväxling med 142 vetenskapsmännen.

En flamländsk konstnär, Frans Francken den yngre (1581-1642) avbildade kuriosakabinetten på en av sina tavlor. Hans favoritämne var bilderna av målnings gallerier som fyllde han med reproduktioner av olika tavlor med oerhört detaljerad precision!

*Frans Francken* ”*Ett samlargalleri” (ca.1638)*
oil on panel,115 x 148 cm
Sammlung Schönborn-Buchheim

Frans Francken *”Konstkammaren och rariteter” (1636)*
oil on panel, 86,5 x 120 cm
Kunsthistorisches Museum, Wien

Domenico Remps (1620-99), en italiensk målare om tysk eller flamländsk bakgrund, framställde en kunstkamera med sällsynta föremål av naturligt ursprung, såsom koraler, snackisar och andra ovanligheter. Denna trompe-l’oeil-målning suddar ut gränsen mellan verkligteten och fiktivt utrymme.

Domenico Remps ”*Kabinett av underligheter” (ca.1690)*
oil on canvas, 99 x 137 cm
Museo dell’Opificio delle Pietre Dure, Florence

Hur har det varit i andra länder i Europa?

I olika kuriosakabinetten samlade man tavlor och manuskriptet. Urvalskriterierna var inte så tydliga. Den typiska konstkammare kunde innehålla allt från oljemålningar till snäckskal, allt från natur och kultur! Ibland räckte inte utrymme till den växande kollektioner. Då byggdes man om huset att möjliggöra förvaring.

Inigo Jones (1573-1652), en känd engelsk arkitekt fick uppdrag att designera Arundel House för Thomas Howard, 21 earl of Arundel (1585-1645) – en pionjär genom konstsamlingen i England. Lord Howard samlade allt som var ”crème de la crème” i dåvarande konst: från ritningar av Leonardo da Vinci till tavlor av Raphael Santi, Hans Holbein, Parmigiano och Albrecht Durer. Många av dessa finns nu på Royal Library Windsor Castle eller på Chatsworth. Den arundelska antiksamlingen skänktes så småningom till Oxford. Lord Arundel uppköpte själv dels av statyer, byster och gemmer under sina resor till Italien, dels genom konstagenter. Allt för sitt otroligt galleri.

P. P .Rubens ”Thomas Howard”(1629-30)
Isabella Stewart Gardner Museum, Boston

Daniel Mijtens ”Earl of Arundel” (ca. 1618)
National Gallery, London

P. P. Rubens ”Thomas Howard” (1630)
oil on canvas, 67 x 54 cm
National Gallery, London

Den Augsburgska konstskåpet från Uppsala.

Vi kommer att avsluta vår resa i den underbara Uppsala. Jag tror, att ni vet vad ska det handla om. Den Augsburgska konstskåpet är ett kuriosakabinett som tillhört den svenska kungen Gustav II Adolf, tillverkat av Philipp Hainhofer (1578-1647), en känd konsthandlare. Skåpet var en gåva av Augsburgs borgerskap till kungen, vid hans intåg till staden, den 24 april 1632 (under 30-åriga kriget).

Det underbara konstvitrin innehåller upp emot 1000 föremål. Samling på olika material från djur- och mineralriket. Lådor och dörrar är pryds av måleri, mineraler, ädla stenar. År 1694 donerade kung Karl XI skåpet till Uppsala universitet, till nybyggda Gustavianum.

Bildresultat för den augsburgska konstskåpet — https://gustavianum.uu.se/samlingar/konstsamlingar/utstallningar/augsburgska-konstsk%C3%A5pet/

Kuriosakabinettens storhetstid var under 1600-talet och första hälften av 1700-talet. Syftet var att visa på att skåpets ägare var en bildad person och hade råd att omge sig med dyraste och vackraste föremål. Den vetenskapliga utvecklingen under upplysningstiden orsakades att kunstkamera blev en sagohistoria. Samlingar blev kärnan till museer-uppstod. Ett furstlig mode att samla vackra föremål har förekommit från Italien och nådde norra Europa. Kollektioner institutionaliserades och låg de grunden för bland annat British Museum, Kunsthistorisches Museum och andra fantastiska museibyggnader.

Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Ditt bidrag uppskattas.

Donera Donera en gång i månaden Donera en gång per år

RYTTARSTATYER- symbolik och ikonografi.

Den vacker ryttarstatyn föreställer en romersk kejsare Marcus Aurelius till häst och det stor mitt på Piazza del Campidoglio i Rom. Monumenten utfördes
omkring 178 e.Kr. av en anonym artist. På 800-talet placerades statyn i påvens residens i Lateran. År 1538 flyttades den till Capitolium, ritades av Michelangelo Bounarroti tillsammans med de omgivande byggnaderna. Konstnären gjorde också en piedestal för statyn!

Detta skulptur fanns på torget fram till 1981, då det beslutades att flytta det till Musei Capitolini och ersätta det med en modern kopia.

En tradition av ryttarstaty har romerskt ursprung och utvecklade sig ur härskarbilderna med kejsaren till häst i striden eller i triumf. Urbilden var alltid Marcus Aurelius från Capitolium. Tradition återföddes under renässansen, fortsatt i barocken och i moderna tider. Statyerna framställde krigare, som segrade viktiga slag och blivit minnesvärda för nästa generationer.

Första fristående skulpturen sedan antiken utförde Donatello (1386-1466).

Vem är riddare? Kondottiären Erasmo da Narni (känd som Gattamelata) försvarade den venetianska republiken. Statyn stor i Padua på Piazza del Santo. Man kan fråga varför i Padua? Venedig erövrade den grannstad i 1405 och under närmaste 300 år förblev Padua venetiansk (1405-1797).

*Donatello utformade staty mellan 1447-50.*

Donatello skildrade Gattamelata som en sammansatt och mogen ledare, sittande på en realistisk avbildad hästen. Båda verkar vara redo för strid. Konsthistoriker diskuterar om detta staty är gravmonument eller minnesmärke till Gattamelata. Allting talar för den första teorin. Sockeln under hästen består av två reliefer med falska dörrar under. Dörrarna symboliserar undervärldens ingång och ger en känsla av en grav, även om monumentet aldrig var en begravningsplats.

En intressant exempel på riddarstatyn är en freskomålning skapades av Paolo Uccello (1397-1475). Konstnären fick uppdrag från den florentinska domkyrkan. Väggmålning avbildar en engelsk legosoldat, sir John Hawkwood, som kämpade på den italienska sidan. Ryttarstatyn är unik exempel på perspektiv och detta enorm storleken (820 x 515 cm) hade en propaganda ändamål. Det handlar om representativa fördelar med att vara i tjänsten hos Republiken Florens!

Paolo Uccello ”Ryttarstatyn av John Hawkwood”(1436 )
Duomo, Florence

Ursprungligen skulle kondottiär ha ett monument, men på grund av brist på pengar beslutades att hedra hans minne på ett billigare sätt. Uccello målade ryttarstaty som fresk på väggen. Han gjorde några korrigeringar av perspektiv och helheten syns från lång borta, vad skapar lite onaturliga känslor av monumentalitet. På 1800-talet överfördes fresken till duken.

En annan florentinsk målare och skulptör Andrea del Verrocchio (1435-88) fick förslag från den venetianska Stora rådet att skapa Bartolomeos Colleoni monument. Kondottiären dog i år 1475 och lämnade i sitt testamentet 100.000 dukater till sin egen staty, som han föreställde sig att placera centralt på Markusplatsen. Colleoni var Italiens yrkeskrigare, utnämndes till general ledare under planerade anfall mot Turkarna.

1483 presenterade Verrocchio en modell av bronsstaty och efter olika diskussioner gjutades skulpturen. Men konstnär dog samma år, innan hans arbete var fullbordat. Riddarstatyn uppställdes 1493 på en helt annan ställe, framför kyrkan Santi Giovanni e Paolo.

Ryttare och häst verkar vara enhet.
Strax före anfallet!

Vissa renässans skulptörer genomförde ambitiösa projekt som t.ex. Antonio Pollaiuolo (ca. 1430- 1498). Han arbetade för Ludovico Sforza (Il Moro), hertig av Milano. Planer att skapa en ryttarstaty av hans kända far, Francesco, cirkulerade runt florentinska studior. En bronsstaty skulle utföra också Leonardo da Vinci.

Antonio Pollaiuolo ”Studium till ryttarstaty av Francesco Sforza” (1489)
The Metropolitan Museum of Art, New York, Robert Lehman Collection

Leonardo da Vinci, första prov till bronsstaty
(1490)
Royal collection

Studien för att förverkliga detta hästmästare började 1482, när Ludovico il Moro föreslog för Leonardo att bygga den största ryttarstatyn i världen. Da Vinci arbetade under tre år och utvecklade en ny bronsgjutning teknik. Han kom på tanke om ett järnställning som skulle förstärka monumentets struktur. När allt var förberett för gjutningen, visade sig att insatser behövs till nytt krig.

Il Moro stödjade sin svåger Hercules d´Este i konflikt med den franska kungen Ludvik XII. Politiska omständigheter har vunnit med konsten! Da Vinci har återkommit till ryttarstatyer under sina år i Milano.

En ny kondottiär Gian Giacomo Trivulzio (1440-1518) beordrade att han ska utföra hästmonument. Skulpturen skulle placeras inuti kapellet i en naturlig storlek. Konstnären skapade även en rik dekorerad arkitektonisk piedestal. Tyvärr i 1512 förlorade Trivulzio makten i Milano och tanken på att fortsätta arbete drevs åt sidan. Ingen av projekten genomfördes av tekniska eller politiska skäl.

Leonardo da Vinci ”En skiss till ryttarstaty” (ca.1511)
Royal Collection

Ryttarstatyer har under epoker varit en form att avbilda fältherrar och regenter, att förverkliga i skulptur deras makt, position. Det var samtidigt symbol och bekräftelse på härskarnas rättsliga styre.

Döda hjältar och sagolika segrare. Statyer placerades med flit i centrala delar av städer. Meningen var att alla medborgare och besökare skulle ses dem av alla sidor och minnas deras stora handlingar.

Maria Sibylla Merian (1647-1717): vetenskap och konst.

När vetenskap och naturen mötas med konst.

Det vacker ordet ”entomolog” förekommer från grekiska och benämner insekter, deras beteende, livscirkel och vanor. Småkrypar, spindlar, fjärilar och andra…

Verkligen, ett ovanligt intresse.

Maria porträtterad av Jacob Marell (1679) 
oil on canvas, 59 x 50,5 cm 
Kunstmuseum, Basel

Maria Sibylla Merian föddes den 2 april 1647 i Frankfurt am Main i Tyskland. Hennes far Matthäus Merian var en känd gravör och jobbade med kopparplåtar. Han dog när hon var en liten flicka och hennes mamma gifte sig om med en botanisk stillebenmålare Jakob Marell (1614-81).

Jacob Marell ”*Stilleben”*
*olja på duk, 60 x 46 cm,*
*Dorotheum auktion*

Maria hade tur i livet! Styvpappan uppmuntrade henne att arbeta vid hans sida: att teckna blommor och måla. Hon hjälpte i hans ateljé och började observera insekter.

Tjejen hade en vetenskapligt instinkt, en avgörande känsla att pupporna går genom metamorfos-processen. ”Larverna tappar huden flera gånger, precis som en man tar av sig skjortan”- så där skriver 13-åring Maria i sina anteckningar. Hon ägnade sig åt vetenskap under en tid när detta var väldigt ovanligt intresse för kvinnor.

28-år gammal Maria Sibylla publicerade sin första bok med illustrationer ”Neues Blumenbuch” (1675) och kort därefter släppte hon ”Der Raupen wunderbare Verwandlung” (”Den mirakulösa omvandlingen av larven och dess speciella blomsaft”), där hon med egna etsade koppartryck framställde larvernas metamorfos. Illustrationer som hon utförde är som en liten konstverk. Alla är handfärgat!

*Omslag till ”Der Raupen wunderbare Verwandlung” (1679)*

1665 gifte sig Maria Sibylla med Andreas Graaf, en konstnär från Nürnberg och elev hos Jacob Marell. Paret skaffade två döttrar: Dorotea och Helena. Man och hustru arbetade tillsammans, de utförde kopparplåtar med blommor till kvinnor som broderade. Detta var ett krävande arbete. Låt mig bara skriva att akvareller brukade man trycka på plåt, senare överföra till papper och till slut handmåla tryckta grejer.

Men sådana mest dekorativ jobb var inte till Maria. Hon kände att hon är skapad till någonting större. Hennes äktenskap blev också en stor besvikelse…

Sommaren 1685 lämnade hon Andreas och reste med döttrar till Nederländerna. Där gick Maria Sibylla med i en religiös rörelse skapad av teologen Jean de Labadie (1610-74). Han ansåg sig vara en profet som kallades av den Helige Ande. Labadie lämnade jesuitorden för att genomföra de nödvändiga reformerna i kyrkan. Prästen samlade en grupp ”heliga” runt sig, för att förbereda dem inför Kristi rike. Rörelse har existerat även efter hans död.

I den labadistiska samfunden levde man enkelt, utan egendom, vilken lämnades till församlingskyrkan. Maria har avstått från allt hon hade, men inte heller från sin passion och kärlek till naturen. I den sekten fick hon kontakt med nederländska missionärer från Sydamerika vilka berättade om sina resor och otroliga växter från koloniala länder. Maria fick en otroligt idée! Många gånger besökte hon Hortus Medicus, en botaniska trädgården skapades i 1638 för att samla växter, örter och träd från det Västindiska Kompaniet.

Maria Sibylla bestämde sig att resa till Surinam. Resan tog två månader, hon packade papper, färger, preparatburkar och åkte med sin dotter Dorotea. 52-år gammal Maria följde sin passion!

Jag hade ingen aning vart ligger Surinam, detta liten land som gränsar till Brasilien och Guyana. Det stora delen är bevuxet av tropisk regnskog och där finns otroligt rikt fauna och flora. En riktigt paradis till naturforskarna. Att klara sig i den tryckande hetan var inte lätt. Maria Sibylla lärde sig från kreolska kvinnor vilka av växter och insekter är livsfarliga. Det ansträngande jobb och hårda omständigheter orsakade malaria hos henne. 1701 reste Maria med döttrar tillbaka hem till Nederländerna.

I Amsterdam blev Maria känd och populärt både bland konstnärer och vetenskapare. Hennes opus magnum har blivit bok ”Metamorphosis Insectorum Surinamensium” (1705) vilken innehåller 90 bilder med växter och insekter från den exotiska Surinam. Publikationen blev så populärt att den fick 19 utgåvor mellan år 1705-1771.
Västerlänningar fick skåda tropiska växter som ananas, banan, vanilj, guava i intensiva och vackra koppmålningar.

*” Ananas och kackerlackor” (ca.1701-05),*
*Metamorphosis insectorum Surinamensium, Plate I.*

*Koppargravyr ”Metamorphosis insectorum Surinamensium”*
*Nr. XXVII. Musa paradisiaca, (lat. kokbananer) 1705*

*”Duroia eriopila”, (Måreväxter) Plate XLIII*

*Plate XX. (Thysania agrippina)*, *Ugglefly*

*Illustration ”Spindlar i sina nät” (1705), nr.18*

En papegojtulpan, aurikel och röda vinbär, med en krusbärsmätare, larv och puppa 31,6 x 26 cm

*”Fulgora-fjäril och granatäpple” plate XLIX*

”*Metamorphosis insectorum Surinamensium*” , Plate XX.

”*Förändringar i de surinamiska insekterna” Plate XII*

Denna färgglada bananväxt är en av Marias Merian mest kända illustrationer. Eftersom få européer skulle ha smakat dessa kärnfria frukter, beskrev hon detaljerad sin bok: ”Det används som ett äpple och har en behaglig smak som äpplen, det är bra kokt och rå. När det är omoget är det grönt, medan den mogna frukten är citrongul inifrån och ut, de har en tjock skinn som en citron. ”

*Metamorphosis insectorum Surinamensium*, Plate XXXVIII

*Vattenskorpioner, grodor, grodyngel och vattenhyacinter, Plate LVI*

”*Maulbeerbaum samt Frucht” som visar frukten, ett mullbärsträd, ägg och larver från sidenmask*. Plate I

*Plate V skildrar metamorfosen av brun björnspinnare, dess växtvärd och getingar.*

Hennes verk blev uppskattad av ryska tsaren Peter den store (1672-1725) som köpte 300 grafikbilder till sin kollektion och framför allt av Carl von Linné (1707-78). Han inspirerades av damen från Amsterdam när skapade han sin systematisering av hundratals insekter och växter. Marias Merian otroliga jobb påverkade nästa generationer av vetenskapare, genom vackra illustrationer lyckades hon visa relationer mellan insekterna och deras miljö.

Hon var en pionjär inom området och reste till olika platser på jakt efter flera insekter att undersöka och dokumentera.

Maria Sibylla dog den 13 januari 1717 i spår av malaria…

Hennes två döttrar, Johanna Helena Herolt (1668-1723) och Dorothea Maria Graaf (1678-1743) följde mammas väg. Helena blev konstnärinna, hon samarbetade med Agnes Block och jobbade i Amsterdam (Hortus Botanicus). 1711 flyttade hon till Surinam och kom aldrig tillbaka till Europa.

Dorotea skapade samling av illustrationer och teckningar till ryska tsaren och hade ett ansvar att sköta om naturhistoriska föremål i hans Kunstkammer i Sankt Petersburg.

Tyvärr, blev Maria Sibylla Merian glömts med tiden, men hennes namn har aldrig försvunnit från vetenskapen. Till hennes ära kallades en av bönsyrsor ”Sibylla”, en sorts spindel ”Metellina merinae” och blomman ”Watsonia meriana”.

*J.H. Herolt ”Kejserligt schackbräde, två vanliga hyacinter och en insekt*” (1700)
*Oak Spring Garden Foundation in Upperville, Virginia*

”Glasögonkajman (Caiman crocodilus) och en falsk korallorm i näbben”
Tillskriven Dorothea Maria Graaf, (ca.1701-05)
*akvarell och etsning, Windsor Castle Collection*

I 2014 en grupp vetenskapliga kvinnor bildades The Maria Sibylla Merian Society i syfte att sprida hennes illustrationer, böcker och anteckningar. Deras noggranna arbete kan man följa på websidan: http://themariasibyllameriansociety.humanities.uva.nl

Maria Sibylla Merian var en av första vetenskapliga kvinnor som hittade möjligheter att följa sin intresse, våga att ha egna teorier och kunna bevisa dem i verkligheten. Till många forskare är hon förebild, hur man kan bygga en meningsfull karriär trots hårda omständigheter.

Vem vill inte ha vackra, naturliga tavlor med växter,
fjärilar,
insekter?
300 år gamla illustrationer
kan vara en toppen, modern inredning!