”Der Untere Grindelwaldgletscher mit Lütschine und dem Mettenberg”, oil on canvas (1774) Kunst Museum, Winterthur
Caspar Wolf (1735-1783) var en schweizisk målare född i Muri,kanton Aargau. Mest känd för sina dramatiska målningar av Alperna.
Han påverkades starkt av romantiska dikter om berg och en tysk rörelse Sturm und Drang. Efter 1773 målade han mest glaciärer, grottor, vattenfall och laviner. Vackra framställningar och farliga, särskilt när vi vet att Caspar klättrade i berg med sina vänner.
”Panorama över Grindelwald” (1774) oil on canvas Kunsthaus, Zurich”The Lauter-Aar-Glacier with the rock named ”Stone Table” in front” (1776) Kunstmuseum BaselGlacier in Berner Oberland Alpine Kunstmuseum in Hofburg
Wolfs genombrott kom 1773 när han fick uppdrag från förläggaren Abraham Wagner, som letade efter en konstnär för att illustrera sitt encyklopediska verk om det schweiziska landskapet. Wagner hade anställt också naturforskare Jakob Wyttenbach. Mellan 1773 och 1777 gjorde dem 3 männen 6 omfattande utflykter till både tillgängliga och svåra platser i de höga Alperna. Förutom illustrationerna skapade Wolf runt 170 målningar.
”Utsikt från Muntigalm över See Bergsjön” (ca.1778)
För att måla tavlan from toppen, Wolf och hans kompanjon skulle ha klättrat tidigt på morgonen. Berg är 2077 m.ö.h. När de anlände till middagstid, skulle konstnären börja arbeta med blyerts studier och olje-skisser för målningar som skulle avslutas i studio i Bern.
I en vy från Muntigalm skildrar Wolf ett svepande panorama över en grön platå prickad med granträd, små figurer och fjällstugor och korsas av bäckar som löper ut i den blå sjön. Han var pionjär i den typ av landskapsmåleri. Tydlighet, precision och återhållsamhet förutser Caspar David Friedrich`s måleri, där en ensam figur ofta mediterar över en vidsträckt.
Ideale Hochgebirgslandschaft ( 1774–1777) oil on canvas
Mjuka och strukturerade penseldrag, gröna dalar, kalksten, vita klippor, romantiska grottor-allt detta avslöjar en sensuell skönhet. Samtidigt talas om Wolfs tillgivenhet på landskapet och hans mänskligheten. Efter att han vandrade i berg i den klara alpina luften kännde Caspar Wolf att scener före honom var ett riktigt gudomlig konstwerk.
”Vandrarhem Bad Weissenberg”Die Drachenhöhle bei Stans, um 1775, Aquarell und Gouache auf Papier Aargauer Kunstmuseum
Caspar Wolf`s konstnärskap förmedlar så vackra känslor, visar skönheten i bergen, deras storhet. Det spelar ingen roll om han avbildar ensam människan eller grupp- en glid och landskapet skulle svälja dem!
Wolf`s målningar finns i:
Kunstmuseum Basel
Aargauer Kunsthaus, Aarau
Swiss National Library, Prints and Drawings Department
en nederländsk konstnär som avbildade kvinnor i deras intima interiörer, magiska tavlor
Intima, subtila ledmotiv, interiörer … Kvinnor, tjänstflickor,stolar, vinkaraffer, musikinstrumentet och vanliga draperier…det låter som inventarielistan inte heller som motiv till en bra konst! Vermeer skapade sin värld av dessa föremål. Kom hit, kära läsare! Dags att göra en resa till XVII-talet Nederländerna, till en små stad Delft.
Vad vi vet säkert om Johannes Vermer är nedanstående:
född i oktober 1632 i Delft (döptes 31 okt.)
död 15 december 1675 i Delft
hans far var sidenvävaren och drev försäljning av konst i sitt eget värdshus
redan i 1653 blev Johannes godkänd som mästermålare av Sankt Lukasgillet, gifte sig med Catharina Bolnes och konverterade till katolicismen för att hans brud var uppfostrat i katolsk tro.
angående hans konst: har aldrig daterat sina tavlor eller jobbat till beställare, han hade en mecenat som köpte tavlor till försäljning (Pieter van Ruijven)
Vermeer har avbildat framför allt kvinnor, som sysselsätter sig med att skriva eller läsa brev, musicera, samtala, syssla med handarbete. Allt utspelar sig i borgerliga interiörer, kvinnors blick är sällan direkt, det känns att när man kommer närmare dem ska inte alls märker detta!
Ibland hans tavlor har allegorisk budskap. ”Kopplerskan” (1656) är faktiskt den första som han ville signera och datera. Det är scen från en bordell, snart kommer till en transaktion, vi ser en ung rödkindad tjejen och hennes säljare (en bordellmamma i svarta kläder) i närheten av två man. Vinkaraff balanserar på en tjock, turkiska mattan, mannen som gör sällskap till soldaten skålar till oss- åskådare.
#Gemäldegalerie Alte Meister, Dresden
Vermeer har ofta avbildat kvinnor med pärlor i öronen, på nacken, i handen. Till honom var det symbol av kvinnligheten. Han tyckte om hur ljuset kristalliseras, hur det avspeglar glimt i ögonen. Pärlan är bildens essens!
”Flicka med pärlörhänge” (ca.1665) konsthistoriker kallar henne en nederländsk Mona Lisa, så gåtfull är denna tavla! #Mauritshuis, Haga”Kvinnan med pärlhalsband i gula dräkten” (1664) sysselsatt att prova halsband,hennes ansikte mjuknar ljuset från fönster, alltid faktiskt från vänster sidan! # Gemäldegalerie, Berlin ”Kvinnan som håller våg” (1662-63) är allegorisk tavla. Ovanför henne hänger tavlan ”Den sista domen”och hon verkar vänta att ha balans på vågen, balans mellan världsliga och andliga i livet? På bordet ask med två pärlor. # National Gallery of Art, Washington
Att säga om Vermeer ”porträttist” kommer att vara stor risk. Men han levde i närheten av kvinnor: mor, fru, svärmor och döttrar ( han hade 12 barn!) och förmodligen avmålade dem med detaljer i sina intima livs-momenten. Vermeer framställde ofta brevskrivande eller läsande kvinnor:
”Ung kvinna med brev” (1657-59)är en mästerverk. En tjock, grön draperi hänger på höger sidan av tavlan och avslöjar den scenen för oss-betraktare! Fönster är öppet igen, kaos på bordet motsvarar kaos i själen. Damen läser brev från sin älskare? I fruktskål ligger äpple vad innebär att hon syndar. IKONOGRAFI#ÄPPLE#SYND
Johannes Vermeer aldrig satte sin fot utanför sin födelsestad. Delft hade allt vad konstnär behövde. Det var helt öppet stad tack vore flodtransport och kanaler. Medborgare var rika och utbildade,vetenskap blomstrade. Han blev vän med naturforskare Anton van Leewenhook (1632-1723) som upptäckte linser, mikroskop och med Johan de Wyck som skapade camera obscura.
Av latinska betyder camera obscura -”mörkt rum”. Det är hålkamera som man sätter i mörka rummet, ljus faller genom detta hål och uppstår en svag upp och nedvänd bild av detta som finns utanför hålet. Sådana teknik använde Vermeer att göra skisser, särskilt till vy över sin lilla staden! ”Den lilla gatan” (1658) är BILD Vermeer avmålade med camera obscura detaljer, tegelstenar, fönsterluckor I den idylliska miljö sitter två kvinnor, två lekande barn och sysselsätter med sin vardagliga uppgifter. # Rijksmuseum, Amsterdam ”Vy över Delft ”(1660-61) är till många en vacker målning av ett stadsmotiv och flod. För mig en magisk tavla, en bild av människor, byggnader och naturen förtrollad i tidens gång…. #Mauritshuis, Haga
Vermeer uppskattade vetenskapens värld; här har vi två tavlor som framställer naturforskare:”Geograf”och ”Astronom”. Det finns ganska säkra teorier att det är van Leeuwenhoek. Nomen -omen är dem båda begravda i samma kyrkan, Oeude Kerk i Delft.
Konsthistoriker brukar kalla Vermeer ”målare-intimist”. Han jobbade oftast med litet format och motivet hade en intim, rofylld karaktär. Interiörbilder skapade han i sin egen hus, runt sina möbler och föremål. I den tysta miljö har förekommit riktiga mästerverk som nedanstående ”Mjölkpigga”målad mellan 1658-61.
”Vermeer”
Så länge kvinnan där på Rijksmuseum
samlad, i målad tystnad.
Dag efter dag häller
mjölken ur kannan i bunken
förtjänar inte Världen
världens undergång.
Wislawa Szymborska övers. Anders Bodegård
En tjänsteflicka som häller upp mjölk från en kanna till skål, den vardaglig sysslan, kallt rum gör hennes värld enkel och samtidigt poetisk! # Rijksmuseum, Amsterdam
Dags att avsluta våran resa till XVII-talets Delft, hos Johannes Vermeer. Dags att stänga den tjocka gardinen…Vi lämnar kvinnor och deras tysta, magiska världen. Tiden har stoppats, vardagen innebär evigheten…
