FLORENS – staden där Renässansen föddes.

Staden Firenze finns nämnd redan 59 f.Kr. då romerska krigsveteraner erhöll mark där och bosatte sig på den toskanska provinsen. Staden hamnade under olika härskare och kungar. Ekonomisk välmående hade en stor roll, pengar, makt och handel med Levanten skapade blomstrande villkor till prosperity. Därför är det inte konstigt att Renässansen börjades i Florens.


Florens åtnjöt välstånd större än någon annan italiensk stad. Köpmännen och bankirer som ansvarade för hennes välfärd, styrdes obegränsad fria från yttre restriktioner. Den härskande klassen var stolt, ambitiös, intellektuellt och kulturellt nyfiken. Dags att presentera staden och Florens personligheter!

DANTE ALIGHIERI (1265-1321)

författare föddes i Florens. Hans viktigaste verk var ”Divina Commedia”, Den gudomliga komedin. I verket framträder Dante själv som huvudperson, och under hans vandring genom helvetet, skärselden och paradiset, träffar han berömda personer som hamnat i de olika världarna efter döden. En av Dantes största förtjänster är att han skapade ett nytt skriftspråk, baserades på det talade italienska. Tidigare skrevs allt på latin.

Sandro Botticelli avbildade ”Dante Alighieri”(1495) Bibliothèque et fondation Martin Bodmer (Cologny, Schweiz)
Första sidan ”Inferno”
Domenico di Michelino (1417-91) ”La Divina Commedia di Dante” (1465) 232 x 290 cm, olja på duk, domkyrkan S.Maria del Fiore


Dante Alighieri håller sin epos i vänstra hand. Med sin högra hand pekar han på en procession av syndare till helvetet, bakom honom skärselden och en historisk utsikt över Florens stad.

GIOVANNI BOCCACCIO

född i Florens 1315 och dog 1375. En italiensk författare kallad för novellens skapare. Hans ”Dekameron” avbildar digerdödens hemska dagar, när tio personer flyr undan Florens och isolerar sig för att inte smittas. För att lätta upp stämningen berättar de tio berättelser per kväll i tio dagar. Hundra korta berättelser ger en beskrivning av seder, å ena sidan uttrycker det frodiga livet, fullt av kärlek, erotiska äventyr och mänsklig sensualitet, å andra sidan uttrycker beundran för intelligens, mänskligt sinne, vissdom.

Introduktion till Decameron (1350–1353) av Giovanni Boccaccio.
Sandro Botticelli eller någon från hans verkstad avbildade ”Bankett i tallskogen” (1482/83)-en 18:te berättelse om femte dagen, Prado museum

ANDREA di FIRENZE (ca.1337-77)

en florentinsk målare utförde en svit stora fresker i Spanska kapellet i S.Maria Novella.

Andrea da Firenze (verksam 1343-77) avbildar representerare av den katolska kyrkan med påven Innocent VI och kejsaren Karol IV. Duomo i bakgrunden.
Dominikanska kloster hierarki och historia.


Carta della Catena

Carta della Catena (ca.1480)

tillskrivs Francesco di Lorenzo Rosselli (1471 -1482), är det första kända exemplet i kartografins historia som är en fullständig representation av staden Florens, inklusive alla dess byggnader, gator och torg. Namnet härstammar från den hänglåsta kedjan (it:catena) som ramar in kartan. Men jag tror att det är mycket mer än bara en karta. Man kunde tänka på detaljerna i timmar. Lägg märke till hur konstnären i det högra hörnet ritar samma vy. Du kan se hur noggrant skaparen har varit med att framställa detaljer i denna utsikt över en senmedeltida stad.

Självporträtt?

GIROLAMO SAVONAROLA (1452-98)

dominikanerbroder, folkledare och klosterreformator. Han föddes i Ferrara men från 1489 levde i Florens, där han i sitt kloster verkade för en återgång till Dominikus fattigdomsideal. I staden predikade han och ville genomföra religiös reform. Eftersom Savonarola hotade mångas intresse, även påven Aleksander VI:s Borgia, bannlystes han och brändes 1498 som ett kättare. Han hatade Florens splendör och kulturella omgängen och så slutades hans liv och läror i dessa vackra stad.

Palazzo Vecchio och Loggia dei Lanzi under Savonarola avrättning (1498) målades av en anonym konstnär (1650), Museo di San Marco

DOMENICO GHIRLANDAIO (1449-94) 

egentligen Domenico di Tommaso Bigordi, född och död  i Florens, var kopplad med staden, där ledde han en stor verkstad. Sin tids främste monumentalmålare var också begåvad som porträttare. Utan Ghirlandaio kunde vi inte beundra fresker i Sixtinska -kapellet. Michelangelo lärde sig av honom freskomåleriets krävande teknik!

Domenico di Ghirlandaio – en fragment av ”Underverk av St. Franciskus” (1483-85)
Fresk
Santa Trinita, Florence


Tavlan utfördes för Francesco Sassetti`s kapell. På sidan av altaret knäböjdes donator Francesco och hans fru Nera de ‘Corsi. I panelen ovan är scenen där St. Franciskus återupplivar den romerska notarius son, med utsikt över Florens i bakgrunden: till höger den romanska fasaden i Santissima Trinita, till vänster Palazzo Spini, i bakgrunden Arno-bron. Bankiren Sassetti köpte 1478 rättigheter till ett begravningskapell i basilikan Santa Trinità och anställde Ghirlandaio.

Ghirlandaio ”Jungfrus födelse ”(1486-90) fresken i Capella Tornabuoni framställer rika, adliga Florens medborgare.

Detalj från Tornabuoni-kapellet i St. Maria Novella. Staden är fantasifull, men detaljer som tornet i Florens Palazzo Vecchio och St. Maria Novella campanile är riktiga.
Fresken ”Visitation” presenterar Jungfrus och St.Elisabet möte. I bakgrunden landskap över Florens.
Tre män lutar sig över väggen och tittar på aktiviteten i staden nedan, aktiviteter vi inte kan se. Tornet mellan de två träden liknar det i Florens -Palazzo Vecchio.

SANDRO BOTTICELLI (1445-1510)

född, verksam och död i Florens var en av de främsta ungrenässans målare. Hans mest kända målningar idealiserar scener ur mytologins värld. Inte alla vet att i sina sista år blev han mer religiös. Han lyssnade på predikande Savonarola och efter hans död, blev Botticelli`s konst ensidig religiös (t.ex. ”Begråtelsen” i Kaiser Friedrich-Museum, Berlin)

Självporträtt av Sandro Botticelli (ca.1480)- Konungarnas tillbedjan utförd för Santa Maria Novella, Uffizi
”Konungarnas tillbedjan”- Uffizi
 Botticelli ”Begråtelse”(ca. 1490-95) 107 x 71 cm

NICCOLO MACHIAVELLI

född 1469 i Florens och död 1527 i Florens var en filosof, politik, författare. Han är framförallt känd för den politiska skriften ”Fursten” som gavs ut fem år efter hans död. Sina politiska kunskap utvecklade han under sin diplomatiska karriär, tyvärr dömdes han för konspiration mot Medici och undvek dödsstraff med hårsmån. Machiavelli ligger begravd i basilikan St.Croce.

”Detta inlägg är en annons för BGA SE och innehåller annonslänkarhttps://click.adrecord.com?c=34582&p=419

Santo di Tito ( 1536-1603) ”Porträtt av Niccolo Machiavelli”(ca.1570) Palazzo Vecchio samling
Agnolo Bronzino`s /verkstad ”Lorenzo de Medici”(1555-65), Uffizi
Amerigo Vespucci (1454- 1512) en italiensk upptäcktsresande föddes också i Florens! Förmodligen utförd av Cristofano dell’Altissimo (ca.1568), Uffizi

RAFAEL SANTI (1483- 1520)

föddes i Urbino, 1504-08 flyttade han till Florens där han studerade da Vinci, Michelangelo verk för att på så vackert sätt utveckla sin sfumato teknik.

Rafael Santi ” Självporträtt” (ca.1504-06), Uffizi

LEONARDO da VINCI (1452-1519)

utbildade sig i Florens, där hans far fick plats som notarie 1469. Praktiserade hos Andrea Verrocchio och senare i Lorenzo de Medicis akademi. Samvaron med tidens ledande konstnärer och intellektuella i Florens var ett naturligt steg på Leonardos karriär.

”Porträtt av Ginevra de Benci” (ca. 1474-76) olja på trä, National Gallery of Art, Washington
”Madonna med nejlikor”(1474-78), Alte Pinakothek

Mellan 1500-06 var Leonardo igen verksam i Florens och utförde några spektakulära verk:

”Mona Lisa” (1503-06), Louvre

Leonardo själv gav aldrig sitt konstverk någon titel. Namnet Mona Lisa fick från Giorgio Vasari som publicerade en biografi över konstnären 31 år efter dennes död. Vasari identifierade modellen som Lisa, hustru till den förmögne florentinske köpmannen Francesco del Giocondo.

Michelangelo di Lodovico Buonarroti (1475-64)

föddes i Caprese, norr om Arezzo. Hans far var ämbetsmän och sonen fick konstnärlig skolning i Florens i freskoteknin hos Domenico Ghirlandaio. Michelangelo var bara 14 år gammal när Lorenzo di Medici upptäckte hans förmåga och tog honom under sina vingars beskydd. Casa Buonarroti på Via Ghibellina 70 är ett hus-museum ägnat åt den kände konstnären fast bodde han där bara några år mellan 1516-25. Michelangelo föredrog att kallas honom skulptör och marmor från Carrara (Pietrasanta) var hans favorit material.

”David” beställdes av staden Florens styrelse, SIGNORIAN, och stod färdig 1504, efter 3 års arbete. Statyn symboliserades den unga, stark republiken. På början stod skulptur på Piazza della Signoria precis utanför ingången till Palazzo Vecchio. ”David” flyttades inomhus 1880 för att skydda den vita marmor från oväder.

I Florens arbetade Michelangelo framför allt på kapellet som skulle komma att hysa familjegravarna, Medicikapellet, och Biblioteca Laurenziana båda i anslutning till San Lorenzo.

Han fullbordade monumenten över Giuliano och Lorenzo di Medici grav med gestalterna ”Natten och Dagen”(1526-31) och ”Skymningen och Gryningen”(1531)

https://click.adrecord.com?c=34582&p=810

Den 10 mars 1564 begravdes han i Basilica di Santa Croce.

BENVENUTO CELLINI (1500-71)

en florentinsk son, guldsmed och skulptör känd av sin underhållande självbiografi, vilken läste jag som 16 åring tjej. En riktigt konstnär borde skryta om sin konst och kunna sälja det! I memoarerna som han dikterade vid 60-års åldern, berättar han hur han bedrade påvar, kungar och prinsar. Trots det var Cellini hårt arbetande konstnär och han utförde många verk åt Florens.

”Perseus med Medusas huvud” har stått i Loggia dei Lanzi sedan 1554.
Detalj

Tiden i Florens närmar sig till slut. Historien, konst, kulturen och politik har här en huvudstad genom århundraden. Mycket har hänt vid Arno-floden och jag hoppas att den inlägg blir en inbjudan till Florens portar.

Strider och krigscener. Ikonografi.


De stora stridsmålningarna var inte en uppfinning av renässansen. Under medeltiden var de mest allegoriska. Konstnärer började presentera krigsförlopp, belägringar och lägerliv när de lärde sig utmärkt perspektivregler. Nya färdigheter i att skildra den mänskliga figuren tillät att visa alla komplicerade poser, hästar i rörelse och riktiga stridsscener.

Vi hoppar 300 år tidigare in i en berättelse som började under den persiska expansion i östra delen av Romerska Imperiet.
År 615 stjäl den persiska kungen Chosroes den heliga kors från Jerusalem och ställer in det som ett objekt för tillbedjan. Den östliga kejsaren Heraclius strider mot Chosroes och efter att ha besegrat honom, återvänder till Jerusalem.

Piero della Francesca ”Seger över Chosroes” (1452-59)
329 x 747 cm
San Francesco, Arezzo

Målningen har fortfarande mycket av magin, kanske på grund att fresken var på vägg som aldrig fick direkt ljus. Piero della Francesca målade inget landskap och koncentrerade sig istället på striden. Han har valt att presentera krigets mörka mekanism: det finns inga vackra mönster, inget vackert ljus och rustningen. Benen på hästar och människor fyller den nedre delen av kompositionen, medan över finns massor av stål och flaggor.

Detalj
Detalj


detalj
Detalj

Paolo Uccello (ca.1397-1435) hedrade ”Slaget vid San Romano”med fantastiska målningar som påminner lite om medeltida turneringar. Striden skedde den 1 juni 1432 mellan Florens och Siena. Segern varit på de florentinska sidan. Fresker beställdes av Lionardo di Bartolomeo från Florens, en tjänsteman under kriget med Siena. Scenen äger rum i ett öppet utrymme även om man känns att händelse är begränsad. Denna effekt uppnås genom liggande på marken spjut och kroppen av den döda riddare, anordnade på ett sådant sätt att de bildar ett schackbrädemönster.

”Slaget vid San Romano”(1454-56)
scen: Niccolò da Tolentino som ledare för Florentinerna
182 x 320 cm
National Gallery, London
Detalj
Bernadino della Ciarda unhorsed ” (1456)
182 x 220 cm
Uffizi
Detalj

Den andra målningen presenterar scenen när befälhavare Bernardin della Ciarda släppts från sadeln. Som förut målning är fyllt med genvägar i perspektiv. Uccello använder ett naturlig perspektiv (perspectiva naturalis) som kännetecknas av flera försvinnande punkter och ett centralt perspektiv. Fresken är ovanlig för att är den enda av de tre som har spår av silverfolie som täckte riddarens rustning och skapade en metall-reflexer.

Micheletto da Cotignola (c.1450)
180 x 316 cm
Louvre

Den tredje delen avbildar ankomsten av enheter under ledningen av Cotignola. Uffizi-panelen var antagligen utformad för att vara triptykens centrala målning. Konsthistoriker hävdar att scenen från London skedde i gryningen, från Uffizi- mitt av dagen medan från Louvren i skymningen. Dettta är ingen konstigheten för att striden varade i 8 timmar.

”Slaget vid Issos” (1529)
158 x 210 cm
Alte Pinakothek, Munchen


Detta är den mest berömda målningen av Albrecht Altdorfer. Alexander den Store segrade i 333 f.Kr. över den persiska armén led av kung Darius i slaget vid Issos. Striden ägde faktiskt rum i Turkiet, men på denna målning visas den i Alpernas steniga miljö med tyska städer i bakgrunden! Betraktaren observerar striden och det otroliga landskapet. Det är initialt svårt att skilja de två sidorna. Altdorfer klädde makedonierna som tyska riddare och landsknechts (legosoldat), medan de persiska krigarna bär turbaner och exotiska kläder.

Detalj
Detalj
Jan Bruegel den Äldre ”Slaget vid Issos”- liknande tema och lösningar
(1602)
86 x 135 cm
Musée du Louvre, Paris
Detalj

Två målningar ”Slaget av Cascina” (1504–06) av Michelangelo och ”Slaget vid Anghiari” av Leonardo da Vinci (1503–06) var avsedda att placeras mittemot varandra i den florentinska Palazzo Vecchio men ingen av dem slutfördes! Michelangelo valde ett moment då en grupp soldater blev förvånad över att bada, och nästan alla figurer är nakna. Leonardo framställde en kavalleri.

Hösten 1504 fick Michelangelo uppdraget att måla den stridsscen som en följeslagare till Leonardos ”Slaget vid Anghiari”. Beställdes av statsmannen Piero Soderini i form av fresken som skulle pryda Sal de Cinque. Detta storslagna projekt kom till ingenting: målningen var klar – åtminstone delvis – i februari 1505, men den brådskande kallelsen från påven Julius II förhindrade Michelangelo från att fortsätta arbetet, för vilket bara några teckningar överlevde.

”Slaget vid Cascina” (1505)
Oil on panel, 77 x 130 cm
Holkham Hall, Norfolk
Stridsscen (1504)
Pen and ink on paper, 179 x 251 mm
Ashmolean Museum, Oxford


Da Vinci avbildade realistiskt slaget vid Anghiari, där virvlar människor och hästar. På detta sätt visade han sin vision om krig. Han var ju pacifist! Leonardo lämnade efter sig endast ritningar på kartong och en skiss. Detta oavslutade verk inspirerade många konstnärer. Den mest berömda skissen skapades av Peter Paul Rubens.

Rubens
Rubens
(1503-05)
Black chalk, pen and ink, watercolour on paper, 452 x 637 mm
Musée du Louvre, Paris
Leonardo da Vinci
Panelen är uppkallad efter samlaren Doria, som ägde den fram till 1651.
Reproduktionen visar en kopia av en okänd mästare.

Belägring av Parma” beställdes från Tintoretto – Guglielmo Gonzaga för de nybyggda Palazzo Ducale i Mantua. Gonzaga ville ha en militär scen. Tintoretto avbildade en väpnad kollision som ägde rum den 18 februari 1248. Den tyske kejsaren Frederick II Hohenstauf hade för avsikt att erövra Parma. Kejsaren tillbringade flera månader här, slösade bort tid och pengar på att vänta på kapitulationen. I resultaten förlorade tyskarna 1 500 soldater och 3 000 krigsfångar. Kejsaren, som såg den brinnande staden, flydde till Cremona, 60 km bort.

Jacopo Tintoretto ”Belägring av Parma av Federico II” (ca. 1580)
Oil on canvas, 212 x 284 cm
Alte Pinakothek, Munich


Slaget vid Orsha” var en strid som utkämpades den 8 september 1514, mellan de allierade styrkorna från Polen-Litauen under ledning av Konstanty Ostrogski och Storhertigdömets Moskva armen under Ivan Chelyadnin och Mikhail Golitsin. Mycket mindre polsk-litauiska trupper besegrade ryssarna och fångade deras befälhavare. Hans Krell var en tysk målare från Lucas Cranachs skolan. Enligt specialisterna måste han har deltagit i slaget själv på grund av hög kunskap om ämnet. Krells förbindelser med jagiellonska dynastins beskyddare (inklusive kung av Ungern) och härskare av Preussen gör denna argument mycket troligtvis. Konstnären porträtterade sig själv i målningen, observerade striden och stirrade uppåt genom sammanflätade fingrar.

Anonim , attributed to Hans Krell (ca.1490-1565 eller 1586)
”Slaget vid Orsza i 1514”
(ca. 1524-30)
Nationalmuseum, Warszawa
Konstanty Ostrogski
Polsk artilleri som korsar den improviserade pontonbron.
Husarer-detalj
Polens bevingade husarer i attak.
Nationalmuseum, Warszawa
Hans Krell avbildade sig själv. Kanske har han varit som stridens observatör?

Slaget vid Lepanto var ett sjöslag utanför staden Lepanto (nuvarande Naupaktos i Grekland) den 7 oktober 1571. Förenade spanska, påvliga, maltesiska och venetianska flottan slog mot den osmanska sjömakten. Slaget har enorm betydelse, det var kamp mellan stormakterna men också mellan kristendomen och islam, eftersom Turkarna annars kunde ha expanderat västerut mot Europa. Don Juan d`Austria besegrade den osmanska flottan- de flesta av osmanska fartyg fångades eller sjönk ner.

Anonim ”Slaget vid Lepanto 1571”
National Maritime Museum, Greenwich,
London
Andrea Vicentino (ca.1542-1618)
en målare född i Vicenza, verksam i Venedig
Här avbildade han också ”Slaget vid Lepanto” som har faktiskt titel ”Vittoria di Lepanto”
(1603)
Dogepalatset, Venedig
Detalj
Detalj

Andrea Vicentino arbetade tillsammans med Tintoretto på Palazzo Ducale i Venedig och hjälpte till att måla i Sala dello Scrutinio.

”Belägringen av Zara” (1584-87) under det fjärde korståg
Sala del Maggior Consiglio

Belägringen av Zara

Stridsscenerna på taket i Palazzo Ducale beställdes (våren 1578) efter den katastrofala branden 1577. Dekorationen av Sala del Maggior Consiglio och Sala dello Scrutinio, som inte slutfördes förrän i början av 1700-talet, gav möjlighet för många konstnärer att ge sig ett namn. Andrea Vicentino och Tintoretto var en av dem bästa.

Tintoretto (1518-94)
”Erövring av Zara” (1587)
Sala dello Scrutinio (Voting Hall)

Peter Snayers (1592-1667) var en flamländsk målare bosatt i Bryssel. Målningen ”Slaget vid Kirkholm”var beställd av kungen Sigismund III Vasa. Striden var ett fältslag mellan Sverige och Polen-Litauen under andra polska kriget den 27 september 1605. Vid detta slag led den svenska armén ett av sina svåraste nederlag genom tiderna. Snayers målade vanligen scener från 30-åriga kriget, stora dukar, som därför att horisonten är för hög, ofta mer liknar militära kartor än tavlor. Snayers öppnade intresse för krigshistoriska tavlor (han målade mest för Habsburger).

”Peter Snayers (1592-1667)
”Slaget vid Kirkholm” (ca.1620)
142 x 231 cm
Chateau de Sassenage

Stridsmålningar har en enkel och okomplicerat ikonografi. Det innersta är att visa vinnarens makt och position, dokumentera så noggrann som möjligt händelsens förlopp och viktigaste ögonblick. Till oss konstälskare, konsthistoriker är sådana tavlor en perfekt titthål in i en värld som ligger många hundra år bakåt i tiden.