Månad: juni 2020

Florens- staden där Renässansen föddes.

Staden Firenze finns nämnd redan 59 f.Kr. då romerska krigsveteraner erhöll mark och bosatte sig på den toskanska provinsen. Staden hamnade under olika härskare och kungar. Ekonomisk välmående hade en stor roll, pengar, makt och handel med Levanten skapade blomstrande villkor till prosperity. Därför är det inte konstigt att Renässansen börjades i Florens!

Florens åtnjöt välstånd större än någon annan italiensk stad. Köpmännen och bankirer som ansvarade för hennes välfärd, styrdes obegränsad fria från yttre restriktioner. Den härskande klassen var stolt, ambitiös, intellektuellt och kulturellt nyfiken. Dags att presentera staden och Florens personligheter!

Dante Aligheri (1265-1321)

Författare föddes naturligtvis i Florens. Hans viktigaste verk var ”Divina Commedia”( Den gudomliga komedin). I verket framträder Dante själv som huvudperson, och under hans vandring genom helvetet, skärselden och paradiset, träffar han berömda personer som hamnat i de olika världarna efter döden. En av Dantes största förtjänster var att han skapade ett nytt skriftspråk, baserades på det talade italienska. Tidigare skrevs allt på latin.

**Sandro Botticelli ”Dante Alighieri”(1495)**
*Bibliothèque et fondation Martin Bodmer (Cologny, Schweiz)*

**Domenico di Michelino** (1417-91) ”La Divina Commedia di Dante” (1465)
fresken *232 x 290 cm finns fortfarande i domkyrkan Santa Maria del Fiore*

Dante Alighieri håller sin epos i vänstra hand. Med sin högra hand pekar han på en procession av syndare till helvetet, bakom honom skärselden och en historisk utsikt över Florens stad.

Giovanni Boccaccio

föddes i Florens 1315 och dog i Florens1375. En italiensk författare kallad för novellens skapare. Hans ”Dekameron” avbildar digerdödens hemska dagar, när tio personer flyr undan Florens och isolerar sig för att inte smittas. För att lätta upp stämningen berättar de tio figurer berättelser, en i varje kväll i tio dagar. Hundra korta berättelser ger en beskrivning av seder, å ena sidan uttrycker det frodiga livet, fullt av kärlek, erotiska äventyr och mänsklig sensualitet, å andra sidan uttrycker beundran för intelligens, mänskligt sinne, visdom.

*Introduktion till Dekameron (1350–1353)*

**Sandro Botticelli ”Karta över Inferno” (ca.1480-90)**
*Silverpunkt, bläck, färgat med tempera 33 x 47, 5 cm*
*Biblioteca Apostolica Vaticana*

Sandro Botticelli eller någon från hans verkstad avbildade **”Bankett i tallskogen” (1482/83)**
*en 18:te berättelse från den femte dagen,*
*Pradomuseum*, Madrid

Andrea di Firenze (ca.1337-77)

en florentinsk målare utförde en svit stora fresker i spanska kapellet i S.Maria Novella.

*Andrea da Firenze (verksam 1343-77) skildrade representanter av den katolska kyrkan med påven Innocent VI och kejsaren Karol IV.*
*Duomo i bakgrunden*.

*Den dominikanska kloster hierarki och historia.*

”Carta della Catena ”över Florens

tillskrivs Francesco di Lorenzo Rosselli (1471 -1482) är det första kända exemplet i kartografins historia som är en fullständig representation av staden Florens, inklusive alla dess byggnader, gator och torg.

Namnet härstammar från den hänglåsta kedjan (it: catena) som ramar in kartan. Men jag tror att det är mycket mer än bara en karta. Man kunde tänka på detaljerna i timmar. Lägg märke till hur konstnären i det högra hörnet ritar samma vy. Du kan se hur noggrant skaparen har varit med att framställa detaljer i denna utsikt över en senmedeltida stad.

Girolamo Savonarola (1452-98)

dominikanerbroder, folkledare och klosterreformator. Han föddes i Ferrara men från 1489 levde i Florens, där han i sitt kloster verkade för en återgång till Sankt Dominikus fattigdomsideal. I staden predikade han och ville genomföra religiösa reformer. Eftersom Savonarola hotade mångas intresse, även påven Aleksander VI:s Borgia, bannlystes han och brändes 1498 som ett kättare. Han hatade Florens glans och kulturella fester och så slutades hans liv och läror i dessa vackra stad på ett plågsamt sätt…

*Palazzo Vecchio och Loggia dei Lanzi under Savonarolas avrättning (1498) målades av en anonym konstnär runt 1650 Museo di San Marco*, Firenze

Domenico Ghirlandaio (1449-94)

egentligen Domenico di Tommaso Bigordi, född och död i Florens, var kopplad med staden, där ledde han en stor verkstad. Han blev sin tids främste monumentalmålare och porträttör. Utan Ghirlandaio kunde vi inte beundra fresker i den Sixtinska -kapellet. Michelangelo lärde sig av honom freskomåleriets krävande teknik!

*Domenico di Ghirlandaio en fragment av ”Underverk av St. Franciskus” (1483-85)*
*Fresk*
*Santa Trinita, Florence*

Fresken utfördes för Francesco Sassetti´s kapell. På sidan av altaret knäböjdes donator Francesco och hans fru Nera de Corsi. I panelen ovan finns scenen där St. Franciskus återupplivar den romerska notarius son, med utsikt över Florens i bakgrunden: till höger den romanska fasaden i Santissima Trinita, till vänster Palazzo Spini, i bakgrunden Arno-bron. Bankiren Sassetti köpte 1478 rättigheter till ett begravningskapell i basilikan Santa Trinità och anställde Ghirlandaio att utföra arbete.

*Ghirlandaio ”Jungfrus födelse ”(1486-90) fresken i Capella Tornabuoni framställer rika, adliga Florens medborgare*.

*Fresken ”Visitation” presenterar Jungfrus och Sankta Elisabet möte. I bakgrunden landskap över Florens.*

*Detalj*/*Tre män lutar sig över väggen och tittar på aktiviteten i staden nedan.*
*Tornet mellan de två träden liknar Palazzo Vecchio*-tornet.

Sandro Botticelli (1445-1510) egentligen Alessandro di Mariano di Vanni Filipepi

född, verksam och död i Florens. Han var en av de främsta ungrenässans målare. Botticellis mest kända målningar idealiserar scener ur mytologins värld. Inte alla vet att i sina sista år blev han mer religiös. Han lyssnade på den predikande Savonarola och efter hans död, blev Botticellis konst ensidig religiös (t.ex. ”Begråtelsen” i Poldi Pezzoli)

*Självporträtt av Sandro Botticelli (ca.1480)*
*från ”Konungarnas tillbedjan”*
*utförd för Santa Maria Novella, idag i Uffizi*

”Konungarnas tillbedjan” (ca.1476)
tempera on panel, 111 x 134 cm
Uffizi

**Boticelli ”Lamentation /”Begråtelse” (ca.1495)**
*tempera on panel, 107x 71 cm*
*Museo Poldi Pezzoli*, Milan

**Boticelli eller Filippino Lippi ”La Derelitta” /”Den nedlagda”(ca.1490)**
tempera on panel, 47 x 43cm
Palazzo Pallavicini-Rospigliosi

Niccolo Machiavelli(1469-1527)

född i Florens och död i Florens var en filosof, politik, författare. Han är framförallt känd för den politiska skriften ”Fursten” som gavs ut fem år efter hans död. Sina politiska kunskap utvecklade Machiavelli under sin diplomatiska karriär, tyvärr dömdes han för konspiration mot Medici och undvek dödsstraff med hårsmån. Machiavelli ligger begravd i basilikan Santa Croce.

**Santo di Tito** (1536-1603) ”*Porträtt av **Niccolo Machiavelli**”(ca.1570)*
*Palazzo Vecchio samling*

**Amerigo Vespucci** (1454-1512) en italiensk upptäcktsresande föddes också i Florens!
*Förmodligen utförd av Cristofano dell’Altissimo (ca.1568), Uffizi*

Rafael Santi (1483- 1520)

föddes i Urbino, men 1504-08 flyttade han till Florens där han studerade da Vincis och Michelangelos verk. En av största italienska konstnärer smyckade sina verk med en otrolig precision, perspektiv och underbara sfumato teknik.

***Rafael Santi*** ” *Självporträtt-23 år gammal” (ca.1504-06)*
*tempera on panel, 47,5 cm x 33 cm*
*Uffizi*

Från Florensåren kommer ett antal skildringar av Madonna med barnet och Kristi gravläggning.

”Madonnan med steglitsan” (*Madonna del Cardellino*) 1507
olja på pannå, 107 x 77,2 cm
Uffizi, Florens

”**Korsnedtagningen**” (1507)
Olja på pannå, 184 x176 cm
Galeria Borghese, Rom

Leonardo da Vinci (1452-1519)

utbildade sig i Florens, där hans far fick plats som notarie 1469. Han praktiserade hos Andrea Verrocchio och senare i Lorenzo de Medicis akademi. Samvaron med tidens ledande konstnärer och intellektuella i Florens var ett naturligt steg på Leonardos karriär.

”*Porträtt av Ginevra de Benci” (ca. 1474-76)*
*olja på trä, 3*8,1 x 37 cm
*National Gallery of Art, Washington*

”**Madonna med nejlikor”(1474-78)** 62 x 48 cm
*Alte Pinakothek*, *München*

Mellan 1500-06 var Leonardo igen verksamt i Florens och utförde några spektakulära verk:

”*Mona Lisa” (1503-06)*
*olja på poppelpanel, 77 x 53 cm*
*Louvre*

Leonardo gav aldrig sitt konstverk någon titel. Namnet Mona Lisa fick tavlan från Giorgio Vasari som publicerade en biografi om konstnären, 31 år efter dennes död. Vasari identifierade modellen som Lisa, hustru till den förmögne florentinske sidehandlaren Francesco del Giocondo (1460-1538). Efter makens död 1539 gick Lisa (enligt hans sista testamente) till klostret Sant’Orsola. Hon begravdes där fyra år senare.

Michelangelo di Lodovico Buonarroti (1475-64)

född i Caprese, norr om Arezzo. Hans far var ämbetsmän och sonen fick konstnärlig skolning i Florens i freskoteknik hos Domenico Ghirlandaio. Michelangelo var bara 14 år gammal när Lorenzo di Medici upptäckte hans förmåga och tog honom under sina vingars beskydd.

Casa Buonarroti på Via Ghibellina 70 är ett hus-museum ägnat åt den kände konstnären fast bodde han där bara några år mellan 1516-25. Michelangelo föredrog att kallas honom skulptör snarare än målare och marmor från Carrara (Pietrasanta) var hans favorit material.

”**David” beställdes av staden Florens styrelse (SIGNORIAN) 1501-04**
*Statyn symboliserades den unga, starka republiken. På början stod skulpturen på Piazza della Signoria precis utanför ingången till Palazzo Vecchio.*
*”David” flyttades inomhus 1880 för att skydda den vita marmor från oväder*.

I Florens arbetade Michelangelo framför allt på kapellet som skulle komma att hysa familjegravarna, Medicikapellet, och Biblioteca Laurenziana båda i anslutning till San Lorenzo.

*Han fullbordade monumenten över Giuliano och Lorenzo di Medici grav med* *gestalterna* ”*Natten* och *Dagen*”(1526-31) och ”*Skymningen* och *Gryningen*”(1531)

Den 10 mars 1564 begravdes Michelangelo i Basilica di Santa Croce i Florens.

Benvenuto Cellini (1500-71)

Sist inte minst borde jag nämna en florentinsk son, guldsmed och skulptör känd av sin underhållande självbiografi. Damer och herrar- Benvenuto Cellini arbetade för påvar, kungar, prinsar och kejsare. Och vilka fantastiska föremål utförde han!

**Benvenuto Cellini ”Frans I:s saltkar/Saliera” (1540-43)**
guld, emalj, ädelstenar och förgyllningar, 26 x 33,5 cm
Kunsthistorisches Museum, Vien

En riktigt konstnär borde skryta om sin konst och kunna sälja det! I memoarerna som Benvenuto dikterade vid 60-års åldern, berättar han hur han bedårade sina rika kunder. Trots äventyrliga liv var Cellini en hårt arbetande konstnär och han utförde många verk åt Florens.

Benvenuto Cellini ”*Perseus med Medusas huvud” har stått i Loggia dei Lanzi sedan 1554*.

Tiden i Florens närmar sig till slut.

Historien, konst, kulturen och politik har här en huvudstad genom århundraden. Mycket har hänt vid Arno-floden och jag hoppas att den inlägg blir en inbjudan till Florens portar. Humanismens vagga blev Florens där mänskliga rättigheter utvecklades och stadslivet fick sin vackraste tradition.

Arrivederci!

Konstpegel behöver din hjälp. 
Jag har inte någon bidrag för att driva portalen. Därför är ditt stöd mycket viktigt. 
Om du gillar det här stället och gillar att läsa mina artiklar - stöd mig! 
Även en liten belopp har en stor betydelse.
Tack!

Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Ditt bidrag uppskattas.

Venedig – skildringar av staden under Renässansen.

Venedig är den enda stadsstaten som hade ett utländskt imperium som sträckte sig längs den östra Adriatiska kusten och täckte Kreta och Cypern. Serenissima Repubblica di Venezia har varit hennes officiella namn och innebär ”den mest rofyllda”.

Venedig ägde också ett stort område på Venetohalvön. En stark regering bestod av oligarker i antal cirka 200 personer som härstammade av de mest framstående familjer. Republikens styrelseskick kan betraktas som en autokrati med dogen som en härskare. Inom politik var Venedig ganska konservativt, men inom kulturområdet tilläts mycket frihet.

Staden var ett tryckcenter och säte för en utmärkt målningsskola, representerad bland annat av Vivarini, Bellini, Giorgione. I arkitekturen undvek venetianerna risk, de hämtade till sin stad kända arkitekter, t.ex. Sansovino, Palladio eller Sanmichele.

Venetianska konstnärer dyrkade den venetianska staden under flera hundra år.

Främst vill jag koncentrera mig på 1500 och 1600-talet för att återkomma till Venedig igen med Canaletto och Pietro Longhi-skildringar. Serenissimas skönhet måste man smaka försiktigt och noggrann…

*Vittore Carpaccio målade Markuslejonet för **Palazzo dei Camerlenghi** i 1516*
*Idag i Palazzo Ducale*.

Lejonet är en imponerande skapelse, som står med bakbenen i vattnet och dess framben på torrt land. En ben vilar fast på en stenig strand och den andra håller upp boken med den traditionella inskriptionen PAX / TIBI / MARCE / EVANGELISTA / MEUS– ” Fred till dig, min Marcus”.

*Sankt Markuslejonet avbildat på republiken Venedigs flagga och motto.*

*Relief i Venedig föreställande Sankt Markuslejonet.*

Sankt Markus är Venedigs skyddshelgon och när staden från 600-talet till år 1797 utgjorde en självständig maritim stat, ingick lejonet i statens flagga. Lejonet förekommer även på målningar, som skulptur och relief på flera byggnader i Venedig och dess tidigare besittningar längs den östra adriatiska kusten, även i dagens Kroatien.

**Cima da Conegliano (1459-1517**) avbildade Markuslejonet med heliga Hieronymus, Maria Magdalena, Johannes Döpare och med St. Marcus (1506-08)
olja på panel, 207 x 510,4 cm
Galleria dell´Accademia, Venedig

**Vittore Carpaccio** skildrade ofta Serenissimas interiörer och byggnader.
*Sankt Ursula poliptyk (1497-98)- scenen med engelska ambassadörer*
olja på duk, 281 x 252 cm
Gallerie dell`Accademia, Venedig

**Vittore Carpaccio” Två venetianska damer” (ca.1510)**
olja på duk, 94 x 64 cm
Museo Correr, Venedig

Carpaccio framställer två damer som vilar i den svala atmosfären i en trädgård. Det finns en tes att tavlan framställer två damer, målningen var oerhört populär under 1800-talet, och John Ruskin gav den titel ”The Courtesans”.

**Vittore Carpaccio ”Jakt på lagunen” (ca. 1490-95)**
en fantastisk bild på hur man jagade i den gamla Venedig- på vatten!
J. Paul Getty Center Museum

Konst och hantverk av högsta kvalitet hör Venedig till. Hela staden är som ett museum och en bra exempel hur konsten kan existera och dokumentera republikens bästa tider.

**Gentile Bellini ”Apostelns Markus predikan i Alexandria” (1504-07)**
*olja på duk, 340 x 770 cm*
*Alexandria liknar väldigt mycket Venedig, eller hur?*
**Pinacoteca di Brera, Milano**

**Gentile Bellini ”Den heliga korset under” ( ca.1500)**
*I mitten ligger bro San Lorenzo*, *fint dekorerad*.
*olja på duk, 323 x 420 cm*
*Galleria dell`Accademia*, Venedig

***Gentile Bellini i ”Processionen på Markusplatsen” (1496)***
fokuserar mycket på Markusplatsen och domkyrkan, med dess bysantinska kupoler och glittrande mosaiker.
*olja på duk, 373 x 745 cm*
*Gallerie dell`Accademia*

Bellini hade en god förmåga till teckning och noggrannhet i återgivandet av färger och dräktdetaljer som gör hans tavlor så kulturhistoriskt intressanta. Han utförde flera viktiga arbeten för Venedig, vilka idag till stora delar är förstörda. Bland hans främsta verk märks ”Det heliga korsets under” och ”Processionen på Markusplatsen” (1496).

Makt och styre i Venedig

Venedig styrs av rika familjer. Den första dogen valdes redan i 697 och doge hade en närmast absolut makt. Med tiden försvagades dogens styre och delade han på makten med sex rådgivare (signoria).

Konsthistorien återspeglar dessa situation, republikens välstånd och högkonjunktur dokumenterar tre familjedynastier: Vivarini, Bastiani och slutligen mest kända Bellini. Vi kan titta lite närmare på de mest berömda porträtt av venetianska doger.

**Lazzaro Bastiani ”Portrrät av dogen Francesco Fescari” (1457-60)** Museo Civico Correr

**Gentile Bellinis verkstad ”Porträtt av Cristoforo Moro”**

Gentile Bellini ”Doge Pasquale Malipiero” (1460-62)
*tempera på panel, 53,3 x 42,5 cm*
*Museum of Fine Arts, Boston*

**Gentile Bellini ”Doge Giovanni Mocenigo” (ca.1478)**
*tempera på panel, 63 x 46 cm*
*Museo Correr*, Venedig

Marco *Basaiti ”Doge Agostino Barbarigo”(1518*)
*olja på panel, 74,5 x 56 cm*
*Museum of Fine Arts, Budapest*

**Giovanni Bellini ”Doge Leonardo Loredan” (ca.1502)**
*olja på poppelträ, 61,5 x 45 cm*
*National Gallery, London*

Under 1700-talet blev Venedig kanske den mest eleganta och förfinade staden i Europa som påverkade konst, arkitektur och litteratur. Men republiken förlorade sitt oberoende när Napoleon Bonaparte erövrade Venedig den12 maj 1797.

Efter det tredje italienska självständighetskriget, blev Venedig, tillsammans med resten av Veneto, en del av det nyligen skapade kungariket av Italien. 1987 fick staden och dess lagun status som världsarv och lockar turister, samt konstälskare från hela världen. Finns det någon vackrare stad än Venedig?

Bröllopet i Kana.

Bröllopet i Kana är en berättelse i Bibeln, omnämns i inledningen av Johannesevangeliet (Joh. 2,1-11). Berättelsen beskriver hur Jesus förvandlar vatten till vin, och det relateras som det första mirakel utförd av honom.

Bröllopet i Kana är ett vanligt motiv i den kristna konsten. Man kan hitta målningar i trecentostilen med mycket begränsat perspektiv, i quattrocento med de första proven på detta område. Barocken har förändrat berättelsens språk men det primära har inte förändrats.

DUCCIO DI BUONINSEGNA (ca.1255-1319) född och verksam i Siena

Här känns fortfarande medeltidens bildspråk. Duccio di Buoninsegna var den förste och kanske även den främste av de religiösa konstnärerna. Han avbildade scenen enligt den bysantinska traditionen men introducerade realistiska element.

**Duccio di Buoninsegna ”Bröllopet i Kana” (1308-11**)
tempera on wood, 44 x 47 cm,
Museo dell’Opera del Duomo, Siena

Tjänarna som trängs vid valven, döljer inte sin chock. De kan tydligt se att medan en av dem häller vatten från ett fat i potten, fyller den andra kannan med vin. Omvandlingen till vin är Jesu första mirakel. Alla de andra deltagarna, bland vilka vi ser två apostlar, tittar noggrant på Jesus och Maria och bevittnar ett mirakel. Duccio kom att införa något nytt: personer som verkade levande och som tycktes befinna sig i rörelse.

GIOTTO di BONDONE (ca.1266-1337) utförde fresken ”Bröllopet i Kana” (ca.1303-05) för Capella degli Scrovegni i Padua. Giotto placerade scenen i ett rum med öppet tak. Han ägnade mycket uppmärksamhet åt detaljerna som paneler i röda ränder och vinkannor.

Jesus sitter på vänster sidan av bordet. Han gör en gest av välsignelse: det pågår just nu ett mirakel att förvandla vatten till vin. I mitten av bordet sitter Maria som upprepar sonens handrörelse. Hennes tecken återspeglar orden: ”Gör vad han säger dig”. Till höger finns en grupp tjänare avbildades ganska grotesk. Den röda tunika betonar mannens fetma, huvudet har ingen nacke. Det är förmodligen den verkliga karaktärer som Giotto modellerade sig själv på.

GIUSTO de MENABUOI (ca.1320-91)
var en italiensk ungrenässansmålare. Han föddes i Florens men var han verksam mest i Padua. Fresker som illustrerades Jesus liv, bland annat mirakel i Kana, utförde han för baptisterium i Padua.

Giusto de Manabuoi ”Bröllopet i Kana” (1376-78 )
fresk i baptisterium (Padua)

HIERONYMUS BOSCH (ca.1450-1516) en briljant och original nederländsk målare vars arbete döljer en ovanlig ikonografi och individuell stil!

I målningen ”Bröllopet i Kana” avviker Bosch från traditionen, scenen som visas här är uppfylld av spänning.

En mystisk liten person i en krans på huvudet står med ryggen till betraktare och fortsätter till en märklig ceremoni. Tavlan är ett tidigt verk skapat mellan 1475 och 1480. I den traditionella berättelsen introducerar Bosch nya delar av mysteriet.

**Hieronymus Bosch ”Bröllopet i Kana”**
*olja på panel, 93 x 72 cm*
*Museum Boijmans Van Beuningen, Rotterdam*

Musiker på det improviserade upphöjda galleriet, en tjänare som kollapsar – alla dessa figurer är helt oväntade och ovanliga för den klassiska, bibliska ämne.
Tavlan är inte i gott skick; de övre hörnen har skurits av, många huvuden har målats om igen, och ett par hundar längst ner till vänster kan ha lagts till så sent som på 1800-talet. Bröllopets bankett har placerats i en rikt möblerad interiör, förmodligen i en tavern. Mirakel sker längst ner till höger; gästerna sitter runt ett L-format bord som domineras i ena änden av Kristi figur. På vänster bär två tjänare in ett vildsvinshuvud och en svan spottar eld från munnen. Den exakta betydelsen av alla dessa detaljer förblir oklart. Som ofta är det hos Hieronymus Bosch…

Bröderna Limbourg och deras tidebok

”Les Très Riches Heures du Duc de Berry”, är en illuminerad tidebok utförd av bröderna Limbourg runt 1412-1416 för hertigen Jean de Berry. Inte bara Limburgarna arbetade för Jan de Berry. 1416 gjorde en annan av hans protéger, Jacquemart de Hesdin (ca.1355-1414), ett enormt manuskript kallade ”Stora timmar”/”Les tres riches Heures”. Namnet berodde inte bara på måtten, även om dessa var ganska anständiga, 30 × 40 cm.

”***Grandes heures de Jean de Berry”* (1409) *framställer scenen från Kana***
tempera on vellum, 40 x 30 cm
National Bibliotek, Paris

Det är möjligt att det franska adjektivet grandes brukade betyda magnificent. Det intrikat dekorerade manuskriptet innehöll ett massivt, guldklädd omslag, vackra illuminationer och mängd av ädelstenar.

Jacquemart de Hesdin placerade ”Bröllopet i Kana” i arkitektonisk interiör som var känd till honom, stiliserad enligt den internationella gotiska bildspråket.

GERARD DAVID (ca.1460-1528) var en nederländsk konstnär från Oudewater. Han målade mest stillsamma högtidliga bibliska scener i det fria. Figurerna hade en värdig hållning, landskapet var ofta starkt framträdande.

**Gerard David ”Bröllopet i Kana”(ca.1500)**
olja på panel, 100 x 128 cm
Louvre

I denna målning är kvinnornas sittställningar och deras förtrollande ovala ansikten så anmärkningsvärda, och hela verket har en mystisk atmosfär. Stillebenmålningen av festmåltiden är fascinerande!

PAOLO VERONESE (1528-88) och hans främsta verk ”Les Noces de Cana”.

Denna enorma duk gjordes för refektorium av San Giorgio Maggiore-klostret i Venedig. Målningen skildrar ett imaginärt palats med cirka 130 gäster, porträtter av kändisar från epoken, av Veronese själv och av hans vänner påklädda i rika färgade kostymer.

Tavlan hängde i klostret i 200 år, tills Napoleon stal den och förde den till Paris. Idag kan vi beundra verket i Louvren.

**Paolo Veronese ”Bröllop i Kana”(1563)**
olja på duk, 666 x 990 cm
Louvre

Bröllopsscenen, som i en teater, äger rum på ett torg stängt med doriska och korintiska kolonner. På avståndet finns en torn med arkader utförd av arkitekt Andrea Palladio, allt påminner om 1500-talet Venedig snarare än Palestina, där Veronese antagligen har aldrig varit. Bibliska karaktärer är påklädda som venetianer i orientala dräkter och turbaner. Scenen förlorade sin ursprungliga religiösa karaktär. Det är barockens pärla!

***Musikscen med kända konstnärer- är det Tizian, klädd i röda dräkt? Är det Veronese i den vita? Och Tintoretto som spelar på en fiol!***

JACOPO ROBUSTI, TINTORETTO (1528-1594)

”Bröllopet i Kana” utspelar sig i en enorm korridor som ser ut som en magnifik sal från venetianska palatser. Hela utrymmet på bilden är fylld med många gäster. Men vart och hur presenterar Tintoretto underverkets ögonblick? På den första uppsättningen av ett långt bord finns det två grupper människor, vars gester är svåra att gissa, vi kan tänka att det var här som något fantastiskt hände. I mitten av bilden möter vi en ensam Kristus, här är den andliga förbindelsen.

**Tintoretto (1561)** **”Bröllopet i Kana”**
Olja på duk, 435 x 535 cm
kyrkan Santa Maria della Salute, Venice

***Detalj*– *barockens mästare avbildar venetianska damer och interiör***

Bröllopsscen har en tydligt nykter atmosfär, eftersom miraklet ännu inte har ägt rum. Kopparna är tomma, bruden och brudgummen är oroliga och deras gäster är förbryllade. Kristus, som är på mellanavstånd, men framhävd av bordets perspektiv, kommer inom kort att återställa allas goda humor.

MARTIN de VOS (1532-1603) och manierismen

en flamländsk konstnär från Antwerpen var stilistisk nära manierismen. Gillet av värdshusägare beställde tavlan hos de Vos, som var mycket berömd konstnär på den tiden. Resor till Italien och tid tillbringad i Venedig (1550-58) hade en märkbar effekt på hans arbete.

Bibliska scenen från Kana äger rum i renässans-stiliserad sal med ett bord fullt av god mat och dyra porslin. De Vos försökte ändå att framkalla en något biblisk atmosfär, flera gäster bär turbaner. De stora vinkannor har ett särskilt klassisk utseende. Ärligt talat är detta skildring en av vackraste jag har sett!

**Martin de Vos ”Bröllop i Kana”(1596-97)**
Olja på panel, 268 x 235 cm
O.-L. Vrouwekathedraal, Antwerpen

Vi kommer att avsluta den mirakulösa konstresa till bröllopet hos Julius Schnorr von Carolsfeld (1794-1872) från Leipzig. Han tillhörde en grupp av tyska konstnärer- nasarenerna och hans måleri idealiserade medeltidens bildspråk. Gruppen betonade konstens samband med kristendomen och hade förebilder i 1400-talens italienska och 1500-talets tyska måleri. Det är ingen konstighet att von Carolsfeld framställde ”Bröllopet i Kana” (1820) på mycket bibliskt sätt!

**Julius Schnorr von Carolsfeld ”Bröllopet i Kana” (1820)**
olja på duk ,140 x 110 cm
Kunsthalle, Hamburg

Är vi i Jerusalem, i Tyskland eller Italien? Tiden stannade faktiskt här…

Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Ditt bidrag uppskattas.

http://www.metmuseum.org/Collections/search-the-collections/435724

Etnicitet och hudfärg i konsten.

Under renässansen tolererades och förföljdes judar samtidigt. Denna situation har pågått i tusentals år. Morer (muslimer på iberiska halvön) kallades för otrogna och utvisades från Spanien år 1502. Turkarna, som erövrade Konstantinopel 1453, fruktades och hotades mest av allmänheten.

I alla dessa fall motiverades hat av de religiösa och politiska skäl. Det fanns i princip ingen rasbakgrund. Svarta Afrikaner var sällsynta i Europa och behandlades de som exotiska utlänningar. Det var inte bra spektrum, och inte dåligt heller.

Idag vill jag gå genom konsthistoria och välja ut intressanta tavlor. Hoppas att ni förstår mitt val- Renässansens ikonografi är obeskrivbar vackert.

Den tyska renässansen: Albrecht Dürer (1471-1528)

I sitt kända verk ”Konungarnas tillbedjan” framställer Dürer tre vise männen som exponerar sin vördnad för det nyfödda Jesusbarnet. Enligt Bibeln kom de långväga ifrån och de har fått representera varsin av tre världsdelarna: Europa, Asien och Afrika. Därför brukar åtminstone en av konungar avbildas som en färgad man, vilken ibland tolkats som Balthasar och ibland som Caspar.

**Albrecht Durer ”Konungarnas tillbedjan**” **(1504)**
*olja på duk, 99 x 113 cm*
*Uff*izi, Florens

*Bakom huvudscenen ser man några riddare från exotiska länder som tillhör karavan av tre kungar!*

Den nederländska sengotiken: Geertgen Tot Sint Jans (ca.1460- ca.1488)

Geertgens tillnamn syftar på det johanniterkloster i Haarlem, där han bodde till sin död. Mycket lite är känt om hans liv och arbete, han var en av de första som arbetade med oljefärg.

***”Konungarnas tillbedjan” (ca.1480-95)***
oil on oak wood, 91,6 x 71, 8 cm
Rijksmuseum, Amsterdam

Den nederländska sengotiken: Hieronymus Bosch (ca.1450-1516)

Hans fantasirika verk hör till sengotiken och inspirerar fortfarande flera konstnärer. Ett trettiotal målningar finns bevarade på olika museer runt i hel världen.

En teknisk undersökning visar att den här panelen anses vara en av Boschs tidigaste verk. Den vackra miljön, med en gardin som hålls högt upp av änglar kan indikera påverkan av religiösa teaterställningar som framförts i Boschs hemstad- Hertogenbosch. Kung Balthasar har en vacker vit dräkt med gulda dekorativa delar som bekräftar hans höga status. Han är i sällskap av en mörkhyad tjänare.

**Hieronymus Bosch ”Konungarnas tillbedjan” (ca.1475)**
*Oil and gold on oak, 71,6 x 56,5cm*
*The Metropolitan Museum of Ar*t

**Hieronymus Bosch Triptyk ”Konungarnas tillbedjan” (ca.1510)**
*Olja på trä, 138 x 72 cm (central)*
*138 x 34 cm (två flyglar)*
*Museo del Prado, Madrid*

Den centrala panelen i triptyken ( Epiphania) visar kungarnas dyrkan för den heliga barn. Som alla målningar av Bosch är den ovanlig och fantasifull framställning av ganska klassiskt ämne. Här vill jag koncentrera bara på kungen Balthasar. Han är väldigt majestätisk i sina vita kläder.

Den italienska renässansen: Vittore Carpaccio (ca.1455-1525)

En venetiansk målare var mest känd av sina färgrika verk. Var uppmärksam på de mörkhyade gondoliererna!

**Vittore Carpaccio ”Det heliga korsets mirakel vid Rialtobron” ( 1496)**
tempera på duk, 365 x 389 cm
***Gallerie dell’Accademia, V***enedig

Den italienska renässansen: Piero di Cosimo (1462-1522)

Piero di Cosimo brukade inte signera eller datera sina verk, vilket gör en rekonstruktion av hans stilistiska utveckling extremt krångligt. Den florentinska målare utförde många mytologiska scener, bland annat berättelse om Andromeda.

**Piero di Cosimo ”Perseus som befriar Andromeda” (ca.1510-13)**
olja på panel, *70 x 122 cm*
*Uffizi*

Historien är baserat på Ovidius-berättelse. Den romersk skald beskriver hur dotter till etiopiska kungen Kefeus och Kassiopeia fastkedjades till en klippa vid havet som ett offer till ett havsmonster. Andromedas mor påstod att hon var vackrare än nymfer. Poseidons vrede var rasande… Minns ni vem räddade Andromeda? Perseus kom på den vingade hästen- Pegasus och befriade henne. Naturligtvis blev han kär vid första ögonblicken!

Piero di Cosimo avbildar scenen utan onödig dramatik. I mitten kan vi observera en tjänstpiga som spelar på någon instrument. Förmodligen är hon också från Etiopien.

Den italienska barocken: Paolo Veronese (1528-88)

Paolo Caliari vanligen känd som Veronese efter sin vackra födelsestad Verona, var en av de mest kända senrenässansens ledande konstnär.

***Paolo Veronese ”Gästabudet i Levis hus” (1573)***
*olja på duk, 555 x 1310 cm*
*Gallerie dell´ Accademia, Venedig*

Veronese skapade målningen 1573 i meningen att det blir ”Sista måltiden”, ett biblisk ämne hämtat från Matteus evangeliet. Beställare var det venetianska klostret Santi Giovanni e Paolo. Veronese placerade många figurer runt det rikt inställda bordet, alla klädda enligt tidens hovsmode. Bland folket fanns olika figurer: svarta betjänare, dvärgar och svabiska soldater (luterska). Kristus person och mysteriet med den sista måltiden är helt omöjligt att upptäcka för underhållare. Konstnären blev kallad till Inkvisitionens-domstol och hade en stor problem!

Konstnären skulle måla om duken. Veronese undergav sig inte domen och ändrade bara titeln till ”Festen i Levis hus”, vilket också tillfredsställde den heliga inkvisitionen. Tack och lov att det slutade så oskyldigt. Den enorma duken gjorde säkert ett stort intryck på betraktare. Det händer så mycket på festen i Levis hus!

Den italienska manierismen: Agnolo Bronzino (1503-72)

Bronzino var elev till Jacopo da Pontormo och Medicinerna anlitade honom som porträttmålare.

**Agnolo Bronzinos verkstad ”Alessandro di Medici” (1534-35)**
oil on tin (olja på tenn), 16 x 12,5 cm
Uffizierna

Bara att nämna…Alessandro di Medici (1510-37) har kallats il Moro (moren) på grund av sitt utseende. Han var illegitim son till Lorenzo di Medici och hans mörkhyade tjänarinnan Simonetta da Collevecchio.

**Agnolo Bronzino ”Alessandro de Medici”**
olja på duk, *82 x 67 cm*
Hermitage Museum

http://www.blackhistorymonthflorence.com/

Den italienska barocken: Cristofano dell’Altissimo (ca. 1525–1605)

var en italiensk målare bosatt och verksamt i Florens. Han utbildades till porträttmålare av Pontormo och Bronzino. 1552 skickade hertigen Cosimo I de Medici honom till Como för att kopiera målningarna från porträttsamlingen av historiken Paolo Giovio (1483-1552). Dell` Altissimo utförde cirka 280 målningar och jobbade under 37 år! De flesta av dem kan ses på Uffizierna i Florens (Giovio Series).

En otrolig samling av Medici-medlemmar, författare och humanister, men också exotiska härskare som Abessinien kung, ottomanska sultaner m.m. Vilken fantastisk jobb utförde Cristofano dell´Altissimo!

”*Porträtt av Hasse Labne Dengel” (1552-68)*
olja på duk
*Uffizi*

**”Alchitrof- kung av Etiopien” (1568),**
olja på duk,
*Uffizi*

**”*Portrait of Shah Ismail I of Persia (1487-1524)*”**

Den flamländska barocken: Justus Suttermanus (1597-1681)

även känd som Giusto Suttermans var en flamländsk barockmålare och tecknare. Han föddes i Antwerpen och dog i Florens. Sustermans är främst känd för sina porträtt av Medici-familjen eftersom han var deras hovmålare.

Vilken intressant tavlan har vi här!

**Justus Suttermans ”Söndag på marknaden” (ca.1634)**
”*Group Portrait of Domenica delle Cascine, la Cecca di Pratolino and Pietro Moro*”
olja på duk,100 x 94 cm
Uffizi

De tre personerna som är avbildad verkligen existerade, vilket dokumenterades i Medici-arkiven. De två äldre kvinnorna med ett skrynkligt ansikte och en livlig ironisk blick bekräftas ofta i Medici-redovisningsböckerna. Den mörka Pietro (till höger) måste ha varit en av de många hustjänstemän, som jobbade åt familj. Ett fantastiskt exempel på etnicitet i XVII-talet i Florens

Den holländska senbarocken: Juriaen van Streeck (1632-87)

Van Streeck föddes i Amsterdam och sysslade med stillebenmåleriet. Mellan typika tavlor med aprikoser, vattenmelon kan vi möta några mörkhyade tjänare från holländska rika hushåll.

**Juriaen van Streek ”Stilleben med aprikoser och lemon” (1636)**
olja på duk, 90,5 x 80 cm
private kollektion

**Juriaen van Streeck ”Stilleben med moren och porslinskärl” (ca.1670-80)**
olja på duk, 143 x 120,5 cm
Alte Pinakothek

Den spanska barocken: Diego Velazquez (1599-1660)

Minns ni mitt inlägg ”Bodegones”? Då skrev jag om Diegos fantastiska verk.

Velazquez ”La Mulata” eller ”Kökspiga” (1620 -22)
*olja på duk, 56 x 104,5 cm*
*National Gallery of Ireland, Dublin*

Efter en rengöring i 1933 fick man veta att detta är en skildring av Jesus ”Måltid vid Emmaus” på väggen bakom huvudfiguren. Kökspigan om mörkare hud är avbildad på ett fantastiskt sätt! Velazquez kopplar hennes vanliga tjänsteplikter med universella tankar om livet, om religion. Hon är en enda vittne av Jesus ord. Hon lyssnar men samtidigt avslutar inte sina allmänna uppgifter. En rent poesi. Universella verk.

Det var en intressant resa på spaning efter målningar som framställer en folk om olika hudfärger, om etniska bakgrunden. Vad tycker ni, mina kära konstälskare? Presenterade konstnärerna dem på ett korrekt sätt? Jag ser inga skillnader…

Källor:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tre_vise_m%C3%A4nnen

Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Ditt bidrag uppskattas.

Predikan i konsten- utvalda tavlor.

I världen där böcker och alla skriftliga ord var sällsynta, överlämnades kristna läror på ett muntligt sätt. Predikan var en utläggning på folkspråket av evangelietexten. Särskilt var det viktigt insats för tiggarordnarna, som dominikanerna eller franciskanerna. En predikant kunde hålla folkliga samlingar även i gathörnet.

De största talare hade riktiga talanger som Bernardinus av Siena (1380-1444) eller Savonarola (1452-98). De åtnjöt en stor lydnad och respekt. Sankt Franciskus

"Sankt Bernardin predikar på Piazza del Campo i Siena"- så här avbildade honom Sano di Pietro (1405-81) en av största konstnärer verksamma i Siena. Tavlan befinner sig i domkyrkans museum.

Giotto ”*Legenden om Franciskus av Assisi, predikan till fåglarna*”
fresken i Assisi, Basilika

Bernardinus av Siena (1380-1444) var en präst, franciskanmunk. När Siena drabbades av pesten, hjälpte dem mest utsatta. År 1417 inledde Bernardinus sin bana som resande predikant, i vilken egenskap blev han omedelbart berömd; tiotusentals personer kunde närvara vid hans framträdanden! Flera av Bernardinus predikningar finns bevarade. Vet ni att han kunde tala i tre eller fyra timmar på den lokala dialekt som folk pratade.

*Predikstolen (ambon) i Prato-domkyrkan*
*(1428-38)*

Tryckta predikningar, som kunde publiceras av åhörarskarans anteckningar, möjliggjorde studier av predikade ord. Här har vi exempel på en känd predikant och teolog från Schweiz- Geiler von Kaiserberg (1455- 1510). Han var präst i Strassburg och blev berömd för sina folkliga tal, präglades av en burlesk, av förkunnelse i vilka han oförskräckt visade kyrkans svagheter. Med all sin skarpa kritik och krav på reformering var dock van Kaiserberg trogen den katolska kyrkan. Tiden till den revolutionära Martin Luther har inte kommit än.

*Hans Baldung Grien (ca.1484-1545)*
*omslag till ”Das Buch Granatapfel”(1516) Strasburg*
*framställer egentligen predikande Geiler von Kaisersberg*

Protestanter, som tog mönstret direkt från Bibeln, trodde att tro kom genom att lyssna, så predikan blev viktigare och predikestolen blev en central plats i kyrkan.

*Lucas Cranach den äldre ”Martin Luther predikar i Stadt- und Pfarrkirche St. Marien zu Wittenberg” (ca.1531)*
*Lutterhalle, Wittenberg*

*Jakob Seisenegger (1505-67)* *”Predikan in der Wiener Augustinerkyrkan” (1560)*
*Kunsthistorisches Museum, Wien*
Han *var en österrikisk målare i tjänst för kejsare Karol lV och avbildade ofta Habsburgs familjemedlemmar.* Här *stor Ferdinand I och lyssnar på en talande predikant*.

Vittore Carpaccio (ca.1465-1526) en venetiansk målare utförde många tavlor för Serenissima Repubblica di Venezia. Här kan vi beundra scener som representerar Sankt Stefanos liv. Helgon var den första martyr av kristendomen efter Jesus. Enligt apostlar var han ledare för de grekisktalande församlingen, och när han sjöng Kristi lov, dömdes han av det judiska rådet – sanhedrin för hädelse och stenades till döds omkring år 35.

Scenen utförde Carpaccio för Scuola dei Lanieri.

Vittore Carpaccio ”Predica di San Stefano” (ca.1514)
oil on canvas,152 x 194 cm
Louvre, Paris

Predikan ägde rum i Jerusalem. Pittoreska, orientaliska dräkter passar här utmärkt!

*Carpaccio avbildade så vacker Jerusalems arkitektur!*

Bakgrunden är en fantastisk vision av staden Jerusalem, uppsatt av byggnader i det orientaliska stilen med kupoler och andra arkitektoniska uppfinningar. Längre bort kan man se typiska venetianska kullar och berg som bleknar in i dimman. Som vi kan se på presenterade tavlor, kunde predikan ske var som helst- till exempel på gator eller en torg.

Idag är predikan ett tal vid gudstjänsten som hålls av den som kyrkan gett uppdraget till. Det utgår alltid från Bibeln eller anknyter till Bibeln. Som vi kan se på tavlor, formen av förkunnelse har förändrats. Reformation och motreformation har ordnat det på ett eget sätt och enligt egen retorik. Predikan har en tydligt tema, logiska delar, och fick undervisande karaktär.

Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Ditt bidrag uppskattas.