ETNICITET OCH HUDFÄRG I KONSTEN.


Under renässansen tolererades och förföljdes judar samtidigt. Denna situation har pågått i 1000 år. Morer (muslimer på iberiska halvön) kallades föt otrogna, utvisades från Spanien 1502. Turkarna, som erövrade Konstantinopol 1453, fruktades och hotades av allmänheten.

I alla dessa fall motiverades hat av religiösa och politiska skäl. Det fanns i princip ingen rasbakgrund. Svarta Afrikaner var sällsynta i Europa och behandlades som exotiska utlänningar.

ALBRECHT DURER (1471-1528)

Konungarnas tillbedjan”framställer tre vise männen som visar sin vördnad för det nyfödda Jesusbarnet. Enligt Bibeln kom de långväga ifrån och de har fått representerat varsin av tre världsdelarna: Europa, Asien och Afrika. Därför brukar åtminstone en av de tre vise männen avbildas som en färgad man, vilken ibland tolkats som Balthasar och ibland som Caspar.

Albrecht Durer ”Adorazione dei Magi” (1504) 99 x 113 cm Uffizi
Bakom huvudscenen ser man några riddare från exotiska länder som tillhör karavan av tre kungar!

ALBRECHT ALTDORFER (ca.1480-1538)

Albrecht Altdorfer ”Konungarnas tillbedjan” (1533) Städel, Frankfurt am Main

HIERONYMUS BOSCH (ca.1450-1516)

Hieronymus Bosch Triptyk ”Konungarnas tillbedjan” (ca. 1510)
Oil on wood, 138 x 72 cm (central), 138 x 34 cm (två flyglar)
Museo del Prado, Madrid

https://click.adrecord.com?c=34582&p=1065

Den centrala panelen visar Kristi barns tillbedjan av de tre kungarna. Som alla målningar av Bosch är den ovanlig och fantasifull framställning av ganska klassisk ämne. Här vill jag koncentrera bara på kungen Balthasar!

Mittpanelen- detaljer.
Hieronymus Bosch ” The Adoration of the Magi”, (ca. 1475 ) Oil and gold on oak, 71.1 x 56.5cm The Metropolitan Museum of Art

http://www.metmuseum.org/Collections/search-the-collections/435724

Teknisk undersökning visar att den här panelen anses vara en är bland Boschs tidigaste verk. Den vackra miljön, med en gardin som hålls högt upp av änglar, kan indikera påverkan av religiösa teaterställningar som framförts i Boschs hemstad Hertogenbosch. Kung Balthasar har en vacker vit dräkt med gulda dekorativa delar som bekräftar hans hög status.

VITTORE CARPACCIO (ca.1455-1525)

Vittorio Carpaccio ”Det heliga korsets mirakler vid Ponte Rialto” (c. 1496)
Tempera on canvas, 365 x 389 cm
Gallerie dell’Accademia, Venice
Detalj med svarta gondoliere.
Vittorio Carpaccio ”Gli alabardieri” (1490-93)
68 x 42 cm
Uffizi
Detalj

PIERO DI COSIMO (1462-1521)

Piero di Cosimo ”Perseus Freeing Andromeda”(ca.1510-13)
70 x 120 cm
Uffizi
Piero di Cosimo
Detalj


Inget av Piero di Cosimos verk är signerat eller daterat, vilket gör en rekonstruktion av hans stilistiska utveckling extremt krångligt. Ovidius berättar hur Andromeda, dotter till en etiopisk kung, fastkedjades till en klippa vid kusten som ett offer till ett havsmonster. Perseus som flyger över huvudet på Pegasus (den vingade hästen) blev kär vid första anblicken. Han svepte ner precis i tid, dödade odjur och släppte Andromeda.

https://click.adrecord.com?c=34582&p=1065

”En fest i Levies hus” (1573)
555 x 1310 cm
Gallerie dell´ Accademia, Venedig

Paolo Veronese (1528-88)

skapade målningen 1573 i meningen att det blir den ”Sista måltiden, ett tema hämtat från Matteusevangeliet. Beställare var det venetianska klostret Santi Giovanni e Paolo. Han placerade många figurer runt det rikt inställda bordet, alla klädda enligt tidens hovsmode. Bland folket fanns olika personer: en man med kniv, svarta tjänare, dvärgar och svabiska soldater (luterska). Kristus person och mysteriet med den sista måltiden är helt omöjligt att upptäcka för underhållare. Veronese blev kallad till Inkvisitionens-domstol!

Detalj med ung tjänspojke.
Detalj
Detalj

Målaren skulle måla om duken. Veronese undergav sig inte domen och ändrade bara titeln till ”Festen i Levi`s hus”, vilket också tillfredsställde inkvisitionen.

https://click.adrecord.com?c=34582&p=810

AGNOLO BRONZINO (1503-72)

Agnolo Bronzino ”Alessandro de Medici” 82 x 67 cm
Agnolo Bronzino ”Alessandro di Medici” (1534-35)

http://www.blackhistorymonthflorence.com/

Cristofano dell’Altissimo (c. 1525–1605)

var en italiensk målare bosatt och verksamt i Florens. Han skapade framför allt porträtter och den största del av hans verk är bevarat i Uffizi. Medlemmar av Medici-familje men också exotiska härskare som Abessinien kung, ottomanska sultaner m.m.

”Porträtt av Hasse Labne Dengel”(1552-68)
Uffizi
”Alchitrof- kung av Etiopien” (1568) Uffizi
”Suleiman”
”Saladin”
”Tamerlane”
Justus Suttermans ”Söndag på marknaden ”(ca.1634)
100 x 94 cm

JUSTUS SUTTERMANUS (1597 – 1681)

även känd som Giusto Suttermans var en flamländsk barockmålare. Han föddes i Antwerpen och dog i Florens. Sustermans är främst känd för sina porträtt av Medici-familjen eftersom han var deras hovsmålare.
De tre personerna som är på tavlan, verkligen existerade, vilket dokumenterades i Medici-arkiven. De två äldre kvinnorna med ett skrynkligt ansikte och en livlig ironisk blick bekräftas ofta i Medici-redovisningsböckerna. Den mörka Pietro, till höger, måste ha varit en av de många hustjänstemän, som jobbade åt familje.

Detalj

JURIAEN van STREAK (1632-87)

Juriaen van Streek (1632-87) från Amsterdam var en målare av stilleben. ”Stilleben med aprikoser och lemon” private kollektion

DIEGO VELAZQUEZ (1599-1660)

”La Mulata” eller ”Kökspigga” (1620 -22))- National Gallery of Ireland, Dublin

Om Velazquez och hans otrolig tavla har jag skrivit i mitt inlägg ”Bodegones”. Efter en rengöring 1933 fick man veta att detta är en skildring av Jesus ”Måltid vid Emmaus” på väggen bakom huvudfiguren. Kökspigga om mörkare hud är avbildad på ett fantastikt sätt! Velazquez kopplar hennes vanliga tjänstplikter med universella tankar om livet, religion. Hon är en enda vittne av Jesus ord.

Det var en intressant resa på spaning efter målningar som framställer en folk om olika hudfärger, om etnisk bakgrund. Vad tycker ni, mina kära konstälskare? Presenterade konstnärerna dem på rätt sätt? Jag ser inga skillnader…