Fantastiska landskapsmotiv under Renässanstiden.

Paradoxalt, imaginära landskap målades tidigare än riktiga landskap. I den religiösa och mytologiska verk uppfanns omgivning vanligtvis för att betona atmosfären eller dramatiken i det avbildade innehållet.

Leonardo Da VinciMadonna i grottan”(1483-86) Louvren, Paris

Igen behöver vi dela landskapsmotiver till två delar av Europa: den norra med flamländska länder och Donau-skolan och den södra med italienska, orealistiska miljö. Da Vinci är en bra exempel till konstnär som undersöker, som går egna vägar. ”Madonna i grottan” har två versioner och båda två domineras av Leonardos vetenskapliga intressen. Hans geologiska och botaniska observationer görs med stor detalj och fantasi.

”Madonna i grottan” (1495-1508)
National Gallery London

Hos Andrea Mantegna ser klippor fullständigt orubbliga ut! En fantasifull naturens framställning.

Andrea Mantegna ”Kristus på Olivberg” (ca.1455)
National Gallery, London
Giovanni Bellini med liknande verk (ca. 1459)
-dramatismen är lite mildare
National Gallery, London

Den eldiga solnedgången beundrar vi medan pågår slaget vid Issos (333 f.Kr). Den makedonska armen, styrd av Alexander den store, segrar över den persiska armen ledd av Dareios III.

Detalj

Albrecht`s Altdorfer namn är kopplat med landskapsmålningar, många av hans verk representerar den tyska Weltlandschaft (världslandskap). Detta är en typ av komposition i västerländsk målning som visar ett imaginärt panoramisk sceneri sett från en upphöjd utsiktspunkt med berg och lågland, vatten och byggnader. Ämnet för varje målning är vanligtvis en bibelsk eller historisk berättelse, men figurerna som omfattar händelse, försvinner i omgivningen.

Den bataljmålning har en effektiv landskap som är lika bergig som molnen på himlen. Det verkar att motsvara stridscenens drama på slagfältet. Jorden och därmed mänskligt liv återspeglas tydligen i himlen (och vice versa), precis som solen reflekterar i havsytan.

Albrecht Altdorfer ”Slaget vid Issos” (1529), 158 x 120 cm
Alte Pinakothek, Monachium

Joachim Patinir skapade också i stilen ”Weltlandschaft”. Bildkomposition innehåller tre färger som är typiskt för honom. Kalt och blå floden Styx är huvudelementen i målningen, Patinir skildrar här himmel och helvete, gott och ont. Till vänster avbildar han en himmelsk plats med kristallblå floder och lysande fontän och änglar. Längst till höger är en mörk himmel uppslukande av helvetet. Det brinner. Färgschema består av bruna klippor och bruna brända träd i helvetet.

Joachim Patinir ”Karon korsar floden Styx”(1520-24)
Prado, Madrid
Albrecht Altdorfer ”Lövskog med St. Göran eller St.Göran i kampen mot draken” (1510) 28 x 22 cm
Alte Pinakothek, Munchen
En helig riddare är nästan osynlig i skogen som omger honom.
Altdorfer ”Hieronymus-eremit” (1507) 23 x 20 cm Gemäldegalerie, Berlin
Patinir utförde den tavlan med sin kollegan Quentin Matsys (1466-1530). Den grönskande landskap kontrasterar med Antonius frestelse.
Pieter Bruegel den äldre ”Flykten till Egypten”(1563)
Courtauld Institute Galleries, London

Bruegel anpassade och gjorde mer naturligt landskapsmotiv, som visar små figurer i ett imaginärt sceneri. Några av hans tidigare målningar, såsom detta med ”Flykten till Egypten” ligger helt inom Patinir-konventionerna.

Niccolo dell´Abbate ”Proserpina’s bortför” (1560) 196 x 215 cm
Louvre

Proserpina är en vacker tjej, dotter till Ceres. Pluton (gr. Hades) kidnappar henne, till kalla underjordiska världen med samtycke av sin far Jupiter. Kidnapping inträffar när Proserpina leker på en äng och försöker välja en vacker blomma. Jorden öppnar sig, och Pluton tar henne. Han avser att göra tjejen till sin hustru och sig själv till härskare över underjorden. En italiensk målare, Niccolo dell`Abbate (1509/12- 1571) framställer en dramatisk landskap som återspeglar den mytologisk händelse. Scenen på ängen är lugn medan de mörka molnen som samlas över Proserpine säger till oss mer än ord att kommentera hennes sorgliga historia.

Vi återkommer till Florens, för att lägga märke till mest berömda och glorifierade konstverk i världenshistoria. Porträttet avbildar Lisa Gherardini, silkeshandlare fru, med ett avlägset landskap som bakgrund.

Konsthistoriker spekulerar att landskapet bakom damen är det Val di Chiana, en dal i Toscana. Eller är det så, att sceneri bakom Mona Lisa är likadan gåtfull som hennes leende?

Landskapsmotiv under Renässansen. Utvalda exempler.

Tavlor som endast framställde landskapsmotiv var sällsynta. Men konstnärer var fascinerande av landskap och det som de kände placerades ofta i bakgrunden till religiösa verk.

Konrad Witz”Petrus fiskafänge ”(1444)132 x 154 cm /Musée d’Art et d’Histoire, Geneva, Switzerland

”St.Christopher” (1435), 102 x 81 cm
Kunstmuseum Basel

Konrad Witz var en tyskfödd målare (ca.1400-45), verksam i Schweiz och påverkad mycket av nederländskt måleri. Hans stora målningen ”Petrus Altare” i Genève är intressant som en av den västerländska konstens första landskapsmålningar. Landskapet, där man ser Genèvesjön och Mont Salève, kontrasterar genom precisionen i sin realism och sina nyanser mot den massiva röda manteln på Kristusgestalten.
I den här målningen tar Witz det revolutionära steget att flytta scenen från det bibliska Galilé-havet till sitt lokalområde, runt Genèvesjön med snötäckta topparna i Mont Blanc.

Piero della Francesca ”ca.1416-1492) avbildade ofta landskap som en av viktigaste motiv i hans religiösa måleri.

”Kristi dop”(1448-50)
National Gallery, London
”Leggenda della Vera Croce”(1452-59) utfördes med medhjälpare till kören i kyrkan San Arezzo
356 c 747 cm- Jerusalem som den medeltida stad, Arezzo

I 1445 fick han uppdraget att utföra polyptyk till kapellet i Sansepolcro, finansierat av familjen Pichi. Kontraktet föreskrev att arbetet skulle fullbordas på tre år men det dröjde 15 år och Piero anställde medhjälpare.

Polyptych della Misericordia (1445-62), nedersta predella med landskap
Museo Civico di Sansepolcro
”Jesu födelse” (ca. 1480) oavslutade
National Gallery, London
Landskapet har tydliga drag av konstnärens hemtrakter i Toskanien.
Detalj med vita berg i närheten av Siena.
Andrea Mantegna /1431-1506)
”Jungfruns död” (ca.1492) visar upp staden Mantua, med bro San Giorgio vilken ser man så rejält från Maria´s kammare
Jan van Eyck (ca.1390-1441)
”Kansler Rolins Madonna”(1431-36)
Louvre
Kullarna och bergen lite mer dramatiska än i verkligheten.

Scenen visar Jungfru som kröns av en svävande ängel medan hon presenterar spädbarn för kanslier Rolin. De befinner sig i en rymlig loggia med en rik dekoration av kolumner. I bakgrunden är ett landskap med en stad vid en flod, antagligen är detta Autun i Bourgogne, Rolins hemstad.

Albrecht Durer ”View of Arco” (1500-10) utförd under andra resan till Italien.

Joachim Patinir (ca.1480-1524) var en belgisk landskapsmålare verksam i Antwerpen. Hans stil är storaktig och stämningsfylld. Tavlorna har ofta en blåaktig ton. Han mest berömda målningar är Jesu dop i Wien, ”Den helige Kristoffer” på El Escorial, samt ”Flykten till Egypten”,” Antonius frestelse” och ”Himmel och helvete” på Prado.

”Kristi dop” (1515)
Kunsthistorisches museum, Wien
”Den helige Kristoffer med Jesu barnet”(1522)
Escorial

”Landskap med flyget till Egypten”
olja på panelen, 17 × 21 cm
Royal museum of Fine Arts, Antwerpen
”Vilan på flyget till Egypten” (ca.1520)
oil on panel, 121 x 177 cm
Prado
”St.Hieronymus straff”(ca.1512-15), tryptyk
oil on wood, 117 x 81 cm
Metropolitan Museum of Art, New York

Bildens verkliga ämne är det magnifika panoramalandskapet, som tittaren uppmuntras att resa visuellt på pilgrimsfärdens väg.

”Donau landskap med slottet Worth” (1520-25)
Alte Pinakothek, Monachium

Donauskolans landskapssyn utvecklades under åren omkring 1500. Till skillnad från den italienska konstnärerna, för vilka mänskliga gestalten var huvudmotiv var det landskap som stod i centrum. Det betraktades inte längre som en bakgrund utan som ett element som aktivt verkade i bildens handling. Så här kan vi beundra naturens alla variationer- floder, berg, skogar och ängder. Den helt dominerande konstnären inom denna genre var Albrecht Altdorfer (ca.1480-1538). Has teknik är fri, uttryckskraften obegränsad. Hans landskapskompositionen har närmast en religiös karaktär!

Giovanni Bellini ”Madonna på ängen”(ca.1500)
Den presenterar en medeltida ikonografi med Jungfru som sitter framför ett fullständigt och glänsande landsbygdspanoram. Fullt med små detaljer i vardagen bidrar detta landskap till den intima och bekanta tonen i hela scen.

Ibland på tavlor framställer konstnärer verkliga atmosfäriska händelser som t.ex. storm, regnbåge. Pinturicchio (1453- 1513) avbildar påve Pius ankomst till konciliet i Basel (1431-49). Stormen observerades i verkligheten. Riktiga är också byarna hos Giorgione, Bellini och Joachim Patinir. I vissa fall kan vi enkelt identifiera målade platser:

  • den toskanska landskap typisk böljande och backig (Piero della Francesca i närheten av Siena)
  • Bodensjö hos Konrad Witz
  • Arco är en mycket vacker och mysig liten stad beläget bara några kilometer norr om Gardasjön, avbildad av Albrecht Durer på hans resa till Italien
  • en av vackraste europeiska floder, Donau i närheten av Regensburg, avbildad av Altdorfer

Följande scen visar Enea Silvio som reser till James I i Skottland, med uppdraget från Baselkonciliet att ingå en allians med suveränen. Bakgrunden visar ett extraordinärt landskap. Som typiskt för Pinturicchio upplevs landskapet av vissa bisarra element, det klippiga klippet till vänster och den torvade staden längs floden som korsas av båtar. Stormen tog hans skepp mellan Elba och Korsika.
Dessa händelser förutspås i det mörka molnet på vänster sida, men regnbågen påminner också om den framgångsrika landningen.

Pinturicchino ”Enae Silvio Piccolomini ankomst till Bazylea” (1503-08)
Siena, Libreria Piccolomini
Enea Silvio var redan biskop i Siena när han förhandlade över bröllop mellan Eleonora av Portugal och Federico III. Möte skedde 24 februari 1452. Bakgrunden skildrar med verklig detalj händelsens verkliga plats, det vill säga från Porta Camollia.
Europeiska prinser försökte förbereda ett korståg mot de osmanska Turkarna . Gammal och sjuk Enea reser från Rom till Ancona för att personligen ledda armen.
Ancona- landskap över stadsbyggnader
”Stormen”- la Tempesta är en målning av den venetiansk konstnären Giorgione,(1477-1510) daterad till 1506–1508.
83 cm × 73 cm
Gallerie dell’Accademia, Venice
Den föreställer till vänster en man som håller i en stav och till höger en ammande kvinna, framför en storm med blixtar i bakgrunden.

Det steniga landskapet är täckt med några glesa buskar, ruiner och delar av en staden, som är upplyst av ett blixtnedslag. Landskapet hos Giorgione är inte längre bara bakgrund med mindre betydelse. Snarare har den absolut prioritet över de två mänskliga figurerna som är placerade på kanten och bestämmer atmosfären i bilden. Djupa nyanser av ljusblått och grönt dominerar, med vilket Giorgione skapar en nästan magisk effekt av lugn, tystnad och harmoni, som inte störs av den avlägsna åskväder i horisonten.

En kort konstresa till norra och södra delen av den europeiska kontinenten visar till oss, konst beundrare hur viktigt varit landskapsmotiv, den närmaste som var bakom fönster och den fantasifulla. Men om detta i nästa mitt blogginlägg ”Fantastiska landskap

TELEMACO SIGNORINI(1835-1901)


Telemaco Signorini föddes 1835 i Santa Croce-kvarteret i Florens. På början visade han en intresse mot litteraturstudier, men med uppmuntran av sin far, Giovanni Signorini (1808-1864), en hovmålare för storhertigen av Toscana, beslutade han istället för att studera måleri. Och det var ett bra beslut! 1852 inskrivade han sig på den florentinska Konstakademi. Året efter ställde han ut för första gången och visade målningar inspirerades av litterära verk av Walter Scott och Machiavelli.

”Rendez-vous mitt i skogen”(1873), kolektion Pallazo Foresti,Carpi

Från 1885 började en ung student frekventera Caffe Michelangiolo där han träffade Giovanni Fattori, Silvestro Lega och flera andra toskanska konstnärer som snart skulle kallas Macchiaioli från ord fläckar-macchia. Gruppen var missnöjd med de gamla konventionerna lärda av de akademiska skolor. De började måla utomhus för att fånga naturligt ljus, skugga och färg. Föregångare för impressionisterna!


”Il merciaio di La Spezia” (1859)
”Marknadsplats i La Spezia”
Signorini målar landskapet i en ligurisk förort. I detta arbete är det den första gång där ”macchia” används i en samtida och icke-historisk scen.
  • Mellan 1859-61 volonterade Telemaco Signorini på självständighetskrig fronten. Observationer och upplevelser försökte han överföra till duken, målade därefter militära scener.
”L’artiglieria Toscana a Montechiaro Salutata Dai Francesi Feriti a Solferino”
Alliansens seger (Sardinien och Frankrike) över österrikarna spelade en viktig roll för enandet av Italien.
Den toskanska artilerien hälsar de franska sårade i Solferino.
  • 1861 gjorde Signorini sin första resa utanför Italien, så klart till Paris, som han ofta skulle återvända under decennierna. Där träffade han Degas och en grupp utvandrade italienska konstnärer, däribland Giovanni Boldini, Giuseppe De Nittis och Federico Zandomeneghi. Till skillnad från dem var Signorini fortfarande rotad i Italien. Konsthistoriker nämner att han blev för ”macchiaioli” rörelse en katalysator, en riktigt ”deus ex machine”. Han var enorm produktiv om det gäller utställningar:
  • År 1861 visar han upp ”Den venetiansk ghetto”. När Signorini ställde ut det för första gången i Turin orsakade tavlan en stor skandal; både för att den hade målats på ett obegripligt sätt -fläcktekniken, och för att den representerade ett fattigt distrikt i Venedig, långt ifrån den klassiska idealiseringen av lagunen. Signorini tänkte faktiskt göra ett innovativt, provocerande och skandalöst verk.
Il quartiere degli israeliti a Venezia” (1860), 29×26 cm
Private kollektion
  • 1865 ”Le pazze” skildrar Signorini en kvinnlig psykiatrisk avdelning på sjukhuset San Bonifacio i Florens. Stark och övergripande tavlan, särskilt när man analyserar detta!
 ”La sala delle agitate al San Bonifazio in Firenze” (1865),
Gallerie dell`arte moderna i Ca Pesaro, Venedig
Den florentinska, psykiatriska sjukhuset San Bonifacio var befolkat av ett stort antal kvinnor. Signorini visar upp  någon stark manifestation och spänning på avdelningen. Kvinnor eller snarare levande varelser verkar vara upprörda. En person fångas medan hon hastigt hotar mot en osynlig samtalsperson med sin upphöjda knytnäve, som bara hon ser, en annan, på motsatt sida av rummet, promenerar förvirrat runt i rummet. Andra kvinnor slumrar eller gråter.
  • ”November”( 1870) en mycket realistiskt landskap
”November”(1870)
”Brev” (1867)
”Interiör San Miniato”(1861)
”The Cathedral at Siena”
  • med tavla ”L`Alzaia” ( The Towpath) har Signorini vunnit Vienna-pris i 1874
”Il muro bianco”(1864) 27 x 56 cm
Viareggio, Istituto Matteucci
”L´alzaia”(1864), 54x 173 cm
Private kollektion
Arbetare målas med benen i rörelse sjunkna i marken, med armarna övergivna vid sina sidor; kläderna är enkla,med rullade byxor och ärmar, en manifestation av hårt arbete, värme och trötthet. Ansiktena vänds mot marken; bara den tredje arbetaren verkar se på tittaren.
Linorna är så snäva att det är som om de har kommit in i köttet. De använda färgerna är  vita, oker, blå och gröna i olika nyanser.En stark realism! Denna tavlan präglas också av närvaron av en flicka tillsammans med en mycket elegant man (förmodligen far och dotter). De tillhör ett borgerlig klass som vänder ryggen på arbetarna och förblir helt likgiltig mot den visade ansträngningen.
Detta verk är i grunden ett socialt klagomål. Konstnären ville inte bara bekräfta de hemska arbetarnas  förhållanden, utan att peka på borgarklassen som utnyttjar arbetarna!
”Villa Fiorentina” (ca.1872-74)
”Santa Maria de Bardi”(1870)
”Via Torta i Firenze”(1870)
  • Tavlan ”Utanför Arianna-gåtan i Ravenna”(1875) fick utmärkelse i Neapol (1877)
”Sobborgo Di Porta Adriana a Ravenna” (1875)
”Ponte Vecchio”(1880)
Galleria d’Arte Moderna, Palazzo Pitti, Firenze
La Via del fuoco”( 1881),
Mercato Vecchio collection
Mercato Vecchio in Florence”(1882–83)
  • 1881 reste Telemaco Signorini till Skottland. Där ska han utföra en gatuscen grå i tonalitet, men dominerades av en färgglad skylt Rob Roy Whiskey på sidan av en byggnad. Reklamaffisch!
”Leith street”(1881)
”Bath, Berkeley Place”
”Princes street in Edinburgh”(1883)
”Ghetto of Florence”(1882)
aquaforte-teknika, 96 x 65 cm
”Veduta- Riomaggiore landskap” (1895)
”At rest in Riomaggiore”(1894)
”Vegetazione a Riomaggiore” (1894)

Vid 1885-utställningen i Florens visade han upp ”Sole di sera a Settignano

”On the Hills to Settignano”(1885)
37×50 cm, private collection
”Bageriet i Settignano(1888)
”Processione i Settignano”
”Bottega di fornaio di Settignano”
”Poggio”(1888)

Signorini`s konstverk var mycket påverkat av fotografi , hans sena etsningar avslöjar ytterligare influenser: japansk konst och Whistler i deras förenklingar av form och atmosfäriska effekter.
Signorini var också en passionerad konstkritiker och publicerades ofta i konsttidskrifter. Han lärde vid Instituto Superiore di Belle Arti i Florens från året 1892.

” Straffbadet i fängelse Portoferraio” (1890)
Galleria d´Arte Moderna ,Palazzo Pitti, Florens
  • Bagno penale a Portoferraio”representerar det våldsamma tillståndet för fångarna. De stor i två parallella rader, bär de klassiska uniformerna och alla deras handleder kedjade med en tung kedja. Vissa av dessa män har ett nedslående och trött uttryck, andra ser nästan intryckt när de ser de två officerarna gå framåt i korridoren, eskorterade av poliser. Miljön är nästan depressiv. Det finns bara en ljuspunkt, fönstret, genom vilket ett vitt ljus passerar och dimmigt belyser interiören. Färgerna i bakgrunden är inte tydliga och står i kontrast till fångarnas markerade konturer. Detta förmedlar en känsla av oro och spänning. Med detta arbete gjorde sig Signorini bort från temat landskap och närmar sig en mer psykologisk målning som syftar till människans roll i samhället!

”Morning toilet”(1898) 120 x 175 cm


Målningen är den mest komplexa som Signorini har utarbetat. Scenen sker i glädjehus. Skönheten beror på ett realistiskt scenen, där flickorna gör sina dagliga rutiner, gör sig redo och påklädd efter morgon uppvaknandet. Signorini lyckas representera en våldsam verklighet som aldrig sett förut. Genom att känna till att skandalen hänger i luften , hade Signorini aldrig skickat den målningen till en utställning och höll den dold i hans studio. Men efter hans död blev detta ett av hans mest betydelsefulla verk!

Telemaco Signorini har hela sitt liv avbildat Florens, hennes vackra gator och dolda trakter med fattigaste befolkning. På detta sätt var han naturalist med humanitära åsikter. Han älskade den toskanska provinsen och trivdes att måla landskap, naturliga, pittoresca scener. Men han vågade också att ta upp viktiga samhällsproblem och presentera de mest utsatta folkgrupper.

CASPAR WOLF -en pionjär i Alperna.

Der Untere Grindelwaldgletscher mit Lütschine und dem Mettenberg”, oil on canvas (1774) Kunst Museum, Winterthur

Caspar Wolf (1735-1783) var en schweizisk målare född i Muri,kanton Aargau. Mest känd för sina dramatiska målningar av Alperna.

Han påverkades starkt av romantiska dikter om berg och en tysk rörelse Sturm und Drang. Efter 1773 målade han mest glaciärer, grottor, vattenfall och laviner. Vackra framställningar och farliga, särskilt när vi vet att Caspar klättrade i berg med sina vänner.

”Panorama över Grindelwald” (1774)
oil on canvas
Kunsthaus, Zurich
”The Lauter-Aar-Glacier with the rock named ”Stone Table” in front” (1776)
Kunstmuseum Basel
Glacier in Berner Oberland
Alpine Kunstmuseum in Hofburg

Wolfs genombrott kom 1773 när han fick uppdrag från förläggaren Abraham Wagner, som letade efter en konstnär för att illustrera sitt encyklopediska verk om det schweiziska landskapet. Wagner hade anställt också naturforskare Jakob Wyttenbach. Mellan 1773 och 1777 gjorde dem 3 männen 6 omfattande utflykter till både tillgängliga och svåra platser i de höga Alperna. Förutom illustrationerna skapade Wolf runt 170 målningar.


”Utsikt från Muntigalm över See Bergsjön” (ca.1778)

För att måla tavlan from toppen, Wolf och hans kompanjon skulle ha klättrat tidigt på morgonen. Berg är 2077 m.ö.h. När de anlände till middagstid, skulle konstnären börja arbeta med blyerts studier och olje-skisser för målningar som skulle avslutas i studio i Bern.

I en vy från Muntigalm skildrar Wolf ett svepande panorama över en grön platå prickad med granträd, små figurer och fjällstugor och korsas av bäckar som löper ut i den blå sjön. Han var pionjär i den typ av landskapsmåleri. Tydlighet, precision och återhållsamhet förutser Caspar David Friedrich`s måleri, där en ensam figur ofta mediterar över en vidsträckt.

https://click.adrecord.com?c=34582&p=1065


Ideale Hochgebirgslandschaft
( 1774–1777)
oil on canvas

 

Mjuka och strukturerade penseldrag, gröna dalar, kalksten, vita klippor, romantiska grottor-allt detta avslöjar en sensuell skönhet. Samtidigt talas om Wolfs tillgivenhet på landskapet och hans mänskligheten. Efter att han vandrade i berg i den klara alpina luften kännde Caspar Wolf att scener före honom var ett riktigt gudomlig konstwerk.

”Vandrarhem Bad Weissenberg”
Die Drachenhöhle bei Stans, um 1775,
Aquarell und Gouache auf Papier
Aargauer Kunstmuseum

Caspar Wolf`s konstnärskap förmedlar så vackra känslor, visar skönheten i bergen, deras storhet. Det spelar ingen roll om han avbildar ensam människan eller grupp- en glid och landskapet skulle svälja dem!

  • Wolf`s målningar finns i:
  • Kunstmuseum Basel
  • Aargauer Kunsthaus, Aarau
  • Swiss National Library, Prints and Drawings Department
  • Kunst Museum, Winterthur

https://click.adrecord.com?c=34582&p=1065