Leonardo Da Vinci ”Madonna i grottan”(1483-86) Louvren, Paris

Igen behöver vi dela landskapsmotiver till två delar av Europa: den norra med flamländska länder och Donau-skolan och den södra med italienska, orealistiska miljö. Da Vinci är en bra exempel till konstnär som undersöker, som går egna vägar. ”Madonna i grottan” har två versioner och båda två domineras av Leonardos vetenskapliga intressen. Hans geologiska och botaniska observationer görs med stor detalj och fantasi.

Hos Andrea Mantegna ser klippor fullständigt orubbliga ut! En fantasifull naturens framställning.

Den eldiga solnedgången beundrar vi medan pågår slaget vid Issos (333 f.Kr). Den makedonska armen, styrd av Alexander den store, segrar över den persiska armen ledd av Dareios III.

Albrecht`s Altdorfer namn är kopplat med landskapsmålningar, många av hans verk representerar den tyska Weltlandschaft (världslandskap). Detta är en typ av komposition i västerländsk målning som visar ett imaginärt panoramisk sceneri sett från en upphöjd utsiktspunkt med berg och lågland, vatten och byggnader. Ämnet för varje målning är vanligtvis en bibelsk eller historisk berättelse, men figurerna som omfattar händelse, försvinner i omgivningen.

Den bataljmålning har en effektiv landskap som är lika bergig som molnen på himlen. Det verkar att motsvara stridscenens drama på slagfältet. Jorden och därmed mänskligt liv återspeglas tydligen i himlen (och vice versa), precis som solen reflekterar i havsytan.

Joachim Patinir skapade också i stilen ”Weltlandschaft”. Bildkomposition innehåller tre färger som är typiskt för honom. Kalt och blå floden Styx är huvudelementen i målningen, Patinir skildrar här himmel och helvete, gott och ont. Till vänster avbildar han en himmelsk plats med kristallblå floder och lysande fontän och änglar. Längst till höger är en mörk himmel uppslukande av helvetet. Det brinner. Färgschema består av bruna klippor och bruna brända träd i helvetet.

Bruegel anpassade och gjorde mer naturligt landskapsmotiv, som visar små figurer i ett imaginärt sceneri. Några av hans tidigare målningar, såsom detta med ”Flykten till Egypten” ligger helt inom Patinir-konventionerna.

Proserpina är en vacker tjej, dotter till Ceres. Pluton (gr. Hades) kidnappar henne, till kalla underjordiska världen med samtycke av sin far Jupiter. Kidnapping inträffar när Proserpina leker på en äng och försöker välja en vacker blomma. Jorden öppnar sig, och Pluton tar henne. Han avser att göra tjejen till sin hustru och sig själv till härskare över underjorden. En italiensk målare, Niccolo dell`Abbate (1509/12- 1571) framställer en dramatisk landskap som återspeglar den mytologisk händelse. Scenen på ängen är lugn medan de mörka molnen som samlas över Proserpine säger till oss mer än ord att kommentera hennes sorgliga historia.

Vi återkommer till Florens, för att lägga märke till mest berömda och glorifierade konstverk i världenshistoria. Porträttet avbildar Lisa Gherardini, silkeshandlare fru, med ett avlägset landskap som bakgrund.

Konsthistoriker spekulerar att landskapet bakom damen är det Val di Chiana, en dal i Toscana. Eller är det så, att sceneri bakom Mona Lisa är likadan gåtfull som hennes leende?