Landskapsmotiv under Renässansen. Utvalda exempler.

Tavlor som endast framställde landskapsmotiv var sällsynta. Men konstnärer var fascinerande av landskap och det som de kände placerades ofta i bakgrunden till religiösa verk.

Konrad Witz”Petrus fiskafänge ”(1444)132 x 154 cm /Musée d’Art et d’Histoire, Geneva, Switzerland

”St.Christopher” (1435), 102 x 81 cm
Kunstmuseum Basel

Konrad Witz var en tyskfödd målare (ca.1400-45), verksam i Schweiz och påverkad mycket av nederländskt måleri. Hans stora målningen ”Petrus Altare” i Genève är intressant som en av den västerländska konstens första landskapsmålningar. Landskapet, där man ser Genèvesjön och Mont Salève, kontrasterar genom precisionen i sin realism och sina nyanser mot den massiva röda manteln på Kristusgestalten.
I den här målningen tar Witz det revolutionära steget att flytta scenen från det bibliska Galilé-havet till sitt lokalområde, runt Genèvesjön med snötäckta topparna i Mont Blanc.

Piero della Francesca ”ca.1416-1492) avbildade ofta landskap som en av viktigaste motiv i hans religiösa måleri.

”Kristi dop”(1448-50)
National Gallery, London
”Leggenda della Vera Croce”(1452-59) utfördes med medhjälpare till kören i kyrkan San Arezzo
356 c 747 cm- Jerusalem som den medeltida stad, Arezzo

I 1445 fick han uppdraget att utföra polyptyk till kapellet i Sansepolcro, finansierat av familjen Pichi. Kontraktet föreskrev att arbetet skulle fullbordas på tre år men det dröjde 15 år och Piero anställde medhjälpare.

Polyptych della Misericordia (1445-62), nedersta predella med landskap
Museo Civico di Sansepolcro
”Jesu födelse” (ca. 1480) oavslutade
National Gallery, London
Landskapet har tydliga drag av konstnärens hemtrakter i Toskanien.
Detalj med vita berg i närheten av Siena.
Andrea Mantegna /1431-1506)
”Jungfruns död” (ca.1492) visar upp staden Mantua, med bro San Giorgio vilken ser man så rejält från Maria´s kammare
Jan van Eyck (ca.1390-1441)
”Kansler Rolins Madonna”(1431-36)
Louvre
Kullarna och bergen lite mer dramatiska än i verkligheten.

Scenen visar Jungfru som kröns av en svävande ängel medan hon presenterar spädbarn för kanslier Rolin. De befinner sig i en rymlig loggia med en rik dekoration av kolumner. I bakgrunden är ett landskap med en stad vid en flod, antagligen är detta Autun i Bourgogne, Rolins hemstad.

Albrecht Durer ”View of Arco” (1500-10) utförd under andra resan till Italien.

Joachim Patinir (ca.1480-1524) var en belgisk landskapsmålare verksam i Antwerpen. Hans stil är storaktig och stämningsfylld. Tavlorna har ofta en blåaktig ton. Han mest berömda målningar är Jesu dop i Wien, ”Den helige Kristoffer” på El Escorial, samt ”Flykten till Egypten”,” Antonius frestelse” och ”Himmel och helvete” på Prado.

”Kristi dop” (1515)
Kunsthistorisches museum, Wien
”Den helige Kristoffer med Jesu barnet”(1522)
Escorial

”Landskap med flyget till Egypten”
olja på panelen, 17 × 21 cm
Royal museum of Fine Arts, Antwerpen
”Vilan på flyget till Egypten” (ca.1520)
oil on panel, 121 x 177 cm
Prado
”St.Hieronymus straff”(ca.1512-15), tryptyk
oil on wood, 117 x 81 cm
Metropolitan Museum of Art, New York

Bildens verkliga ämne är det magnifika panoramalandskapet, som tittaren uppmuntras att resa visuellt på pilgrimsfärdens väg.

”Donau landskap med slottet Worth” (1520-25)
Alte Pinakothek, Monachium

Donauskolans landskapssyn utvecklades under åren omkring 1500. Till skillnad från den italienska konstnärerna, för vilka mänskliga gestalten var huvudmotiv var det landskap som stod i centrum. Det betraktades inte längre som en bakgrund utan som ett element som aktivt verkade i bildens handling. Så här kan vi beundra naturens alla variationer- floder, berg, skogar och ängder. Den helt dominerande konstnären inom denna genre var Albrecht Altdorfer (ca.1480-1538). Has teknik är fri, uttryckskraften obegränsad. Hans landskapskompositionen har närmast en religiös karaktär!

Giovanni Bellini ”Madonna på ängen”(ca.1500)
Den presenterar en medeltida ikonografi med Jungfru som sitter framför ett fullständigt och glänsande landsbygdspanoram. Fullt med små detaljer i vardagen bidrar detta landskap till den intima och bekanta tonen i hela scen.

Ibland på tavlor framställer konstnärer verkliga atmosfäriska händelser som t.ex. storm, regnbåge. Pinturicchio (1453- 1513) avbildar påve Pius ankomst till konciliet i Basel (1431-49). Stormen observerades i verkligheten. Riktiga är också byarna hos Giorgione, Bellini och Joachim Patinir. I vissa fall kan vi enkelt identifiera målade platser:

  • den toskanska landskap typisk böljande och backig (Piero della Francesca i närheten av Siena)
  • Bodensjö hos Konrad Witz
  • Arco är en mycket vacker och mysig liten stad beläget bara några kilometer norr om Gardasjön, avbildad av Albrecht Durer på hans resa till Italien
  • en av vackraste europeiska floder, Donau i närheten av Regensburg, avbildad av Altdorfer

Följande scen visar Enea Silvio som reser till James I i Skottland, med uppdraget från Baselkonciliet att ingå en allians med suveränen. Bakgrunden visar ett extraordinärt landskap. Som typiskt för Pinturicchio upplevs landskapet av vissa bisarra element, det klippiga klippet till vänster och den torvade staden längs floden som korsas av båtar. Stormen tog hans skepp mellan Elba och Korsika.
Dessa händelser förutspås i det mörka molnet på vänster sida, men regnbågen påminner också om den framgångsrika landningen.

Pinturicchino ”Enae Silvio Piccolomini ankomst till Bazylea” (1503-08)
Siena, Libreria Piccolomini
Enea Silvio var redan biskop i Siena när han förhandlade över bröllop mellan Eleonora av Portugal och Federico III. Möte skedde 24 februari 1452. Bakgrunden skildrar med verklig detalj händelsens verkliga plats, det vill säga från Porta Camollia.
Europeiska prinser försökte förbereda ett korståg mot de osmanska Turkarna . Gammal och sjuk Enea reser från Rom till Ancona för att personligen ledda armen.
Ancona- landskap över stadsbyggnader
”Stormen”- la Tempesta är en målning av den venetiansk konstnären Giorgione,(1477-1510) daterad till 1506–1508.
83 cm × 73 cm
Gallerie dell’Accademia, Venice
Den föreställer till vänster en man som håller i en stav och till höger en ammande kvinna, framför en storm med blixtar i bakgrunden.

Det steniga landskapet är täckt med några glesa buskar, ruiner och delar av en staden, som är upplyst av ett blixtnedslag. Landskapet hos Giorgione är inte längre bara bakgrund med mindre betydelse. Snarare har den absolut prioritet över de två mänskliga figurerna som är placerade på kanten och bestämmer atmosfären i bilden. Djupa nyanser av ljusblått och grönt dominerar, med vilket Giorgione skapar en nästan magisk effekt av lugn, tystnad och harmoni, som inte störs av den avlägsna åskväder i horisonten.

En kort konstresa till norra och södra delen av den europeiska kontinenten visar till oss, konst beundrare hur viktigt varit landskapsmotiv, den närmaste som var bakom fönster och den fantasifulla. Men om detta i nästa mitt blogginlägg ”Fantastiska landskap