Batseba i konsten.

Master of Modena School (ca.1480) från tidebok "Office of the Virgin"

Strax därefter framträdde profeten Natan inför David och berättade historien om en rik man som hade ett stort antal boskap och en fattig man som bara hade ett får. Den rika mannen skulle beröva den fattiga mannen detta enda får – upprörd krävde David döden för den rika mannen. ”Så sant Herren lever: den mannen har förtjänat döden. Du är den mannen”- svarade Natan (Batseba: 2 Sam 11-12)

Kungen insåg sitt brott. Han och Batseba förlorade det barn som föddes i följden av deras synd.

Episoden när David träffade Batseba är en av vackraste ledmotiv i västerländsk konsthistoria. Som karaktär har Batseba porträtterats genom otaliga linser – förändras med varje konstnär och utvecklas med varje tidsperiod. Hon är stark, ömtålig, varm och lydig. Lojal. Svag. Undergiven. Stolt. Uttråkad. Hon har vid en tidpunkt varit allt som mänskligheten kunde föreställa sig.

Den flamländska målaren Hans Memling (ca.1435- 94) skapade sin ”Batseba kommer ut ur badet” i 1485. Blek och tunn är hennes kropp. Pannån är en del av ett större verk som delades av okända skäl på 1600-talet. Endast två fragment har överlevt fram till idag.

På badrummets bakvägg är ett fönster öppet och avslöjar en takterrass. Denna målning är kall och avlägsen, eller kanske är den stoisk och moralisk. Det finns en tomhet som kan ses antingen som konstnärens eget temperament eller hans kommentar till denna historia. Hur som helst verkar Memling’s Batseba inte förberedd för kungens påtryckning och hur hennes liv ska förändras.

Lucas Cranach (1472-1553) presenterar scenen från renässansens hov. Han var ju hovmålare under tre följande kurfurstar i Wittenberg.

Kung David tittar ner från sitt palatstak på den vackra Batseba. Denna pannå är typisk för Cranach`s satiriska förhållningssätt till bibliska ämnen omarbetade till 1600-talet sceneri.

Den här scenen visar Batsebas badstund traditionellt, men Paris Bordone (1500-71) använde arkitektoniska lösningar i stället att avbilda landskapet. Han började med att rita arkitekturen i full storlek, som han sedan överförde till sin duk. Kung David placerades djupt i målningen, han tittade ut genom ett av fönstren i sitt palats.

Detta verk är ett exempel på så kallad ”äktenskapsmålning”, beställd av en venetiansk kund. Paolo Veronese behandlar temat för äktenskapsbrott kopplat till rättvisan och visar erotik mellan de två huvudpersonerna. Målningen visar en biblisk scen, men det finns osäkerhet om ämnet. Kan scenen representera en annan berättelse, nämligen Susanna och de äldste?

Här finns inga tveksamheter. Målningen är signerad och daterad REMBRANDT F. 1654. Den nederländska mästaren visar en naken Batseba med ett halsband runt halsen och ett armband på höger axel; håret är bundet med band och pärlor. Hon sitter på kanten av en säng. Badet har redan ägt rum. En äldre kvinna knäfaller framför Batseba och torkar den framtida drottningens fötter. Verkets färger svänger mellan intensiva gula och mörka bruna, typiska för Rembrandts chiaroscuro.

Rembrandt porträtterade Batseba i en stund när hon funderar. Funderar över sin plikt att vara trogen mot sin man och lydig mot kung David. Med hjälp av sofistikerade gester illustrerar målare hennes inre dilemma. Han visar oss en intelligent kvinna som står inför en begäran som hon vet bara kommer att innebära dåliga saker.

Willems Drost (1633-59) version av Batseba kan ses som ett beräknat svar på Rembrandts målning gjort samma år. Batseba håller brevet där hon just fick veta att hon hade blivit ombedd av kung David. Hon vet vad det betyder…

http://www.essentialvermeer.com/dutch-painters/masters/steen_b.html

Jan Steen (1626-79) föddes i Leiden. Han var mest känd för sina bibliska och allegoriska motiv överförda till samtida omgivningar. Trots hans verk var mycket ojämna, kännetecknas Steens arbete av oklanderlig teknik och komposition. Han behärskade perfekt sättet att använda ljus och färg och ägnade noggrann uppmärksamhet åt detaljer, särskilt i textilier.

Tidigare hade konstnärer skildrat Batseba som upprörd över sitt dilemma och betonade de starka moraliska tonerna i de slutliga resultaten. Men på 1600-talet avbildades Batseba oftare som en frestare, snarare än det oskyldiga offret för kungens passion. Artemisias Gentileschi (1593-1654) behandling av ämnet är en studie i sensualitet. I själva verket målade hon skönheten från Gamla testamentet som en aktiv deltagare som förberedde sig för ett möte med sin nya älskare.

Batsebas motiv fortsätter till senbarocken. På den här tavlan njuter hon av sitt bad. Italienaren Sebastiano Ricci (1659-1734) var främst verksam i Venedig. Här avbildar han en scen med en piga som närmar sig med det kungliga brevet. Uppenbarligen gillade Ricci att använda byggnader med pelare för att sluta bakgrunden, utan tvekan inspirerad av Veronese. Smala pelare, ljusa balkonger ger en pittoresk dekorativ ram för figurerna grupperade på scenen framför. Hela scenen genomsyras av ett skimrande silverljus; skugga och svaghet har helt försvunnit.

Liknande tema och lösningar träffar vi i versionen från omkring 1725. Dess förfining av form och färg påminner om den gyllene tidsåldern för den venetianska målningen. Batseba liknar venetianska damer, medvetna om sin skönhet.

Batsebas ledmotiv tolkas här framgångsrikt av Francesco Hayez (1791-1882) som hanterar den kvinnliga nakenheten med en naturalistisk ”touch” och söker sin inspiration i barocken. Historien från Gamla testamentet används som förevändning för en bild med stark erotisk inverkan. Pannån beställdes av Markisen Ala Ponzone (1761-1842), en rik konstsamlare, grundare av Museo Civico i Cremona (1842).

En av de mest kända franska konstnärerna Jean-Leon Gérôme (1824-1904) som skapade grunden för den orientaliska stilen, skulle inte missa ett Batseba-motiv. Han framställde hennes nakna och perfekt vita kropp i sällskap med en kvinnlig tjänare. Batseba njuter av sitt bad på en takterrass i en stad i Mellanöstern.

Det här är inte längre en kvinna med bekymmer. Hon har till och med valt den perfekta tiden på dagen för att vara ute. Den rosa och gula himlen mjukar upp hela scenen. Gérôme har utfört duken med en aura av sensualitet och erotik. Vi kan beundra hans släta akademiska stil.

Sju år senare översatte han sin bibliska hjältinna till en skulptur. Gérômes verk speglar hans långvariga intresse för den klassiska världen. Batseba vrider sig runt och tvättar sin kropp. Skulpturen är dedikerad till konstnärens lärling och vän Gustave Courtois (1853–1923).

Även i Sverige kan vi hitta Batseba-målningar. Gotlands kyrka i Västerhejde bevarar ett fint exempel på orgelläktaren utförd av den tyske konstnären Abraham Beck ( verksam på Gotland, aktiv omkring år 1700)

Tillsammans med Eva var Batseba nästan den enda kvinnan, vars nakna skildringar lätt och regelbundet kunde motiveras i den kristna konsten. Hennes skamlösa nakenhet har inget med överdrivet koketteri eller förförelse att göra. Det finns viss mildhet i henne. Uttrycket i kvinnans ansikte, hennes vördnad och ödmjukhet gör bilden rörande och förtjusande. Många konstnärer utelämnade Davids figur och helt fokuserade på Batseba. Oftast avbildades hon som en djup funderande kvinna, med blandade känslor, mellan rädsla och kärlek, plikt och drömmar. Kanske här finns hennes främsta styrka?

Källor:

https://guteinfo.com/?id=3894

https://pinacotecabrera.org/en/collezione-online/opere/bathsheba-at-her-bath/