Den 13 december hörs i hela Sverige den ljuvliga sången. Luciasången sjungs till en neapolitansk melodi. Originalet har inledningsorden:
Sul mare luccia l’astro d’argento, Placida è l’onda, prospero è il vento Venite all’agile barchetta mia… Santa Lucia! Santa Lucia!
Con questo zeffiro, così soave Oh! Com’è bello star su la nave! Su passaggieri, venite via! Santa Lucia! Santa Lucia!
Den heliga Lucia var enligt legenden född år 268 e. kr. i Syrakusa på Sicilien. Hon avlade kyskhetslöfte och skänkte sin hemgift till nödlidande kristna som höll sig dolda under den romerska kejsare Diocletianus förföljelser. Brutala pogromer gav upphov till många martyrberättelser.
Lucia föddes i en rik familj och hennes föräldrar lovade bort henne. Men dottern avslog många friare. Tyvärr kände sig en av dem kränkt och avslöjade Lucias kristna konfession. Arresterad och torterad vägrade Lucia att ge upp sin tro. Enligt domen skulle hon vara inlåst i en bordell och tvingas till prostitution. Sedan, för att göra sig oattraktiv till potentiella kunder, rev hon ut sina ögon. Slutligen halshöggs hon den 13 december 304 e. kr.
När det gäller ikonografi blir Lucias ögon en fantasifull skapelse. Ett utmärkt exempel är målningen av Francesco del Cossa (ca.1435-78) där Lucia med en raffinerad gest presenterar en hemlig växt ”ögonblomma”.
Detalj
Detaljen med ”ögonblomma”är nästan en surrealistisk vision.
”Poliptyk Griffoni” (1472-73) beställd till basilikan San Petronio i Bologna. 16 tavlor finns för närvarande splittrade i olika museer
En annan form av Lucias attribut var en tallrik med ögon på! I en målning från 1400-talet av Carlo Crivelli (ca.1430/35- ca.1495) finns en sådan tallrik i hennes vänstra hand. Den venetianska målaren var känd för sina dekorativa tavlor, stela poser och guld-motiv. Han hör till den förmoderna, internationella gotikens formspråk.
Carlo Crivelli ”Sankta Lucia” (ca.1476) tempera on lime National Gallery of Art, London
Detalj
Dessa paneler kom från en altartavla som Crivelli målade för dominikanska kyrkan vid Ascoli Piceno, i Marche. Många helgon som avbildades av honom hade en speciell betydelse för den ursprungliga beskyddaren. Helgonens glorior hade glittrat och flimrat i medeltidens levande ljus och tänt kyrkan med en speciell stämning.
Carlo Crivelli ”Sankt Antonio och Sankta Lucia” (ca.1470) tempera on panel, 34,4 x 47,8, Czartoryski Museum, Krakow
En anonym mästare berättar Lucias martyrdom (ca.1505-10) oil on temper wood,132,4 x 101,7 cm Rijksmuseum
Som sista ville jag presentera det vackra nokturn-verk från 1600-talet utförd av den spanska målaren Francisco Zurbarán. Konstnären ”tar fram” helgonets gestalt från det hemliga mörkret. Lucia är klädd i en klänning, korsett, ett åskådligt pärlhalsband och en krona av levande blommor som framkallar association med ”blommiga stilleben”.
I ena handen håller hon martyrdomens symbol -palmkvist och i den andra fat med två ögon på. Den eleganta klädseln betonas av kompletterande färger samt kontraster av varma toner i rött och gröna. Den skimrande ljuseffekten syns på föremål som: pärlor, kamé och en tennplatta med ögon.
Zurbaran ”Sankta Lucia” (1635/40) olja på duk, 104 x 77 cm National Gallery of Art
Sankta Lucia, en modig ung kvinna är skyddshelgon för synskadade, sjuka barn, botfärdiga prostituerade. Avbildningar av henne i konsten visar kvinnans tragiska historia men visar upp också en ljusenergi som kommer från hennes namn och personligheten. Enligt oss, samtida människor, var hennes liv bedrövligt men är det inte värdefullt när man dör för det som man älskar mest?
Bodega betyder på spanska en källare med vin, kött och grönsaker, ett ställe i husets hjärta, dit ljuset kommer inte så ofta…Ett ställe i vilken förvarar man varor och intar måltiden, smakar man på vinet. Det följande vill jag fokusera på en period i spansk konsthistoria när bilder av köksinteriörer blomstrade och blev mycket populära.
Hur det börjades?
På början hade stillebensverk ingenting med konst att göra. Målningar av arrangerade matvaror fanns alltid som en del av verkliga scener, som t.ex. landskap, blommor i en vas eller i fönster, men aldrig som grundmotiv!
I slutet av renässansen skapas hos några konstnärer tavlor som skiljer sig ifrån de vanliga. Det var en effekt av kontakter med flamländska artister som Pieter Breugel, Pieter Aersten eller Joachim Beuckelauer , vilka utövade stort inflytande på konsten i Italien och Spanien. Dags att presentera de mest eftertraktade artisterna:
Vincenzo Campi (1536-91) italiensk målare var aktiv i Cremona. Han var mest känd som den första konstnär som skapade stilleben på ett mycket realistiskt sätt. Det är fortfarande scener från vardagslivet med vackra skildringar av frukter, fiskar och olika matvaror.
” Köket” (1580-90) oil on canvas, 145 x 220 cm Pinacoteca di Brera, MilanoVincenzo Campi ”Pescivendoli ” ”Fisksäljare”(1579), oil on canvas, Musee de la Roche-sur-Yonne”Kristus hemma hos Marta och Maria” (ca.1580) Galeria Estense; Modena”Kvinna som säljer frukter” (1580) Pinacoteca di Brera, Milano
Det är inte möjligt att peka på datum: när utvecklades stilleben som ett självständigt motiv? Mycket förändrades med Caravaggios modiga tavlor. Han var bestämd i sin stil och brukade säga att en bra tavla kräver samma svett och jobb oavsett den framställer människor, helgon eller blommor.
Cirka 1598 målade han ”Fruktkorg” till kardinalen Francesco del Monte, vilken hade en enormt stort konstsamling med 600 tavlor. Michelangelo Merisi da Caravaggio (1571-1610) kände väl konstmarknaden och sina potentiella chanser. För första gången hände det att konstnären bara målade ett föremål. Det finns ingen narrativ berättelse eller scen på tavlan! Dessutom innehåller korgen mogna, lite för mogna frukter med torra blad och spår av insekter. Caravaggio skapade en ny genre- stilleben.
”Canestra di frutta” eller ”Fiscella” blev en av första stilleben målning i den västerländska konsthistoria. (1598-99) Pinakoteka Ambrosiana, Milano
Alla lärde sig från Caravaggio teknik som heter ”chiaroscuro” eller ”manieratenebrosa”, en dramatisk kontrast mellan mörkaste delar i tavlan och ljuskällan. På detta sätt byggde han tredimensionell illusion och introducerade realism i konsten. Caravaggio hade ganska många efterföljare i Spanien och stilleben-måleri blomstrade faktiskt där som egendomlig stil.
Juan Cotan Sanchez (1560-1627) var mycket berömd konstnär känd av stilleben måleri och pionjär inom chiaroscuro-teknik.
”Stilleben med vildfågel, grönsaker och frukt” (1602) 68 x 88,2 cm Prado, Madrid”Stilleben med frukter” (1602), oil on canvas, 68 x 84,4 cm The Fine Arts Gallery, San Diego ”Stilleben med blommor, grönsaker och en korg med körsbär” (ca.1600 )olja på duk, 89 x 109 cm, fransk privat samling
Juan van der Hamen (1596-1631) han var son till flamländske hovmannen och tack vore den skapade han en bra position som Filips IV hovmålare. Han var särskilt begåvad inom blomstermåleri, presenterade ofta föremål från kungliga hovet: vackra serviser, venetianska glas, bägare, förgyllda plattor och vaser. Han komponerade allt detta på ett extremt elegant sätt.
”Stilleben med blommor, kronärtkockor och glas” (1627) Prado ”Stilleben med frukt och glas” (1626) oil on canvas, 84 x 11 cm, Museum of Fine Arts, Houston”Lådor och burkar av sötsaker”(1621), oil on canvas, 38 x 49 cm, Museo de Bellas Artes de Granada
Den stora duken är inte exempel på stilleben måleri, men presenterar Juan van der Hamen som enastående skickligt inom blommiga motiv. Han utförde en av de vackraste målningarna av vårens allegori.
”Offer till Flora, (1627) 216 x 140 cm Pradomuseet, Madrid Kanske ni undrar varför så stor format på bilden? Tavlan gör ett överväldigande intryck på besökande på grund av sin storlek
Francisco Zurbaran (1598-1664) var känd av sina religiösa tavlor och porträtt. På grund av sin kärlek till teknik ”chiaroscuro” kallas man honom en spansk Caravaggio. Zurbaran utförde några vackra stillebens tavlor:
Stilleben (ca.1633), oil on canvas, 46 x 84 cm Prado”Stilleben med frukter och en rosa” (1633) oil on canvas, 60 x 107 cm The Norton Simon Foundation, Pasadena
Zurbarans målningar är enkla och visar respekt till vardagliga frågor. Här finns ordning, varje objekt har sin plats och inget är viktigare än den andra. En religiös symbolik är tydlig. Tre grupper av föremål anordnade i asketisk ordning kan symbolisera den heliga treenigheten. Bildkompositionen är mycket minimalistisk, man vill stanna längre och kontemplera…
Diego Velazquez (1599-1660) född i Sevilla var mest framstående spansk målare. Under 1620-talet utförde han några stilleben måleri där man särskilt kan nämna: ”Den gamla kokerskan”. Två nästa bodegones är i bakgrunden religiösa scener men på första plan kan vi se kvinnor som förbereder måltid.
”Kristus hemma hos Marta och Maria” (1616-1618) National Gallery, London”Kökspiga med scen Kvällsmat på Emmaus” (1618-22) oil on canvas, 55 x 118 cm National Gallery, Dublin
Denna tavla har en intressant historia. Som en typisk bodegón hängde målningen i Nationalgalleriet tills den mörka bakgrunden konserverades under rutinunderhåll i år 1933. Då visade sig att i det övre vänstra hörnet finns ett fönster genom vilket man kan se Kristus under kvällsmat på Emmaus. Frälsare dök upp i den här staden för två av sina elever. De kände igen honom vid kvällsmat vid det gemensamma bordet. Varför beslutade konstnären på ett så ovanligt sätt att måla en viktig religiös scen? Den viktigaste händelse är dold i bakgrunden och Velazquez fokuserar mer på en piga och detaljerna i köket än på det bibliska berättelse.
Låt oss titta lite närmare.
Jesus visade sig för sina lärjungar för att berätta sanningen om hans uppståndelse. Det verkar att Velazquez ville betona hur viktiga är Kristus ord till varje människa oavsett status och yrke. Våran kökspiga är vittne och verkar analysera allt vad hon hörde.
I Spanien på XVI-talet infördes målningen i motreformationens tjänst och bodegones hade sina religiösa ändamål. Sublima frågor presenterades i vanliga former av vardagen på mycket realistiskt sätt. Den spanska stillebenmåleri är oerhört vacker och speglas både materiella och andliga värden.
Stor samling av bodegones finns i Prado-museet och är populärt bland konstälskare från hela världen.
Francisco de Zurbarán var en spansk målare, särskilt känd för sina skildringar av munkar, nunnor och martyrer. Francisco föddes i Fuente de Cantos i Extremadura år 1598. Som barn gillade han att rita i träkol och vid 16 års ålder skickade hans far honom till Sevilla för att utbilda honom som konstnär. Först lärde sig den unge Francisco vid Juan de Roelas-skolan i sin hemstad, senare kom han till verkstaden hos Pedro Díaz de Villanueva. 1617 blev han utbildad målare, gifte sig och fick tre barn.
”Sankta Dorotea” (ca.1648) olja på duk, 180,2 x 101,5 cm Sothebys
1622 var Zurbarán så erkänd konstnär att han anlitades för att måla en altartavla till sin stad. Hans stil präglas av Caravaggios manér, framför allt hans chiaroscuro, en form av konst som kännetecknas av starka och djärva kontraster mellan ljus och mörker, vilket påverkade hela kompositionen.
Första viktiga verk
Zurbarán var känd som en målare av storskaliga religiösa tavlor, mycket efterfrågade för kyrkor och kloster i hela Spanien och den nya världen. Hans färgpalett var begränsad och hans kompositioner strikt enkla. Kombinationen av detalj och stark belysning ger hela målningen en intensiv, nästan mystisk närvaro. Nu är det dags att utforska Francisco de Zurbarán närmare!
”Kristus på korset” (1627) var så beundrat av hans samtida att Sevillas kommunalråd övertalade Zurbaran att etablera bostad och ateljé i denna spanska staden. Kristus är spikad vid grovt träkors, den ljusa vita duken som draperas runt midjan står i kontrast till den välformade kroppen. Det outhärdliga lidandet gör plats för den sista önskan- uppståndelse. Zurbaran visar detta visuellt, på ett genialt sätt!
”Cristo en la Cruz” (1627) olja på duk, 290 x 168 cm Institute of Art, Chicago
För jämförelse visar jag Diegos Velazquez verk om samma motiven:
1628 undertecknade Zurbaran ett nytt uppdrag till klostret Nuestra Señora de la Merced Calzada. Han målade till salen De profundis målningen av San Serapio (en av martyrerna, som dog 1240 efter att ha torterats, troligen av saracenska pirater).
”Sankt Serapion” (1628) olja på duk, 120 x 103 cm kolektion Woldsworth Atheneum, Connecticut
Mercedarians kloster var en riddarorden som grundades i Barcelona 1218 av Peter Nolasco (1182/89-1256/59). Munkarna praktiserade de traditionella löftena om kyskhet, fattigdom och lydnad. Huvudsyftet med denna religiösa församling var att befria kristna slavar från muslimska händer. Konvent hade två grenar: prästerskap och riddare. Bröderna-riddare hade ett separat löfte att slåss mot morer för att befria hela Spanien från deras händer.
”Fra Pedro Machado” (1630-34) olja på duk, 193 x 122 cm Real Academia de Bellas Artes de San Fernando. Madrid
1626 nästa stora uppdrag var ett kontrakt med en dominikanorden San Pablo el Real i Sevilla. Zurbarán producerade 21 målningar på bara åtta månader. Fjorton av verk skildrade Sankt Dominikus liv, de andra representerade Sankt Bonaventura, Sankt Thomas av Aquino
”Sankt Bonaventuras begravning”(1629-30) olja på duk, 245 x 220 cm Louvre, Paris
”Apoteos av Thomas av Aquino” (1631) olja på duk, 475 x 375 cm Zurbarán fick i uppdrag att måla denna apoteos och fick exakta instruktioner om dess utförande: verkets dimensioner, positionering, karaktärer etc. Den enorma duken placerades i Colegio de Santo Tomás de Sevilla. Denna skola har utbildat framtidens läkare, så ämnet är inget annat än en upphöjning av kollegiets och dess munks arbete.
1630 utnämndes Francesco Zurbaran till hovmålare för kungen Filip IV. Uppdraget var att utsmycka det nya kungliga palatset, Buen Retiro i Madrid med en svit målningar, som bland annat Herkules stordåd (1642)
”Hercules kämpar med Lernas hydra” (1634) olja på duk, 136 x 167 cm Prado
”Försvaret av Cádiz mot engelsmännen” (1634) Museo del Prado
Från 1628 till 1640 arbetade han på ett större antal målningar för Hieronymusklostret i Guadalupe
”Sankt Hieronymus frestelser”
”Bröder Juan de Carrions farväll ” (1637-40) Guadalupekloster
1634 första resa till Madrid, Zurbaran träffade sin vän Diego Velazquez och beundrade verk av italienska konstnärer som Guido Reni
1635 stannade konstnären igen i Sevilla och började ett framgångsrikt decennium
1636 en stor serie bilder av heliga kvinnor. Zurbaran skapade de för olika religiösa institutioner. Han framställer vanligtvis unga och mycket eleganta kvinnliga karaktärer, fyllda med skönhet och fred, utan tecken på smärta eller lidande. Målningarna kritiserades som för mycket pompösa och utsmyckade. De heliga såg ut som vanliga andalusiska damer! Zurbarán försvarade sig mot kritik och argumenterade att de vackra klänningarna gav karaktärernas realism och stärkte de troendes tillbedjan!
”St. Cassilda”(ca. 1630) olja på duk,171 x 107 cm Museum Thyssen- Bornemisza
”Sankt. Isabel de Portugal” (ca.1635) olja på duk, 184 x 98 cm Prado
”Sankt Apolonia” (1636) olja på duk, 113 x 66 cm Louvre
”Sankt Ursula”(1636) Musei di Strada Nuova, Genua
”St. Margareta i fårdräkt”(1630-34) olja på duk, 194 x 112 cm National Gallery, London Hon avbildades i en bondeklänning från Andalusien. Den färgglada väskan står i kontrast till den mörkblå jackan.
” Abbot Hugo av Cluny i kartusianernas refektorium” (ca.1633-35) olja på duk, 262 x 307 cm Museo de Bellas Artes, Sevilla
St. Hugo vördas som helgon i den romersk-katolska kyrkan. Zurbaran avbildade kartusianer i sina vita dräkter, framför varje munk är en skål med kött och bitar av bröd. Den enorma stor tavla visar upp Bruno av Köln, som grundade konvent i 1084 och de sex andra medlemmar
1639 Zurbaran målade också en serie målningar för kyrkor till spanska kolonier i Amerika och exporterade dem genom sin hustrus familj, bosatt i Peru. Men han hade problem med att få betalt för sitt jobb.
Francisco de Zurbaran avbildade ofta ”Poverello” från Assisi, St. Franciskus ett av de mest Kristus-lika helgonen:
”Den helige Franciskus i bön”(1635-39) olja på duk, 152 x 99 cm National Gallery, London De flesta av ”franciskanerna” runt om i världen målades av Zurbarán kommer också från denna period, framställda på knä, stående eller i extasen.
”St.Franciskus av Assisi enligt påven Nicholas vision”(ca. 1640) olja på duk, 110 x 180,5 cm Museum Nacional d’Art de Catalunya, Barcelona
”St. Franciskus in meditation”(1639) National Gallery, London
Målningen representerar den tridentinska ikonografiska linjen, -en asketisk inställning -mystisk kontemplation. Helgonet håller en skalle nära bröstet, en traditionell symbol för askes. Franciskus mediterar över döden. Hans klänning är rivd på ärmen för att visa hans fattigdom. Bakgrunden är slät och mörk, vilket ökar målningens intensitet.
”Agnus Dei eller Guds lam” (ca.1635-40) olja på duk, 38 x 62 cm Prado
Zurbarans hela verk skapades i tjänst för kyrkan och motreformationen. Religiösa scener bekräftade den katolska kyrkans position. Nya ikonografiska regler visade helgonen mediterande i naturlig storlek för att närma de oss och samtidigt fånga tillbaka folket till kyrkans makt!
”Veronikas svetteduk” (1650) olja på duk, 70 x 51, 5 cm Nationalmuseum, Stockholm Zurbaran avbildade svetteduken i dramatisk sidbelysning och med en hyper-realism som väckte respekt hos betraktaren.
Zurbaráns sätt att arbeta är en av de mest intressanta, och det verkar som att målaren självporträtterade sig i figuren av Sankt Lukas. Konstnären fortsätter med en mörk naturalism, och scenen är mycket realistisk. Det starka ljuset från vänster skapar kontraster mellan områden med ljus och skugga, precis som arvet efter Caravaggio.
”St. Lukas som målar korsfästelsen” (c.1650) även känd som korsfästelsen med heliga Lukas olja på duk, 105 x 84 cm Prado
Detalj Sankt Lucas eller Francesco Zurbaran med paletten.
Sista men inte minst är Zurbarans stillebenmåleri – lugna, välbyggda kompositioner med utmärkt återspegling av material. Han utförde några av sina bästa ”nature morte”-tavlor.
”Stilleben med frukter och en rosa” (1633) The Norton Simon Foundation, Los Angeles
”Bodegon con cacharros”(1633) Pradomuseet
”Bodegones” imponerar med sin originalitet, där föremål målade av Zurbaran arrangeras ceremoniellt. Objekten är placerade på samma plan och bildar ett galleri av former, storlekar och olika material. Zurbaran arbetade noggrant med att få fram ljuset som passerade genom porslin, lervaser och till slut den kalla metallen.
Jag har skrivit om bodegones i januari 2020 (inlägg). Låt mig citera:
”Zurbarans stilleben är enkla och visar respekt till vardagliga frågor. Här finns ordning, varje objekt har sitt plats och inget är viktigare än den andra. En religiös symbolik är tydlig. Tre grupper av föremål anordnades i asketisk ordning kan symbolisera den heliga treenigheten. Bildkompositionen är mycket minimalistisk, man vill stanna längre och kontemplera…”
Det var först 1658, sent i Zurbaráns liv, som han flyttade till Madrid för att söka arbete och återuppta kontakten med Velázquez. Det populära ryktet om att Zurbarán dog i fattigdom var falskt. Vid hans död var värdet på hans tillgångar cirka 20 000 reales. Hans hus i Fuente de Cantos har blivit ett museum och väcker fortfarande stort intresse bland turister.
KONSTSPEGEL 