BODEGONES – en väldigt levande stil i den spanska konsthistoria…

Bodega betyder på spanska en källare med vin, kött och grönsaker, ett ställe i husets hjärta, dit ljuset kommer inte så ofta…Ett ställe i vilken förvarar man varor och intar måltiden, smakar man på vinet. Det följande vill jag fokusera på en period i spansk konsthistoria när bilder av köksinteriörer blomstrade och blev mycket populära.

Hur det börjades?

På början hade stillebensverk ingenting med konst att göra. Målningar av arrangerade matvaror fanns alltid som en del av verkliga scener, som t.ex. landskap, blommor i en vas eller i fönster, men aldrig som grundmotiv!

I slutet av renässansen skapas hos några konstnärer tavlor som skiljer sig ifrån de vanliga. Det var en effekt av kontakter med flamländska artister som Pieter Breugel, Pieter Aersten eller Joachim Beuckelauer , vilka utövade stort inflytande på konsten i Italien och Spanien. Dags att presentera de mest eftertraktade artisterna:

• Vincenzo Campi (1536-91) italiensk målare var aktiv i Cremona. Han var mest känd som den första konstnär som skapade stilleben på ett mycket realistiskt sätt. Det är fortfarande scener från vardagslivet med vackra skildringar av frukter, fiskar och olika matvaror.

Det är inte möjligt att peka på datum: när utvecklades stilleben som ett självständigt motiv? Mycket förändrades med Caravaggios modiga tavlor. Han var bestämd i sin stil och brukade säga att en bra tavla kräver samma svett och jobb oavsett den framställer människor, helgon eller blommor.

Cirka 1598 målade han ”Fruktkorg” till kardinalen Francesco del Monte, vilken hade en enormt stort konstsamling med 600 tavlor. Michelangelo Merisi da Caravaggio (1571-1610) kände väl konstmarknaden och sina potentiella chanser. För första gången hände det att konstnären bara målade ett föremål. Det finns ingen narrativ berättelse eller scen på tavlan! Dessutom innehåller korgen mogna, lite för mogna frukter med torra blad och spår av insekter. Caravaggio skapade en ny genre- stilleben.

Alla lärde sig från Caravaggio teknik som heter ”chiaroscuro” eller ”maniera tenebrosa”, en dramatisk kontrast mellan mörkaste delar i tavlan och ljuskällan. På detta sätt byggde han tredimensionell illusion och introducerade realism i konsten. Caravaggio hade ganska många efterföljare i Spanien och stilleben-måleri blomstrade faktiskt där som egendomlig stil.

• Juan Cotan Sanchez (1560-1627) var mycket berömd konstnär känd av stilleben måleri och pionjär inom chiaroscuro-teknik.

• Juan van der Hamen (1596-1631) han var son till flamländske hovmannen och tack vore den skapade han en bra position som Filips IV hovmålare. Han var särskilt begåvad inom blomstermåleri, presenterade ofta föremål från kungliga hovet: vackra serviser, venetianska glas, bägare, förgyllda plattor och vaser. Han komponerade allt detta på ett extremt elegant sätt.

Den stora duken är inte exempel på stilleben måleri, men presenterar Juan van der Hamen som enastående skickligt inom blommiga motiv. Han utförde en av de vackraste målningarna av vårens allegori.

• Francisco Zurbaran (1598-1664) var känd av sina religiösa tavlor och porträtt. På grund av sin kärlek till teknik ”chiaroscuro” kallas man honom en spansk Caravaggio. Zurbaran utförde några vackra stillebens tavlor:

Zurbarans målningar är enkla och visar respekt till vardagliga frågor. Här finns ordning, varje objekt har sin plats och inget är viktigare än den andra. En religiös symbolik är tydlig. Tre grupper av föremål anordnade i asketisk ordning kan symbolisera den heliga treenigheten. Bildkompositionen är mycket minimalistisk, man vill stanna längre och kontemplera…

• Diego Velazquez (1599-1660) född i Sevilla var mest framstående spansk målare. Under 1620-talet utförde han några stilleben måleri där man särskilt kan nämna: ”Den gamla kokerskan”. Två nästa bodegones är i bakgrunden religiösa scener men på första plan kan vi se kvinnor som förbereder måltid.

Denna tavla har en intressant historia. Som en typisk bodegón hängde målningen i Nationalgalleriet tills den mörka bakgrunden konserverades under rutinunderhåll i år 1933. Då visade sig att i det övre vänstra hörnet finns ett fönster genom vilket man kan se Kristus under kvällsmat på Emmaus. Frälsare dök upp i den här staden för två av sina elever. De kände igen honom vid kvällsmat vid det gemensamma bordet.
Varför beslutade konstnären på ett så ovanligt sätt att måla en viktig religiös scen? Den viktigaste händelse är dold i bakgrunden och Velazquez fokuserar mer på en piga och detaljerna i köket än på det bibliska berättelse.

Låt oss titta lite närmare.

Jesus visade sig för sina lärjungar för att berätta sanningen om hans uppståndelse. Det verkar att Velazquez ville betona hur viktiga är Kristus ord till varje människa oavsett status och yrke. Våran kökspiga är vittne och verkar analysera allt vad hon hörde.

I Spanien på XVI-talet infördes målningen i motreformationens tjänst och bodegones hade sina religiösa ändamål. Sublima frågor presenterades i vanliga former av vardagen på mycket realistiskt sätt. Den spanska stillebenmåleri är oerhört vacker och speglas både materiella och andliga värden.

Stor samling av bodegones finns i Prado-museet och är populärt bland konstälskare från hela världen.

https://www.museodelprado.es/en/the-collection/art-works?search=bodegones