Portträtgalleri: Gustav Klimt – ”Ria Munk”.

Människan och döden.

Det eviga spelet som kallats liv och den sista utmaningen, döden. Jag antar att den mest oroande perioden i livet är när någon nära oss, någon vi älskar, dör.

Till sist minns vi den avlidne person genom fotografier, som tyvärr, precis som våra minnen, bleknar under tiden. Dagens blogg kommer att handla om hur en familj ville komma ihåg sin avlidna dotter.

Döden finns i början och i slutet av detta verks historia. Porträtten avbildar Maria Munk. Hon föddes den 6 november 1887 i en rik familj bosatt i Wien. Hennes far Alexander var en förmögen polsk industriman, mor Aranka Pulitzer var en systerdotter till Joseph Pulitzer, mannen som genom bestämmelserna i testamentet instiftade Pulitzerpriset för journalistik. Paret fick tre döttrar: Lili, Maria (Ria) och Lola.

Otursamt träffade Maria den tyska poeten och författaren Hans Heinz Ewers (1871-1943). Detta blev aldrig en bra matchning. Ewers rykte som en libertin var välkänt och vart han än gick, följde skandaler. Var det detta som drog Ria till honom? De förlovade sig så småningom och trots att Ria gick in i detta arrangemang med en stor hemgift, gav Ewers sig av. Som man kan föreställa sig var Ria förkrossad och den 28 december 1911 tog hon en pistol och sköt sig själv…

Familjen ville ha ett postumt porträtt av Ria. Arankas syster – Serena Lederer (1867-1943) var en stor beskyddare av Gustav Klimt, den mest eftertraktade porträttören i Wien. Det var ovanlig beställning för Klimt att framställa en död kvinna, och alla förväntade sig ett spektakulärt porträtt. 

Gustav Klimt

Konstnären avbildade Ria mot en mörkblå bakgrund. Röda nejlikorna ramar in hennes vackra ansikte. Det finns inget som tyder på att Ria har dött en våldsam död. Den här målningen handlar om Rias skönhet. Hennes rosa kinder och öppna mun får oss att tro att hon bara sover. Troligtvis är att Klimt inspirerades av John Everett Millais ”Ofelia” (1852). Det var ett härligt porträtt som utstrålar en aura av fred och lugn men det var också något med det som fick hennes föräldrar att avvisa det!

Aranka beställde ett nytt porträtt som skulle väcka minnen av dotterns livfullhet. Klimt började måla…

Det finns några obesvarade frågor om den andra versionen. Det enda faktum vi vet var det konstnären gav Aranka, hon avvisade det. Varför? Om vi ​​tittar noggrant på målningen är det inte svårt att se varför en mor skulle bli förskräckt och nobba ett halvnaket porträtt av sin avlidna dotter. Kunde Klimt verkligen tro att en lidande mamma välkomnar en sådan halvnaken skildring?

Porträtten utstrålar en uppenbar sensualitet. Klimt är i sin bästa form och inspirerad av japonismen. De långsträckta ögonbrynen ger Ria Munk ett orientaliskt utseende. Klänningen visar upp kvinnans bröst. Spetskantade svarta pantalonger med vitstrumpor och högklackade skor var modiga även på Klimts tid. ”Dansaren (Ria Munk II)” blev kvar i artistens studio och han sålde det aldrig.

Det tredje målning är en färgstark skildring. Porträttet är den sista målning som Munk-familjen lät Klimt skapa, men han slutförde inte sin uppgift på grund av sin plötsliga död.

Målningen presenterar en klassisk, österrikisk kvinna med ett rundat ansikte och rosiga kinder. Eftersom målningen är oavslutad är det svårt att urskilja kvinnans kroppsform. Ljusa blommor omger Rias stående silhuett. Färger, mönster och teknik visar konstnärens enorma kunskap genom olika stilar. Maria- Ria verkar vara helt lugn. Hon ger oss ett drömmande leende och inger självförtroende.

Vi närmar oss slutet av berättelsen om Gustav Klimt och hans uppdrag för familjen Munk. Konstnärens process avslutades. Komplikationer efter stroke visade sig allvarliga och han dog den 6 februari 1918.

Aranka Pulitzer hade skilt sig från sin man 1913 och det var hon som behöll detta tredje porträtt av Ria. Det hängdes i hennes villa vid Bad Ausseesjön tills året 1941. Denna äldre dam fick uppleva ännu mer dramatiska omständigheter. Krigets brutalitet tvingades henne att sälja en del av fastigheten till grannarna. Gestapo beslagtog senare allt som tillhörde den judiska damen. Oktober 1941 deporterades Aranka till Lódz (på tyska Litzmannstadt) i ockuperade Polen, där dödades hon den 26 november, en dag innan hennes 79-årsdag….

KÄLLOR:

https://www.klimtgallery.org/

https://www.metmuseum.org/art/collection/search/656890

Konstpegel behöver din hjälp mer än någonsin. 
Jag har inte någon bidrag för att driva portalen. Utan dina donationer kommer jag inte att ha medel för publikationer. Därför är ditt stöd mycket viktigt. 
Om du gillar det här stället och gillar att läsa mina artiklar - stöd mig! 
Även en liten belopp har en stor betydelse.
Tack!

Gustav Klimt