John Bauer bland tomtar och troll.

Skandinavien har sina egna, vackra jultraditioner. Ordet ”jul” förekommer från fornengelskan yule, som förmodligen är det gemensamma arvet från vikingarnas härjande tid.

Historia, myt och traditioner präglar juletiden och samlar oss alla vid bordet, men vi får inte glömma bort det gamla tider.

Den svenska folkloren bygger på tron att det finns varelser som bor i djupet av det inhemska landskapet. I de täta skogarna i Småland gömmer sig busiga alver, fula troll, onda häxor och frestande skogsrår.

John Bauer ”Julbocken” (1912) Akvarell, guldfärg, täckvitt och blyerts på papper 34,5 x 29 cm Bukowskis.

Berättelser som stimulerar fantasin hos både barn och vuxna skrevs på nytt i början av 1900-talet, och deras enorma popularitet påverkades främst av vackra illustrationer som kompletterade bokutgåvorna.

Jenny Nyström (1854-1946) ”God Jul”

En av de mest kända konstnärerna var John Bauer och Konstpegeln vill göra en resa i tiden, till barndomens djupaste minne! Finns det något bättre tillfälle än jul?

Kulturen och naturen.

John Bauer föddes 1882 i Jönköping och växte upp i det småländska landskapet. Mor var svensk, far var från Tyskland. Han tjänade mycket snabbt på affärer, först i Göteborg och sedan i Jönköping. Så John och hans syskon uppfostrades under goda förhållanden, och när den framtida konstnären fattade beslutet att ägna sitt liv åt konst, försökte inte hans föräldrar avbryta hans planer. Som 16-åring flyttade John till Stockholm för att studera konst vid Tekniska skolan (numera Konstfack). Efter två års utbildning blev han antagen som elev vid den Kungliga Akademien för de fria konsterna, och började sina studier under höstterminen 1900. John tillbringade sin fritid med att utforska samlingar från huvudstadens museer och bibliotek, där han skissade olika historiska teman, såsom medeltida dräkter som presenterades på Nordiska Museet.

John Bauer, fot.digitalmuseum.org

Som elev var han inte särskilt flitig och arbetsam, men alla professorer berömde honom för noggrann och omtänksam tillämpning av linjeteckning. Det innebär att Johns Bauer framtid ligger i illustrationer!

Under sina sommarlov i Jönköping åkte Bauer hela dagen ut i naturen och arbetade intensivt med teckningar av blommor och örter. Redan i arbeten från 1901 kan man se olika växtmotiv; de akvarellfärgade studierna av blommor, som ”Maskrosorna” (1901, Jönköpings läns museum), är långt ifrån botaniska skisser. Naturen var en mycket viktig del av Bauers arbete.

Studie av maskrosor. Akvarellerad tuschteckning.
Signerad ”Sjövik 8 Juni 1901” Jönköping Läns Museum

En resa till Lappland (1904)

I början av 1900-talet sökte man efter delar av den svenska nationella identiteten, viktiga historiska händelser såväl som folktraditioner. En viktig plats i denna process var det nyligen ”upptäckta” Lappland, den nordligaste delen av landet bebodd av samerna, ett folk exotiskt för svenskarna från söder. Genom att använda sitt eget språk, med olika seder och övertygelser, blev samerna föremål för intresse för etnologer, antropologer och artister.

John Bauer påbörjade en månadslång resa till Lappland sommaren 1904 och dokumenterade tillsammans med flera andra konstnärer och fotografer samernas vardag. Han skisserade naturen, okänd för honom tidigare, inklusive framför allt de hårda, nästan trädlösa landskapen och samernas exotiska beteende och dräkt. När han återvände gjorde han en serie akvareller, varav 11 dök upp i en kollektivbok som sammanfattade expedition ”Lappland : Det Stora Svenska Framtidslandet – En skildring i ord och bild af dess natur och folk” (1904). Detaljer återkommer ofta i Bauers sagoillustrationer.

”Lappar i snöstorm”
”Rast under flyttningen, Sydlappar”
”Kaffekokning i skogen. Jukkasjärvi”
”Pojkar från ett läger i Ripainen, Jukkasjärvi”(1904)
Gouache, tusch och täckvitt på papper 22,5 x 32,5 cm.

Bukowskis

Bland tomtar och troll

Den samiska upplevelsen har gett många nya inspirationer. Den samiska pälsdräkten, renskinnen blev ett oskiljaktigt inslag i trollets plagg, vars framställningar gav Bauer den största berömmelsen. Illustrationerna för ”Bland tomtar och troll” var ett tillägg till berättelser av svenska författare, inkl. Helena Nyblom, Cyrus Granér och Elsa Beskow.

Sagosamling grundades av tidningsmannen Erik Åkerlund ( 1877-1940) och utgivits årligen vid juletid sedan 1907. John Bauer illustrerade ”Bland tomtar och troll” mellan 1907–1910 och 1912–1915. Bilder till boken blev ett stort genombrott och det påbörjade en bra period i John Bauers liv. I december 1906 gifte han sig med Esther Ellqvist, en kamrat från studier. I många målningar avbildar han sin hustru: ”Sagoprinsessan” har mycket av pre-rafaelit andan!

Sagoprinsessan” (1904), olja på duk,
Jönköpings Läns Museum
Esther som ”Freja” (1905) oil on canvas, 80 x 155 cm
Omslag till” Sagan om Dag och Daga och flygtrollet på Skyberget”
av Harald Östenson (1907)
Då och då tog tomten tag i tyglarna av ”Den förtrollade skogen” (1907)
av Anna Wahlenberg
Gouache på papper, 21 x 18,5 cm,
auktionsverket.se
”Titta på dem, sade trollmor. Titta på mina söner! Vackrare troll finns inte på denna sida av månen. ” (1915)
27 x 28,8 cm
Illustration av Walter Stenströms ”Pojken och trollen”
God kväll, farbror! Hälsade pojken” (1915)

Det unga paret Ellqvist-Bauer gjorde tillsammans studieresor till Tyskland och Italien(1908-09). Resandet bekostades av Bauers föräldrar. De vistades i Verona, Florens, Siena och tillbringade två månader i Volterra. Som ett resultat hittade John Bauer nya starka inspirationer. Vackra och eleganta höviska profiler, renässansdräkter berikade teckningarna till sagan om ”Agneta och Sjökungen”, och ”Svanhamnen”. Han studerade noggrann fresker, kyrkor och museer, vilket tilltalade hans eklektiska sinne.

Illustration till ”Svanhamnen” (1908) av Anna Wahlenberg påminner mycket om Domenico Ghirlandaio-måleri.
Tre prinsessor i svanhamn landar vid Tyresöfjärden för att bada och lägger av hamnarna. En gammal gumma hittar en av dem, och prinsessan tvingas stanna. Hon blir så småningom gift med den unge slottsherren, men känner en oförklarlig oro när flyttfåglarna drar förbi. Efter sju år återfinner hon svanhamnen och försvinner för alltid.
””Skinnpåsen”
Anna Wahlenberg (1908)
”Sjökungens drottning” (1910)

”Agneta och sjökungen” (1910)
av Helena Nyblom
Riddardottern dröjer sig kvar vid sjön och rövas bort av sjökonungen, som gör henne till drottning i sitt undervattensrike. Där tillbringar hon sju år glömsk av sitt tidigare liv. Men en söndag tränger ljudet av kyrkklockorna ned i djupet, och hon utber sig för att få besöka gudstjänsten. Hon upplever då sin gemenskap med människorna, och när sjökungen vill hämta henne vägrar hon att följa med tillbaka.

Agneta och sjökungen” (1911) till Helenas Nyblom berättelse

Humpe, från sagan om ”En pojke som aldrig var rädd

John Bauers troll är varken hemska eller skrämmande. Runt 1912 visas figuren av Humpe, trollbarnet, i konstnärens verk. Humpe har röda lockar, ett leende i ansiktet och glittrande ögon som avbildas ofta med sin trollmor. Trots trollens charm ställer Bauer dem ihop med figurerna av kvinnor eller prinsessor för att betona kontrasten mellan det som är ”omänskligt” och människan.

”Trollsonen som hade solögon och vart skogsman
av Vilhälm Nordins ”Humpe”, Akvarell (1912)
Humpe” brunpatinerad bronsskulptur. Höjd 11 cm,
Bukowskis auktion. Klubbat pris 30.000 sek
”Trollsonen som hade solögon och vart skogsman” (1912)
Vilhälm Nordin
Humpe med trollmamma”, från
”Trollsonen som hade solögon och vart skogsman” (1912) av Vilhelm Nordin

”Sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsessan Tuvstarr” (1913)

Tuvstarr följer med älgen Skutt, som skall visa henne världen. Under färden genom skogarna förlorar hon alltmer av sin identitet. Älvorna tar hennes krona, skogsrået klänningen, och till sist tappar hon sitt guldhjärta i skogstjärnen. Då stannar hon där, evigt blickande ner i tjärnen.

Ännu sitter Tuvstarr kvar och ser ner i vattnet” (1913)
Berättelsen skrevs av Helen Kjellin
25 x 25 cm, Malmö Konstmuseum
Älgen Skutt och prinsessan Tuvstarr- Nu är det redan halvskum natt, några små stjärnor blänka” (1913)
Akvarell och gouache på papper, 25 x 24,9 cm
” Sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsessan Tuvstarr” (1913)
”Prinsessan och trollen” (1913)
Det är en av flera bilder som Bauer utförde till författaren Helena Nybloms saga ”Bortbytingarna”,
Nationalmuseum, Stockholm

Ringen” (1914)
av Helena Nyblom
Prinsen finner på stranden en ring, som visar sig ha övernaturliga egenskaper. Han rider ut för att söka efter ringens ägare. Till slut kommer han till ett berg, där han träffar en flicka som hålls fången av ett troll. Hon hade kastat ringen i havet för att den skulle leta upp hennes räddare.

”Ringen” (1914)
”En gång reste en ung prins ut i månskenet”
Riddare i månskenet”

Bauers tecknarbegåvning var stor från början av hans karriär. Han förknippade den svenska sagovärlden med sin samtida konst, symbolismen med jugendstilen, ungrenässansen med den engelska prerafaelitrörelsen. Allt är stiliserat, men ändå mycket ”ursvenskt”. Ett otroligt konglomerat. Fusion.

Guldnycklarna” (1915)
av W.E. Björk
Vallpigan Lena får en guldnyckel som leder till drömmarnas lustgård av tre feer. Det är en hemlighet som inte får förrådas, men hon offrar den för att rädda den unge kungen och blir hans brud.

Lena och riddaren dansa” (1915), 26 x 28,5 cm
Och hon höll upp en nyckel, en fin nyckel gjord av rent guld

”Spelmannen som fick madonnans guldsko” (1915)
av Emil Linders

”Han såg den heliga jungfrun böja sig ned och taga av sig den ena skon, som hon med ett hult leende räckte honom” (1915)
Akvarell, blyerts, täckvitt på papper, 27 x 28,5 cm,

Bukowskis auktion

En riddare red fram” (1915) av Jeanna Oterdahl

För Bauers del blev det sista gången han medverkade i sagoserien. Han var trött på sina tomtar och troll… John Bauer tvivlade på sig själv. Han tyckte att det beröm han fick för sina bilder av troll och prinsessor var ”en trevlig klapp på huvudet för att göra roliga bilder för barn”. Bauer ville måla i olja och göra det som han ansåg för ”riktig konst”, men han behövde de pengar han fick för sina illustrationer. En märklig cirkel.

”En riddare red fram”, Akvarell och täckvitt, 35 x 34 cm, Bukowskis

Bauers skissböcker var fulla av studier av antika föremål och renässanskonst. Han var enastående i detta, men han fick också hemlängtan till den tysta stillheten från den svenska skogen, vilket resulterade i några verk med vit snö, mörka skogar och himlen som glittrade av små stjärnor. Naturens magiska krafter påverkade väl fantasin hos en känsliga själ som John Bauer. Hade de djupa skogar befolkats av olika trollar och naturväsen?

För samtida människor är det svårt att tro på sagor. Vi lämnade den oförutsägbara barndomstiden för moderna leksaker såsom mobiler, surfplattor. Kommer våra barn att fantisera om ädla riddare, vackra prinsessor? Det är en helt annan fråga!

John Bauer dog så plötsligt… Vid flytten från Småland hände en tragisk olycka.

I stället för att åka ett modernt tåg valde han den gammaldags färjeturen. Vägen ledde över den imponerande sjön Vättern. Tyvärr, på grund av dåliga väderförhållanden, sjönk fartyget och tog den då 36-åriga konstnären, fru Esther och deras treårige son, Bengt. Den 20 november 1918 var en ödesdag.

Enligt en av folksagorna ”Agneta och Sjökungen”, som han illustrerade 1910, var sjön bebodd av nymfer som drog oaktsamma människor i vattnet. Det sades att varelserna som John Bauer skapade, ville presentera honom för en bredare publik och tog honom till sitt undervattens rike. Fyra år senare drogs ut färjan och familjen Bauers kroppar begravdes på Östra kyrkogården i Jönköping. Tänker ni som jag? Har John Bauer träffat sina tomtar och troll?

Källor:

Sagor sammanfattning från: https://jonkopingslansmuseum.se/lar-och-upptack/kategori/historia/bland-tomtar-och-troll/

http://www.johnbauersmuseum.nu/konst-1/

Gunnar Lindqvist ”John Bauer:en konstnär och hans sagovärld” (1979)

https://www.waldemarsudde.se/utstallningar/utstallning/2020/trollbunden-john-bauer-och-den-magiska-naturen/ 5 september2020- 23 maj 2021 pågår en fantastisk utställning på Prins Eugens Waldemarsudde.

En gång
Månadsvis
Årligen

Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

DoneraDonera en gång i månadenDonera en gång per år

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s