Bodega betyder på spanska en källare med vin, kött och grönsaker, ett ställe i husets hjärta, dit ljuset kommer inte så ofta…Ett ställe i vilken förvarar man varor och intar måltiden, smakar man på vinet. Det följande vill jag fokusera på en period i spansk konsthistoria när bilder av köksinteriörer blomstrade och blev mycket populära.
Hur det börjades?
På början hade stillebensverk ingenting med konst att göra. Målningar av arrangerade matvaror fanns alltid som en del av verkliga scener, som t.ex. landskap, blommor i en vas eller i fönster, men aldrig som grundmotiv!
I slutet av renässansen skapas hos några konstnärer tavlor som skiljer sig ifrån de vanliga. Det var en effekt av kontakter med flamländska artister som Pieter Breugel, Pieter Aersten eller Joachim Beuckelauer , vilka utövade stort inflytande på konsten i Italien och Spanien. Dags att presentera de mest eftertraktade artisterna:
Vincenzo Campi (1536-91) italiensk målare var aktiv i Cremona. Han var mest känd som den första konstnär som skapade stilleben på ett mycket realistiskt sätt. Det är fortfarande scener från vardagslivet med vackra skildringar av frukter, fiskar och olika matvaror.
” Köket” (1580-90) oil on canvas, 145 x 220 cm Pinacoteca di Brera, MilanoVincenzo Campi ”Pescivendoli ” ”Fisksäljare”(1579), oil on canvas, Musee de la Roche-sur-Yonne”Kristus hemma hos Marta och Maria” (ca.1580) Galeria Estense; Modena”Kvinna som säljer frukter” (1580) Pinacoteca di Brera, Milano
Det är inte möjligt att peka på datum: när utvecklades stilleben som ett självständigt motiv? Mycket förändrades med Caravaggios modiga tavlor. Han var bestämd i sin stil och brukade säga att en bra tavla kräver samma svett och jobb oavsett den framställer människor, helgon eller blommor.
Cirka 1598 målade han ”Fruktkorg” till kardinalen Francesco del Monte, vilken hade en enormt stort konstsamling med 600 tavlor. Michelangelo Merisi da Caravaggio (1571-1610) kände väl konstmarknaden och sina potentiella chanser. För första gången hände det att konstnären bara målade ett föremål. Det finns ingen narrativ berättelse eller scen på tavlan! Dessutom innehåller korgen mogna, lite för mogna frukter med torra blad och spår av insekter. Caravaggio skapade en ny genre- stilleben.
”Canestra di frutta” eller ”Fiscella” blev en av första stilleben målning i den västerländska konsthistoria. (1598-99) Pinakoteka Ambrosiana, Milano
Alla lärde sig från Caravaggio teknik som heter ”chiaroscuro” eller ”manieratenebrosa”, en dramatisk kontrast mellan mörkaste delar i tavlan och ljuskällan. På detta sätt byggde han tredimensionell illusion och introducerade realism i konsten. Caravaggio hade ganska många efterföljare i Spanien och stilleben-måleri blomstrade faktiskt där som egendomlig stil.
Juan Cotan Sanchez (1560-1627) var mycket berömd konstnär känd av stilleben måleri och pionjär inom chiaroscuro-teknik.
”Stilleben med vildfågel, grönsaker och frukt” (1602) 68 x 88,2 cm Prado, Madrid”Stilleben med frukter” (1602), oil on canvas, 68 x 84,4 cm The Fine Arts Gallery, San Diego ”Stilleben med blommor, grönsaker och en korg med körsbär” (ca.1600 )olja på duk, 89 x 109 cm, fransk privat samling
Juan van der Hamen (1596-1631) han var son till flamländske hovmannen och tack vore den skapade han en bra position som Filips IV hovmålare. Han var särskilt begåvad inom blomstermåleri, presenterade ofta föremål från kungliga hovet: vackra serviser, venetianska glas, bägare, förgyllda plattor och vaser. Han komponerade allt detta på ett extremt elegant sätt.
”Stilleben med blommor, kronärtkockor och glas” (1627) Prado ”Stilleben med frukt och glas” (1626) oil on canvas, 84 x 11 cm, Museum of Fine Arts, Houston”Lådor och burkar av sötsaker”(1621), oil on canvas, 38 x 49 cm, Museo de Bellas Artes de Granada
Den stora duken är inte exempel på stilleben måleri, men presenterar Juan van der Hamen som enastående skickligt inom blommiga motiv. Han utförde en av de vackraste målningarna av vårens allegori.
”Offer till Flora, (1627) 216 x 140 cm Pradomuseet, Madrid Kanske ni undrar varför så stor format på bilden? Tavlan gör ett överväldigande intryck på besökande på grund av sin storlek
Francisco Zurbaran (1598-1664) var känd av sina religiösa tavlor och porträtt. På grund av sin kärlek till teknik ”chiaroscuro” kallas man honom en spansk Caravaggio. Zurbaran utförde några vackra stillebens tavlor:
Stilleben (ca.1633), oil on canvas, 46 x 84 cm Prado”Stilleben med frukter och en rosa” (1633) oil on canvas, 60 x 107 cm The Norton Simon Foundation, Pasadena
Zurbarans målningar är enkla och visar respekt till vardagliga frågor. Här finns ordning, varje objekt har sin plats och inget är viktigare än den andra. En religiös symbolik är tydlig. Tre grupper av föremål anordnade i asketisk ordning kan symbolisera den heliga treenigheten. Bildkompositionen är mycket minimalistisk, man vill stanna längre och kontemplera…
Diego Velazquez (1599-1660) född i Sevilla var mest framstående spansk målare. Under 1620-talet utförde han några stilleben måleri där man särskilt kan nämna: ”Den gamla kokerskan”. Två nästa bodegones är i bakgrunden religiösa scener men på första plan kan vi se kvinnor som förbereder måltid.
”Kristus hemma hos Marta och Maria” (1616-1618) National Gallery, London”Kökspiga med scen Kvällsmat på Emmaus” (1618-22) oil on canvas, 55 x 118 cm National Gallery, Dublin
Denna tavla har en intressant historia. Som en typisk bodegón hängde målningen i Nationalgalleriet tills den mörka bakgrunden konserverades under rutinunderhåll i år 1933. Då visade sig att i det övre vänstra hörnet finns ett fönster genom vilket man kan se Kristus under kvällsmat på Emmaus. Frälsare dök upp i den här staden för två av sina elever. De kände igen honom vid kvällsmat vid det gemensamma bordet. Varför beslutade konstnären på ett så ovanligt sätt att måla en viktig religiös scen? Den viktigaste händelse är dold i bakgrunden och Velazquez fokuserar mer på en piga och detaljerna i köket än på det bibliska berättelse.
Låt oss titta lite närmare.
Jesus visade sig för sina lärjungar för att berätta sanningen om hans uppståndelse. Det verkar att Velazquez ville betona hur viktiga är Kristus ord till varje människa oavsett status och yrke. Våran kökspiga är vittne och verkar analysera allt vad hon hörde.
I Spanien på XVI-talet infördes målningen i motreformationens tjänst och bodegones hade sina religiösa ändamål. Sublima frågor presenterades i vanliga former av vardagen på mycket realistiskt sätt. Den spanska stillebenmåleri är oerhört vacker och speglas både materiella och andliga värden.
Stor samling av bodegones finns i Prado-museet och är populärt bland konstälskare från hela världen.
Det finns en lockelse hos människan att bli lurad och överraskad. Barockens illusionistiska måleri bedrar oss på helt ovanlig sätt!
Tänkt dig, att en dag kommer du till någon museum och alla tavlor hänger omvandlat. Mardröm… faktiskt.
Men inte på 1600-talet!
Det är en målning med två baksidor, den målade och den verkliga. Inramad som ett ”riktigt” verk. Betraktare vill vända tavlan som verkar vara till salu, vilket dessutom har en nummerlapp -36! Detta verk utfördes av en flamländsk konstnär, Cornelis Norbertus Gijsbrechts (ca.1640-75) från Antwerpen. Han var en skickligt konstnär: skuggorna som faller över och lätt smutsade träet gör en känsla av verkligheten. Målningen visades lutad mot en vägg i entrén till Statens Museum och ökade dess illusionistiska inverkan. Idag ställs tavlan ut på golvet mot väggen och skapar idén att målningen väntar på att hängas upp!
Cornelis Gijsbrechts”Baksida av en målning”(1670) olja på duk, 66 x 87 cm Statens Museum för Kunst, Köpenhamn
TROMPE L´OEIL måleri är en fascinerande inriktning i konsthistoria. Det är en trend att leka med oss, konstbetraktare, att lura den traditionella tankemodellen. Stilen har sina rötter i stillebenmåleri och har ändå anspråk och avsikter.
Vilka?
Det kommer vi att upptäcka snart…
Den senmedeltida flugan
Ett av stilens stående motiv var flugan, som landade på några av senmedeltida verk. Vill ni se några exempel?
Schwabisk Mästare ”Porträtt av dam ur familjen Hofer” (ca.1470) olja på duk, 54 x 41 cm National Gallery, London
Porträttet målades omkring 1470 av en okänd konstnär. Vad var för meningen med denna gåtfulla bild? Det är inte klart. Damen håller en blomma (förgätmigej) i handen, medan flugan är en symbol för dödlighet, så det är möjligt att konstnären använde sådana beteckningar för att uttrycka minnet av denna kvinna. Målningen påminner oss om livets korthet.
Liknande motiv hittar vi hon en s.k. Frankfurtmästaren (verksam I Antverpen1480-1520). Dubbelporträtt krävde två flugor, den ena sitter på ett körsbär, medan den andra vistas på hustruns huvudbonad.
Mästaren från Frankfurt ”Självporträtt med hustru”(1496) olja på trä 38 x 26 cm Royal Musée des Beaux-Arts, Antwerpen
Cartellino
”Cartellino” är en illusionistisk skildring av en skriftlig anteckning som ingår i målningen, mestadels från den med en legend som registrerar namnet på konstnären, datumet, ämnet eller annan relevant information om verket.
Inskriptionen fanns ofta på verkets ram och skapade trompe l’œil -känslor. Lappen kunde förmedla religiöst eller filosofiskt sentens till betraktaren, som är relaterat till den avbildade scenen eller de avbildade människorna.
Antonello da Messina (ca.1430-79) ”Hieronymus i sin studerkammare” (ca.1470) olja på lindträd, 46 x 36 cm National Gallery, London
Detalj
Jacopo da Barbari ”Skjuten rapphöna och handskar” (1504) olja på duk, 52 x 42 cm Alte Pinakothek, Munchen
Detalj
Venetianare Jacopo da Barbari (1440/50-1516) lämnade på sin cartellino eget namn och datum 1504. Detta stilleben med jakt föremål är det tidigaste oberoende exempel på trompe l`oeil stillebenmåleri i den europeiska konsthistoria. Tänk hur det kunde vilseleda dåtida människor! Oförberedda betraktaren.
Numera skulle vi knappast luras av en sådan målningsteknik.
Hans Holbein den yngre (ca.1497-1543) ”Köpmann Georg Gisze”(1532) olja på trä, 96,3 x 85,7 cm Gemäldegalerie, Berlin
Detalj med cartellino i köpmannens kontor
Inpackad Jungfru med Jesusbarnet
Wow, tänker jag. Här har vi exempel på någonting oförklarad. Madonna har varit inpackad på bildramen, ett kraftigt papper rivits sönder så att Maria och Jesus kommer fram!
Okänd konstnär från Ferraroskolan tempera, olja och guld på trä, 58 x 44 cm Scottish National Gallery
Målningen presenterar ett spännande exempel på den illusionistiska stilen. Duken eller pergamentet som konstnären målade på verkar mirakulöst rivas bort, för att avslöja de heliga figurerna. Denna illusion förstärks av dukens trasiga kanter, klisterremsan och flugan, på en av de utskjutande bitarna, längst ner till vänster. Jungfrun har ett granatäpple, en symbol för uppståndelsen, medan det lilla barnet sover, en hänvisning till hans framtida passion.
Carl-Johan Malmgren (Nationalmuseum) förklarar det ännu bättre. Han gör en vackert jämförelse att duken är en metafor för mödomshinnan. Måleri och motiv sammanfaller!
Italienska illusionistiska fresker
Bevarade väggmålningar i Camera degli Sposi (brudgemaket) i Palazzo Mantua är perfekta illustration för trompe l’oeil måleri. Andrea Mantegna (1431-1506) har målat väggarna under tio långa år, från golvet till valvet och krönt dem med illusionistiska freskmålningar. Den berömda oculus har perfekta perspektiv förkortningar av figurer som tittar ner.
Att öppna rummet mot himlen och avbilda människor från betraktarens synvinkel var sensationellt på Mantegnas tid. Sådana perspektiv har sitt namn- ”sotto in sù” (it.”nerifrån och uppåt”).
Utrymmet i rummet har en kvadratisk plan (8,1 x 8,1 m). Mantegna skapade en monumental arkitektonisk verklighet med hjälp av ribbor i taket, pilastrar på väggarna. I mitten av taket är den mycket beundrade oculus, som vetter mot en målad himmel.
Andrea Mantegna ” Oculus” (1473) fresco, diameter 270 cm Palazzo Ducale i Mantua
Trompe- l`oeil fresker framställer illusionistiska fragment av arkitektur, som gömmer sig i landskapet och stillebens motiven. Paolo Veronese (1528-68) älskade arkitektoniska illusioner. Han dekorerade Sala dell’Olimpo i Villa Barbaro med riktiga illusionistiska lösningar. En äkta sten balustrad fortsätter i en målad fresk. Meningen var att berika interiörerna och skapa utrymme för fantasi, inte heller för att lura.
Paolo Veronese ”Giustiniana Giustiniani med tjänstkvinna och sällskapsdjur” (1560-61) Fresk i Villa Barbaro, Maser
Freskfigurer verkar att trivas i den fiktiva miljö. Italienare var mästare på arkitektoniska illusioner.
Populära motiven under The Dutch Golden Age (Hollands guldålder)
Vi kommer tillbaka till 1600-talet för att stanna där och lista upp nya trender. Den nederländska stormaktstiden präglades inte bara av politiska händelser men också av kulturella förändringar. Köpmännen ville ha helst stillebensverk än religiösa tavlor. Stilleben blomstrade på riktigt. Trompe l`oeil var intressant på grund av sina dolda detaljer och betraktarens uppmärksamhet dras till illusionen.
Cornelis Gijsbrechts ”Stilleben med frukter” (1663) olja på duk, 96 x 75 cm Musée des Beaux-Arts, Carcassonne
Detalj med självporträtt visar konstnärens skicklighet (vänster sidan av ramen)
Det är inte känd med säkerhet när Cornelis Gijsbrechts föddes. Hans äldsta kända målning är från 1657, resten kan man bara gissa. Man brukar ange födelsedatum som 1640 och att han dog i1683. Artistens tidiga produktion har bestått av vanitas stilleben och fruktstycken.
Cornelis Gijsbrechts ”Trompe l`oeil med vanitas” (1664) olja på duk, 88 x 70 cm Ferens Art Gallery, Kingston Upon Hull City
Gijsbrechts arbetade i Tyskland på början av 1660-talet, bland annat i Regensburg hos kejsare Leopold och senare i Hamburg. Hans karriär blomstrade framför allt i Danmark, när han blev anställd som hovmålare hos kungen Frederik III och därefter hos Christian V (1668-72). Han hade en vacker ateljé i Rosenbergs slott. Det räcker med detektivarbete, dags att visa måleri!
Cornelius Gijsbrechts ”Brevvägg med kungliga dekret, porträtt och toalettsaker mm.”(1671) olja på duk, 145 x 183 cm Statens Museum fur Kunst, Köpenhamn
Trompe l`oeil-konsten syftade till att lura betraktarens öga, att tro att de målade tvådimensionella illusionerna var verkliga tredimensionella föremål. Oftast består den typ måleri av vanitas symboler för livets övergång. Därför fanns på tavlor krans av halm, blommor i en vas, brutna sädesax och dödskalle. Ett halvt nerbrunnet ljus eller ett timglas- allt detta var påminnelse om livets förgänglighet.
Senare i livet skapade Cornelis vanitasmotivet som del till mer komplexa trompe l`oeil-kompositioner i en s.k. ateljeväggarna, väggar med jaktredskap och musikaliska instrumenten.
Gijsbrechts ”Skåp med elfenbenskanna och ryttarstatyett” (1670) olja på duk, 100 x 90 cm SMK, Köpenhamn
Trompe l`oeil teknik krävde att använda några tricks för att fördjupa den optiska illusionen:
en nästan osynlig penselföring
rätt perspektiv och realistiska mått
enhetlig ljussättning
signaturen är utesluten men genom att sätta sitt namn på ett kuvert eller liknande, slapp konstnären att vara anonym
tavlan saknade av ramen
spikor, krokar
Det ser ut som alla föremål hänger på vägg. Allt för att det verkligen skulle uppstå en illusion.
För att illusionen skulle vara övertygande målade Gijsbrechts främst motiv och föremål som normal fanns t.ex. i kungens omgivning – allt som kunde locka betraktarens sinne och intellekt. Tavlan ”Quodlibet med brevet” (1675) framställer ett stycke som spikades på en träram, fästes olika brevet med kungliga stämpel, kammare och andra föremål. Därför verket har titel Quodlibet vad innebär på latin ”olika grejer”. Dessa objektet har strikt definierade betydelsen: en kam symboliserar rimligt ordnade tankar medan ett papper och penna föreställer författaren.
Gijsbrechts ”Quodlibet” (1675) olja på duk, 41 x 34 cm Wallraf -Richartz- Museum, Köln
Cornelis Gijsbrechts fortsätter att osäkra tillvaro och börjar med stafflimålningar. (!) Han målade fruktstycke, miniatyrporträtt av Christian V, en bak- och framvänd tavla och sin egen arbetsverktyg!
Gijsbrechts ”Staffli” (1670-72) olja på trä, 226 x 123 cm SMK, Köpenhamn
Gijsbrechts ”Trompe l’oeil med trumpet, himmelsglob och proklamation av Frederik III ”(1670) olja på duk, 138,6 x 204,8 cm SMK, Köpenhamn
En annan holländsk konstnär Samuel van Hoogstraten (1627-78) älskade både perspektiv och illusioner. Han var elev till Rembrandt och sina första uppdrag sökte hos den tysk-romersk kejsaren Ferdinand III.
Van Hoogstraten specialiserade sig på quodlibet -ett slumpmässigt sortiment av föremål som vanligtvis innehåller verbala och visuella skämt om konst, konstnärer, mecenater och politik. Detta krävde en trohet mot texturerna och skalan på de avbildade föremålen; trots detta utropar ramen att helheten är en målning. Där i ligger listen, för själva ramen är illusorisk. Efter att Samuel lyckades att överlista Ferdinand III med lurade tavlor, tog han emot den kejserliga guldmedaljongen.
Samuel van Hoogstraten ”Falsk skåpdörr”(1655) olja på duk, 92 x 72 cm Akademie der bildenden Künste, Wien
Vanliga toalettsaker gömmer ett par papper-kvitto och konstnärens signatur. Betraktaren känner en stark impuls att vilja vika undan handduken! Eller hur?
Samuel van Hoogstraten ”Brevstycke” (1666/78) olja på duk, 63 x 79 cm Staatliche Kunsthalle, Karlsruhe
Samuel van Hoogstraten ” Ett gammal man tittar genom fönstret! (1653) olja på duk, 111 x 86,5 cm Kunsthistorisches Museum, Wien
Den unika tavlan utförde van Hoogstraten under sin vistelse i Wien. Vilket fantastisk verk! Konstnären skapar illusion att mannen tittar på oss genom sitt fängelse-fönster. Den liten vas utanför förstärker och betonar djupet i målningen.
Ekonomi och illusioner
Den enorma målning, två och en halv meter bred och nästan två meter hög, befinner sig i Historiska Museet i Amsterdam. Förut hängde verk på Statskassanrum i den amsterdamska stadshuset, en påminnelse för alla medborgare att vara hederliga i sina räkenskaper. Den nederländska guldålder hade respekt för handel och konst och kanske därför alla invånare kände sig trygga och rika trots oroliga tider.
Cornelis Brise (1622-70) ”Dokument från Amsterdams skattkammare” (1656) olja på duk, 194 x 250 cm Historiska Museet, Amsterdam
Sammanfatning
Konsten att lura ögat har fascinerat i alla tider. Trompe l´oeil kan uttryckas i oändliga former, viktigaste att verken ska upplevas som det som avbildats. En ständigt lek mellan verkligheten och fiktion, en bedrägeriets trick som öppnar våra ögon för sanningen.
Tavlor är bilder för sig själva. De visar ett föremål, visar dess egenskaper, attribut, dess form, syfte, känsla … och faktiskt inte mycket mer än så. De visar det på ett sådant sätt att det verkar så verkligt som möjligt, eftersom de är ett spel mellan betraktaren och målare, ett spel som kallas illusion.
KONSTSPEGEL 