Niccolo dell`Abbate – KONSTSPEGEL

Paradoxalt nog målades imaginära landskap tidigare än verkliga landskap. I religiösa och mytologiska verk uppfanns vanligtvis omgivningen för att betona atmosfären eller dramatiken i det avbildade innehållet.

Igen behöver vi dela landskapsmotiv till två delar av Europa: den norra med flamländska länder och Donau-skolan och den södra med italienska, realistiska miljöer.

**Leonardo Da Vinci** ”***Madonna i grottan***”(1483-86)
*olja på panel, 199 x 122 cm*
*Louvren, Paris*

Leonardo da Vinci är ett bra exempel på en konstnär som utforskade egna vägar. ”Madonna i grottan” finns i två versioner och båda domineras av Leonardos vetenskapliga intressen. Hans geologiska och botaniska observationer är utförda med stor detalj och fantasi.

De fyra heliga figurerna placerades vid ingången till grottan mitt i en störande landskap av höga, spruckna stenar som påminner om riktiga (!) klippformationerna i Dolomiterna.

Leonardo da Vinci ”*Madonna i grottan” (1495-1508)*
olja på panel, 189,5 × 120 cm
National Gallery London

Detaljerna kring botaniken är också noterbara då växterna på tavlan i Louvren är botaniskt korrekta, till skillnad från de i versionen i London som är fantasifulla skapelser av Leonardo.

Hos Andrea Mantegna ser klipporna fullständigt orubbliga ut! Det är en fantasifull framställning av naturen.

**Andrea Mantegna ”Kristus på Olivberg” (ca.1455)**
National Gallery, London

**Giovanni Bellini med liknande verk (ca. 1459)**
-dramatiken är lite mildare
National Gallery, London

Alte Pinakothek i München förvarar ett helt unikt verk av Albrecht Altdorfer (ca.1480-1538), den tyske konstnären och kopparstickaren. På sin kända tavla ”Slaget vid Issos” avbildar han den makedonska arméns seger (ledd av Alexander den store) över den persiska armén ledd av Darius II.

Vi kommer att koncentrera oss på landskapet!

Bataljmålningen har ett effektivt landskap som är lika bergigt som molnen på himlen. Firmamentet motsvarar stridsscenens drama på slagfältet. Jorden och därmed det mänskliga livet återspeglas tydligt i himlen (och vice versa), precis som solen reflekterar i havsytan. Den eldiga solnedgången fördjupar bara dramatiken…

**Albrecht Altdorfer ”Slaget vid Issos” (1529)**
*oil* paint/lime panel,158 x 120 cm
Alte Pinakothek, Monachium

Albrechts Altdorfer namn är kopplat med landskapsmålningar, många av hans verk representerar den tyska Weltlandschaft (världslandskap). Detta är en typ av komposition i västerländsk målning som visar ett imaginärt panoramisk sceneri sett från en upphöjd utsiktspunkt med berg och lågland, vatten och byggnader. Ämnet för varje målning är vanligtvis en biblisk eller historisk berättelse, och figurerna som omfattar händelse, försvinner i omgivningen.

Albrecht Altdorfer ”Lövskog med St. Göran eller Sank. Göran i kampen mot draken” (1510)
olja på pergament monterad på lime, 28 x 22 cm
Alte Pinakothek, München
En helig riddare är nästan osynlig i skogen som omger honom.

***Altdorfer ”Hieronymus-eremit” (1507)***
*23 x 20 cm*
*Gemäldegalerie, Berlin*

Joachim Patinir skapade också i stilen ”Weltlandschaft”. Bildkompositionen innehåller tre färger som är typiska för honom. Kall och blå, floden Styx är huvudelementen i målningen.

**Joachim Patinir ”Karon korsar floden Styx”(1520-24)**
olja panel, 64 x 103 cm
Prado, Madrid

Patinir skildrade här himmel och helvete, gott och ont. Till vänster avbildade han en himmelsk plats med kristallblåa floder och en lysande fontän och änglar. Längst till höger finns en mörk himmel som uppslukas av helvetet. Där brinner det. Färgschemat består av bruna klippor och brända träd i helvetet.

**Joachim Patinir ”St. Antonius frestelse” (1520-24)**
olja på panel /Prado, Madrid
*Patinir utförde den tavlan med sin kollega Quentin Matsys (1466-1530).*
*Grönskande landskap kontrasterar med Antonius frestelse.*

Pieter Bruegel i sina landskapsmålningar likställde människan med den levande naturen. Han vävde in den i miljön. Bruegel målade både realistiska landskap och fantastiska skildringar.

**”Det stora Babelstorn” (1563)**
olja på panel, 114 x 155 cm
Kunsthistorishes Museum, Wien

Den flamländska mästaren anpassade och gjorde mer naturliga landskapsmotiv, som visar små figurer i en imaginär scen. Några av hans tidigare målningar, såsom denna med ”Flykten till Egypten”, följer helt Patinir-konventionerna.

*Pieter Bruegel den äldre ”Flykten till Egypten”(1563)*
oil on canvas, 37 x 56 cm
Courtauld Institute Galleries, London

Samma period i Italien målade Niccolo dell`Abbate (1509/12-1571) en serie landskap för Cabinet du Roi i Château de Fontainebleau. Konstnären tillämpar formeln för ett stort landskap animerat av små, graciösa figurer. Mycket liknande som hos Joachim Patinir!

**Niccolo dell´Abbate ”Proserpinas bortförelse” (1560)**
olja på duk, 196 x 215 cm
Louvre, Paris

Han framställer ett dramatiskt landskap som återspeglar den mytologiska händelsen. Scenen på ängen är lugn, medan de mörka molnen som samlas över Proserpine säger till oss mer än ord för att kommentera hennes sorgliga historia.

Vi återkommer till Florens för att lägga märke till det mest berömda och glorifierade konstverket i världshistorien. Porträttet avbildar Lisa Gherardini, en silkeshandlarens fru, med ett avlägset och mystiskt landskap som bakgrund.

***Leonardo da Vinci ”Mona Lisa” (1503)***
olja på panel, 77 x 53 cm
Louvren

Konsthistoriker spekulerar att landskapet bakom damen är det Val di Chiana, en dal i hjärtat av Toscana. Eller är det så att sceneriet bakom Mona Lisa är lika gåtfullt som hennes leende?

Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Ditt bidrag uppskattas.

Donera Donera en gång i månaden Donera en gång per år

Nöjen och underhållningen för alla samhällsklasser beskrivs oftare i litteraturen än de presenteras i konsten. Med vissa undantag kan man hitta några exempel. Under renässansens tid började man uppmärksamma kroppsliga behov, inte bara de själsliga. De furstliga och kungliga hoven hade riddarturneringar och dansföreställningar. Men även lägre samhällsgrupper hade sina traditioner och nöjen.

Apollonio di Giovanni di Tomaso (ca. 1415-1465) var en konstnär och snickare från Florens. Han skapade bröllopskistor, kallade ”cassoni”, som var dekorerade med symboliska bilder. Många av dessa kistor finns bevarade än idag.

In Oxford finns en intressant scen på Ashmolean Museum kallad ”Sabinskornas bortrövande”. Det är en del av en cassone och visar akrobater och brottare. Scenen ger oss en inblick i det vardagliga och festliga livet vid det florentinska hovet under Cosimo Medicis styre.

**Apollonio di Giovanni di Tommaso**
”The Rape of the Sabine Women” (ca.1450)
The Ashmolean Museum of Art and Archaeology

***”Mästare cassone***”
**brukade presentera olika scener, från mytologiska bilder till de helt aktuella -furstliga.**
**Här har vi exempel på en turnering som ägde rum på *Santa Croce*-torg i Floren**s,

Cassone utfördes i Antonio di Giovanni’s verkstad cirka 1440. Nuvarande finns den på Yale University Art Gallery.

Giovanni di ser Giovanni Guidi /Lo Scheggia (1406-86) ”Cassone Adimari”(1445)
visar upp bröllopet mellan Lisa Ricasoli och Boccacio Adimari (firades den 22 juni 1420).
Det var inte dekorationen av en bröllopskista som man en gång trodde, utan av en träsäng.
tempera on wood, 63 x 280 cm
Galleria dell`Academia, Florens

”*Turnering”*
*Tempera on panel 45.4 × 153.4 × 3.8 cm*

Hänföras till Marco del Buono (1402-89) och Apollonio di Giovanni ”Kärleksprocession” (ca.1440)
Tempera on wood panel, 39.2 x 56.0 cm
Accademia Carrara, Bergamo

”Turnering på borggården i Belvedere i Vatican”(ca.1610)
Museo di Roma

Vincenzo Rustici (1556-1532) en sienesisk målare
som visade offentliga firandet i Siena som bland annat detta
”Tjurjakt i Campo di Siena” (ca.1585)

Jakt och krig

Jakt och krig var populära aktiviteter bland härskarna och ansågs vara en riktigt underhållande. De visade status och var ofta ämnen för konstnärer. Det fanns också ceremoniella slagsmål och turneringar som var populära både i norra och södra Europa. Även påven höll fester och var intresserad av dem.

***Lucas Cranach*** ”Jakt på rådjur” (1529)
olja på duk
Kunsthistorisches Museum, Wien

”Jakt på rådjur” av Lucas Cranach dokumenterar en historisk händelse, en jakt organiserad av kurfursten av Sachsen, Frederik den vise, till kejsaren Maximilian. Samtidigt är det ett av de bästa exemplen på naturlandskap inom europeisk konst.

Ett vackert panorama med kullar och skogar, floden; långt borta fanns en stad med skarpa spetsar av kyrkor; på kullen tornade ett slott.

***Lucas Cranach den äldre*** ”Hjortjakten” (1538-40)
Jaktscenen presenterar kurfursten Johann Friedrich med hustru Sibylle av Cleve.
Östergötlands museum

**Hans Holbein d.y.** ”Robert Cheesman”(1533)
olja på pannå, 58,8 x 62,8 cm
Mauritshuis, Haga

Robert Cheesman (1485-1547) var falkenerare till den engelska kungen Henrik VIII.
Falkjakt var en form av jakt som bedrevs med rovfåglar som falk, örn eller uggla. De tämjades och tränades för att jaga åt sin förare.
Ett riktigt nöje för kungar!

Lucas van Valkenborch (ca. 1530-1597) var en flamländsk konstnär som skapade små landskap och genrescener som liknar stilen av Pieter Bruegel. Han målade föreställningar av marknader och bondefestivaler med anekdotiska motiv.

**Lucas van Valkenborch ”Värdshus”**
**Slezské zemské muzeum, Opava**

***Lucas van Valckenborch***
”Bondbröllop. Bröllopsdansen i frilufts ”(1574)
Statens Museum fur Kunst, Köpenhamn

**Lucas van Valkenborch ”Spring landscape”(1587)**
scenen som framställer en picknick
Kunsthistorisches Museum, Vien

**Lucas van Valckenborch ”Kejsaren promenerar i skogen nära slottet Neugebäude” (ca. 1593)**
oil on cooper, 21,5 x 36,2 cm
Kunsthistorisches Museum, Wien

Naturligtvis hade olika sociala grupper sina nöjen och underhållning. Hos Pieter Bruegel den yngre (1564-1638) kan vi betrakta ett bondbröllop. Han var känd som målare av ”lantliga scener” och helvetesmotiv, därför kallades han ”Helvetes-Breughel”. Men här avbildar han ett bondbröllop, där personer dansar, dricker och uppför sig sorglöst och lätt.

Livet på landsbygden var arbetsamt, så det är inte konstigt att man vid högtider ville glömma all vardagens oro.

Pieter Breughel den yngre ”Bondbröllop” (ca.1610)
Museum of Fine Arts, Ghent
**Belgium**

En annan version av samma motiv hänger på Hallwylska museet i Stockholm (#hallwylska). ”Bondbröllopen” är målad i Bruegels den äldres stil, men kompositionen är annorlunda, med ett vidare perspektiv så att fler byggnader och grupper av människor får plats. Pieter kopierade ofta verk av sin pappa och bröder.
Dåtidens publik gjorde inte samma skillnad mellan original och kopia som vi gör idag.

**P. Breughel den yngre ”Bondbröllop”**
olja på duk, 43 x 68 cm
Hallwylska museet

**Pieter Brueghel d.y. ”Hemresan från marknaden”(ca.1620)**
Olja på trä, 39,5 x 58 cm
Nivaagaard Malerisamling

**Pieter Bruegel d.y ” Dans runt Majstång” (ca.1630)**
**Nivaagaards Malerisamling, Danmark**

**Pieter Bruegel d.y. ”Marknad till St. Görans dag”**

En annan konstnär, Pieter Aertsen, var känd för sina realistiska målningar. I en av hans verk framställer han en nöjeskväll på en krog där människor dansar och har roligt. En av de populära spelen var att rulla ett ägg runt en kritcirkel på golvet utan att det går sönder. Den som lyckades vann vanligtvis en korg med ägg!

*Pieter Aersten ”Dans med ägg” (1552)*
*olja på pannå,* 84 x 172 cm
*Rijksmuseum, Amsterdam*

Under åren 1614-1615 besökte en ung nederländsk student (Michael van Meer) London och lämnade efter sig en fantastisk dagbok. Detta album, kallat ett ”vänskapsalbum”, innehöll autografer från kända personer och vackra akvarellmålningar av livet i London. Sådana album var vanliga på den tiden när studenter reste runt i Europa för att studera.

Albumet är vackert och noggrant utformat. Vem var det som utförde albumet till Michael van Meer? Tyvärr är hans namn helt anonymt. Man tror att det var en professionell, lokal konstnär som var tillräckligt skicklig för att rita (eller kopiera) åt unga studenter.

Michael van Meer
Album Amicorum / Stam Boek
(ca.1615-16)

För oss kommer det att vara intressant att visa en illustration: den som framställer en tävling mellan tuppar, det kungliga nöjet på denna epok – tuppstrid. Särskilt intressant är att man kan se här personligen avbildad Ers Majestät kung Jakob I Stuart (1566-1625) som åskådare!

**A cockfight in England, from the ”Album Amicorum” of Michael van Meer, c.1614-15**

Tarot

Under renässansen blev ett sällskapsspel som heter tarot populärt. Tarot-spelet skapades i norra Italien mellan åren 1420 och 1450. Det finns även en italiensk målare vid namn Niccolò dell’Abbate (ca. 1509-1571) som gjorde en fin skildring av tarot-spelare.

Fresken ”Il gioco dei Tarocchi” målades mellan 1550-1552 på nybyggda Palazzo Poggis huvudvåning. I rummet avbildades olika scener: Herkules arbete och nöjen från den aristokratiska världen, som konstnären briljant illustrerar.

Niccolo dell`Abbate ”Konsert” (ca.1550)
fresk/ Palazzo Poggio, Bologna

Icke desto mindre hade olika föreningar sina högtider. Här kan vi se en festlig måltid hos bågskyttarnas gille från Amsterdam, målad av Cornelis Anthoniszoon (ca.1499-1555). Medlemmarna på bilden ser inte särskilt glada ut. Tavlan visar främst den hierarkiska uppdelningen inom gruppen snarare än en glädjefylld fest.

En av tidiga gruppsporträtter i konsthistoria :
”Porträtt av bågskyttarnas-gillet” (1533)
130 x 206,5 cm
Historische Museum, Amsterdam

Konsthistorien återspeglar människors beteenden och olika behov. För 400 år sedan dansade och skrattade folk på samma sätt. Det är spännande för oss, kommande generationer, att kunna se och betrakta våra förfäder på gamla, vackra tavlor. Eller hur, mina vänner?