Kategori: landschaft

Paradoxalt nog målades imaginära landskap tidigare än verkliga landskap. I religiösa och mytologiska verk uppfanns vanligtvis omgivningen för att betona atmosfären eller dramatiken i det avbildade innehållet.

Igen behöver vi dela landskapsmotiv till två delar av Europa: den norra med flamländska länder och Donau-skolan och den södra med italienska, realistiska miljöer.

Leonardo da Vinci är ett bra exempel på en konstnär som utforskade egna vägar. ”Madonna i grottan” finns i två versioner och båda domineras av Leonardos vetenskapliga intressen. Hans geologiska och botaniska observationer är utförda med stor detalj och fantasi.

De fyra heliga figurerna placerades vid ingången till grottan mitt i en störande landskap av höga, spruckna stenar som påminner om riktiga (!) klippformationerna i Dolomiterna.

Detaljerna kring botaniken är också noterbara då växterna på tavlan i Louvren är botaniskt korrekta, till skillnad från de i versionen i London som är fantasifulla skapelser av Leonardo.

Hos Andrea Mantegna ser klipporna fullständigt orubbliga ut! Det är en fantasifull framställning av naturen.

Alte Pinakothek i München förvarar ett helt unikt verk av Albrecht Altdorfer (ca.1480-1538), den tyske konstnären och kopparstickaren. På sin kända tavla ”Slaget vid Issos” avbildar han den makedonska arméns seger (ledd av Alexander den store) över den persiska armén ledd av Darius II.

Vi kommer att koncentrera oss på landskapet!

Bataljmålningen har ett effektivt landskap som är lika bergigt som molnen på himlen. Firmamentet motsvarar stridsscenens drama på slagfältet. Jorden och därmed det mänskliga livet återspeglas tydligt i himlen (och vice versa), precis som solen reflekterar i havsytan. Den eldiga solnedgången fördjupar bara dramatiken…

Albrechts Altdorfer namn är kopplat med landskapsmålningar, många av hans verk representerar den tyska Weltlandschaft (världslandskap). Detta är en typ av komposition i västerländsk målning som visar ett imaginärt panoramisk sceneri sett från en upphöjd utsiktspunkt med berg och lågland, vatten och byggnader. Ämnet för varje målning är vanligtvis en biblisk eller historisk berättelse, och figurerna som omfattar händelse, försvinner i omgivningen.

Joachim Patinir skapade också i stilen ”Weltlandschaft”. Bildkompositionen innehåller tre färger som är typiska för honom. Kall och blå, floden Styx är huvudelementen i målningen.

Patinir skildrade här himmel och helvete, gott och ont. Till vänster avbildade han en himmelsk plats med kristallblåa floder och en lysande fontän och änglar. Längst till höger finns en mörk himmel som uppslukas av helvetet. Där brinner det. Färgschemat består av bruna klippor och brända träd i helvetet.

Pieter Bruegel i sina landskapsmålningar likställde människan med den levande naturen. Han vävde in den i miljön. Bruegel målade både realistiska landskap och fantastiska skildringar.

Den flamländska mästaren anpassade och gjorde mer naturliga landskapsmotiv, som visar små figurer i en imaginär scen. Några av hans tidigare målningar, såsom denna med ”Flykten till Egypten”, följer helt Patinir-konventionerna.

Samma period i Italien målade Niccolo dell`Abbate (1509/12-1571) en serie landskap för Cabinet du Roi i Château de Fontainebleau. Konstnären tillämpar formeln för ett stort landskap animerat av små, graciösa figurer. Mycket liknande som hos Joachim Patinir!

Han framställer ett dramatiskt landskap som återspeglar den mytologiska händelsen. Scenen på ängen är lugn, medan de mörka molnen som samlas över Proserpine säger till oss mer än ord för att kommentera hennes sorgliga historia.

Vi återkommer till Florens för att lägga märke till det mest berömda och glorifierade konstverket i världshistorien. Porträttet avbildar Lisa Gherardini, en silkeshandlarens fru, med ett avlägset och mystiskt landskap som bakgrund.

Konsthistoriker spekulerar att landskapet bakom damen är det Val di Chiana, en dal i hjärtat av Toscana. Eller är det så att sceneriet bakom Mona Lisa är lika gåtfullt som hennes leende?