Landskapsmotiv under Renässansen. Utvalda exempler.

Tavlor som endast framställde landskapsmotiv var sällsynta. Men konstnärer var fascinerade av landskap och provinser, trakterna där de kände sig placerade ofta i bakgrunden till religiösa verk.

Konrad Witz var en tyskfödd målare (ca. 1400-1445), verksam i Schweiz och påverkad mycket av nederländskt måleri. Hans stora målning ”Petrus Altare” i Genève är intressant som ett exempel på den västerländska konstens första landskapsmålning.

Landskapet, där man ser Genèvesjön och Mont Salève, kontrasterar genom precisionen i sin realism och sina nyanser mot den massiva röda manteln på Kristusgestalten.
I den här målningen tar Witz det revolutionära steget att flytta scenen från det bibliska Galiléehavet till sitt lokalområde, runt Genèvesjön med snötäckta toppar på Mont Blanc-berget.

Piero della Francesca (ca.1416-1492) avbildade ofta landskap som en av viktigaste motiv i hans religiösa måleri.

År 1445 fick han uppdraget att utföra ett polyptyk till kapellet i Sansepolcro, finansierat av familjen Pichi. Kontraktet föreskrev att arbetet skulle fullbordas på tre år, men det dröjde 15 år och Piero anställde medhjälpare.

En annan begåvad konstnär, Andrea Mantegna (1431-1506), fick ett uppdrag från familjen Gonzaga. Uppdraget var att måla Castello di San Giorgio vid en konstgjord sjö (lagun) med en bro i landsdelen Mantua. Mantegna lät sig inspireras av nederländska mästare, och det kan tydligt ses i denna tavla!

En konstnär från Flandern, Jan van Eyck, skapade ett fantastiskt verk åt sin donator Nicolas Rolin (1376-1462). Han målade Rolin tillsammans med den heliga familjen. Det mest spännande är den detaljerade stadsbilden i bakgrunden, med vackra byggnader och en imponerande kyrka.

Antagligen är detta stad vid flod- Autun i Bourgogne, Rolins hemstad.

En belgisk landskapsmålare Joachim Patinir (ca. 1480-1524) spelade en viktig roll i konstens historia – han var den första som skilde landskapet som en självständig genre. Han framställde vackra, religiösa scener i landskapet, oftast i en blåaktig ton. Hans mest berömda målningar är ”Jesu dop”, ”Den helige Kristoffer” samt ”Flykten till Egypten”, ”Antonius frestelse” och ”Himmel och helvete” från Prado-museet.

Bildens verkliga ämne är det magnifika panoramalandskapet, som betraktare uppmuntras att resa visuellt på pilgrimsfärdens väg.

Donau-skolan

Under 1500-talet utvecklades konsten att måla landskap. Istället för att bara vara en bakgrund blev landskapet själva huvudfokus i målningarna. Detta gav konstnärerna möjlighet att skildra naturens skönhet och mångfald – som floder, berg, skogar och ängar. En framstående konstnär inom detta område var Albrecht Altdorfer (ca.1480-1538), Hans verk är känsloladdade och måleriska, och hans landskap har ofta en religiös atmosfär.

Vi är tillbaka på resande fot till Italien!

En stor mästare, Giovanni Bellini, lärde sig av sin svåger Andrea Mantegna att måla landskapsbakgrunder i sina porträtt för att skapa en speciell stämning i bilden.

Ibland framställer konstnärer verkliga atmosfäriska händelser på sina tavlor, som till exempel stormar och regnbågar. Pinturicchio (1453-1513) avbildar påven Pius II:s (1405-1464) ankomst till Baselkonciliet (1431-1449). Stormen som avbildas observerades i verkligheten. Även byarna som Giorgione och Bellini målar är verkliga platser. I vissa fall kan vi enkelt identifiera de målade platserna.

• den toskanska landskap typisk böljande och backig (Piero della Francesca i närheten av Siena)
• Bodensjö hos Konrad Witz
• en av vackraste europeiska floder, Donau i närheten av Regensburg, avbildad av Altdorfer

Följande scen visar Enea Silvio Piccolomini (Pius II) som reser till kungen James I i Skottland, med uppdraget från Baselkonciliet att ingå en allians med suveränen mot Turkarna.

Målningen visar en vacker och ovanlig landskap. Det finns en bergig klippa på vänster sida och en stad längs en flod med båtar. En storm mellan Elba och Korsika drabbade påvens skepp, vilket kan ses i det mörka molnet på vänster sida, men det finns också en regnbåge som symboliserar en framgångsrik landning.

Vi kommer att avsluta den spännande konstresan hos Giorgione (egentligen Giorgio da Castelfranco). Den venetianska målaren levde mellan 1477/78 – 1510. Han dog tidigt i pesten, men hans namn hör till de främsta inom renässansens historia.

Denna bild har genomgått många studier och tolkningar, men dess betydelse är fortfarande oklar. Det är inte känt hur karaktärerna är relaterade till varandra och till det stormiga landskapet!

Det steniga landskapet är en viktig del av Giorgiones konstverk och har prioritet över de mänskliga figurerna. Genom användningen av nyanser av ljusblått och grönt skapas en magisk känsla av lugn och harmoni. Även ett avlägset åskväder i horisonten stör inte denna atmosfär.

En kort konstresa till norra och södra delen av den europeiska kontinenten visar för oss konstbeundrare hur viktigt landskapsmotiv har varit, det närmaste som vi har sett genom fönstret och det fantasifulla. Men mer om detta i mitt nästa blogginlägg ”Fantastiska Landskap”!