Chiesa di San Zaccaria är belägen i stadsdelen Castello i Venedig, precis vid vattnet, sydost om Piazza San Marco. Grundmurarna till kyrkan går tillbaka till 800-talet, men den här byggts om och formats av renässansstil.
Nuvarande kyrkan byggdes mellan 1458-1515.
Benediktinska nunnor som äger kyrkan och klostret beställde 1505 en altartavla av Giovanni Bellini. Det prestigefyllda offentliga uppdraget tvingade honom att tillfälligt lägga ner produktionen av andra tavlor. San Zaccaria-uppdraget gav målaren möjligheten att återvända till denna typ av ämne och utveckla det på ett mer intressant sätt!
oil on panel 500 x 235 cm
fortfarande på sitt plats i kyrkan
Målningen hänvisar starkt till Bellinis tidigare verk. Den var en sista altartavla och genomtänkt att vara ett kompendium av fyra olika stilar.
- den bysantinska i form av en mosaik på en halvkupol
- antika dekorationer, kolumner, pilaster
- renässansstil: figurer och arkitektur
- den kristna bakgrund, marmortron påminner Salomons tronstol från den Gamla Testamenten
I ”Pala di San Zaccaria” är de fyra helgon som vistas:
- St. Peter med hans attribut Bibeln och nycklar som symboliserar Guds ord ”Jag kommer att ge dig nycklarna till himmelriket”
- Katarina av Alexandria, höll ett palmblad och stod bredvid ett trasigt hjul vilket hänvisar till hennes martyrdom
- St. Lucia slet ut ögonen för att blir mindre attraktiv för män efter att ha skickats henne till ett försökshus. En ljus glöd från figurer pekar på hennes namn på latin lux-ljus.
- Som sista har vi St. Hieronymus som läser den heliga skrift. Han översatte Bibeln till latin, boken symboliserar hans stora visdom.
- Vid foten av Jungfrun är en ängel som spelar ett instrument liknande en fiol.
Det är ingen slump att Bellini avbildade St. Katarina och St. Lucia; de två kloka jungfrurna har varit förebilder för de unga kvinnorna i klostret.
Titta också på hur Giambellini har vinklat ljuset så att det flödar från vänster till höger och skapar en mjuk skugga bakom Kristus till höger. Detta framhäver honom och betonar hans kontur. Det är lätt att missa dessa detaljer om man tittar slarvigt.
Bellini har placerat Jungfru och barnet i den verkliga arkitekturen i kyrkan San Zaccaria. Dessutom kan vi se att på vänster och höger finns bågarna som stödjer valven. Den målade arkitekturen verkar vara en förlängning av det fysiska utrymmet i kyrkan.
Som vanligt skapar Bellini en subtil dialog med naturen, som kikar åt höger och vänster om rummet i små delar av himmel, träd, gräsmatta. Men framför allt bekräftas det i spelet av ljus som tränger igenom överallt.
St. Hieronymus storhet framställs med hjälp av Den Heliga Skrift. Detta är hans sinnebild i det kontemplativa livet. De två träden bakom honom, en torr och den andra frödiga, vittnar om hur studien återupplivar de heliga skrifterna.
En sådan detalj, längst upp hängande strutsägg, är så lätt att missa. Under medeltiden antogs strutsen – en mycket beundrad fågel – vanligtvis begrava sina ägg i sand och låta solens värme utföra inkubationen. På grund av de unga som växte upp utan föräldraengagemang, trodde man att strutsägget var en idealisk symbol för Marias renhet!
”Pala di San Zaccaria” framkallar en fullständig tystnad, en känsla av tidens upphängning dominerar i scenen. Men Bellinis storhet består exakt i de minsta avvikelserna, i de nästan omöjliga skillnaderna i gester och uttryck som skapar en subtil dynamik, en djupgående ”sacra conversazione”.
Är detta verkligen ett ”samtal”? Varför riktar alla figurer sina blickar nedåt? Denna lugna scen skapar en atmosfär för eftertanke. Att ägna sig åt undersökningar och reflektioner är ett äldre mans arbete, vars frukt är livets fulländning, och det är ett tecken på perfektion vad gäller förståelse och budskap.
Gör en donation en gång
Gör en donation en gång i månaden
Gör en donation en gång om året
Välj ett belopp
Eller ange ett anpassat belopp
Ditt bidrag uppskattas.
Ditt bidrag uppskattas.
Ditt bidrag uppskattas.
DoneraDonera en gång i månadenDonera en gång per år
KONSTSPEGEL 