Konsten att hämnas – Artemisia Gentileschi (1593-1653)

Artemisia föddes den 8 juli 1593, var dotter till en framstående målare Orazio Gentileschi (1563-1639). Fader var en begåvad elev och efterföljare till Caravaggio, säkert hela familj kände till den neapolitanska barockens mästare. Artemisia redan som en ung flicka började praktisera hos sin far och visade en enormt intresse för arbete.

"Maria Magdalena" (1616-18)
oil on canvas, 146,5 x 108 cm, 
Palazzo Pitti, Florens

Runt 1610 skapade hon den första oljemålningen, presenterades en biblisk motiv ” Susanna och de äldre”, som framställer två män stirrande på en ung flicka.

Susanna och de äldre” (1610)
oil on canvas, 170 x 119 cm,
Weisenstein slottet, Pommersfelden


Den tavlan väcker många frågor:

  • männen verkar vara inte så gamla! I den typiska bibliska scenen är de mycket äldre
  • den yngre man påminner om hennes förföljare- Tassi
  • Susanna har Artemisias drag (hennes vackra, frodiga lockar) och försvarar sig själv mot beundrares intresse

Vi ska börja från början…

Året är 1611.

Artemisia går i läran hos konstnären Agostino Tassi (1578-1644). Han visade sig vara en brutalt ”lärare” vilken utnyttjade situationen och våldtog 17-åring tjej. Livet började med skuggor för den unga kvinnan!

Tavlan med Susanna verkar vara relaterad till Artemisias liv, liksom måleriet var ett sätt att hantera traumatiska upplevelser. Hela händelse känner vi från en rättegång. De detaljerade uppgifterna har överlevt i 400 år och har bevarats till idag. Artemisia gick genom anklagelser om promiskuitet (att Tassi har inte varit hennes första man) och gynekologisk undersökning. Som sista blev hon också torterad med tumskruvar under sitt vittnesmål för att försäkra sig om att hon talade sanning! Tassi blev slutligen dömd för ett år fängelsestraff.

Alltså avbildade Artemisia sig själv mellan de två gubbarna? Enligt vissa forskare var tavlan medveten backdaterad, och den skapades i själva verket efter 1610. Två voyeuristiska äldre spionerar på den dygdiga Susanna medan hon badar och de försöker sedan utpressa henne till att ha sexuella relationer.

Under samma period målade Gentileschi också ett av sina mest kända verk, ”Judit dödar Holofernes”. Konstnärinna kommer att mörda Tassi på duk många gånger under sin karriär.

En brutal scen blev ett bästa sätt att gå genom en hemsk händelse!
”Judit dödar Holofernes” (1611-12)
oil on canvas, 159 x 126 cm
(Museo Nazionale di Capodimonte, Naples) och på höger en annan version från 1620-21,
oil on canvas, 162,5 x 199 cm
Uffizi Gallery, Florence
Uffizi-version
En kvinnlig detalj

I den bloddrypande målningen användar Gentileschi chiaroscuro-teknik för att erhålla ett dramatiskt uttryck. Uffizi-målning (1620) är mer realistisk och visar dekapitation (halshuggning) som är verkets centrala motiv. I verkligheten var Judit ensam när hon mördade Holofernes, men triangulära komposition med piga passade bättre till scenen. Hjältemodig änka påminner mycket om Artemisias ansikte, den döende fiende är antagligen Tassi!

Så påbörjades Artemisias karriär. Hon avbildade ofta starka kvinnor, hjältinnor, allegorier från myter och Bibeln, inklusive offer, självmördare.

Gentileschi fortsätt med ”Juditas – ämne”.
Hon framställde Judit och hennes piga strax efter mord, när båda kvinnorna försökte lämna sitt tält. Två kvinnor som delar på sin blodig hemlighet, känns som starka och beslutsamma.

”Judit med pigga” (1618-19)
oil on canvas, 114 x 93.5 cm,
Galleria Palatina i Palazzo Pitti
Samma motiv från 1625-27
oil on canvas, 184 x 141,6 cm
Detroit Institutes of Art

DANAE

Den grekiska myten om Danae berättar historien om en ung kvinna som blev förförd av Zeus. Grekisk gud kom till hennes rum i form av ett guldregn. Målningen visar en sensuell Danae och väckte tveksamheter om huruvida tavlan ska betraktas som Artemisias verk eller hennes fader. Till skillnad utförde hon sitt verk på koppar, fast denna teknik har använt ofta Orazio. Att jämföra båda stilar presenterar jag ”Danae” skapades av båda artister.

Artemisia Gentileschi ”Danae” (ca.1612)
oil paint cooper, 41,3 x 52,7 cm
St. Louis Art Museum, Missouri

Orazio Gentileschi ”Danae” (ca.1621-23)
oil on canvas, 161,5 x 227 cm,
Getty Center, Los Angeles


Artemisia Gentileschi var tvungen att lämna Rom och fortsatte med att få en ny karriär som en mycket framstående konstnär. 1616 blev hon som första kvinnan medlem i Accademia delle Arti del Disegno i Florens. Hennes beskyddare var Cosimo II de Medici.

För att bevara Artemisias rykte, ordnade hennes far ett äktenskap med målaren Pierantonio Stiattesi. På detta sätt kunde dotter lägga en smärtsam händelse bakom sig. Efter Rom bosatte sig unga paret i Neapel, senare i Venedig, för att komma tillbaka till Neapel. Här stannade hon resten av sitt liv, med undantag för en resa till London (1640-42) för att besöka sin far Orazio, som hade blivit hovmålare för drottning Henrietta. Artemisias målningar var populära och mycket eftertraktade. Hon blev vän med Medici-familjen, andra artister, vetenskapsmän t.ex. Galileo Galilei. Hon var beundrad och älskad. Hon hade vunnit och lyckats med liv och karriär.

LUCRETIA

Verk”Lucretia” är från den perioden. En oljemålning i chiaroscuro- tekniken som kontrasterar med hudtonen och draperiets vita färg. Tavlan har varit i samma neapolitanska familjs ägo sedan 1600-talet, och har aldrig förr visats för allmänheten. Den dykte upp på Dorotheum – auktionen och fick en enorm intresse och slutlig pris för 1.885.000 £ (2018-10-23).

”Lucretia” (ca.1630-35)
oil on canvas, 133 x 106 cm
såld på Doroteum auktion från 23/10/2018 for EUR 1,885,00
private
”Lucretia” (ca.1630)
oil on canvas, 96,5 x 75 cm, sold för 5,2 mln $ i 2019 (Artcurial aktion i Paris)
privat
Den kraftfulla formen och bestämt moment i Lucretias liv
(1623-25), oil on canvas, 100 x 77 cm
Gerolamo Etro kollektion, Milan

Lucretia, en figur från klassisk mytologi blev våldtagen av en romersk krigare och efter att ha berättad vad som hänt för sin make, tog hon sitt liv genom att sticka en kniv i sitt hjärta. Därmed blev Lucretia en populär symbol för kvinnlig motstånd mot manlig tyranni. Här skildrar Artemisia det ögonblick då Lucretia fattar beslutet att sticka sig själv. I tavlan från 1650-talet återupplever hon våldtäktsscenen igen.

Lucretias våldtag”(1645-1650)
oil on canvas, 261 x 226 cm,
Neues Palais, Potsdam


I detta senare verk presenterade Artemisia Gentileschi en allegorisk självporträtt. Hon skapade ett realistiskt porträtt av sig själv under arbete. En brun bakgrund verkar vara duken, vilken kommer hon att arbeta på.

”Självporträtt” (1638-39)
oil on canvas, 98 x 75 cm,
Royal Collection, London

Artemisia dog i Neapel omkring 1654 – förmodligen på grund av epidemi som rasade där vid den tiden. Det är inte känt var hon begravdes….

Målningen ”St. Katarina av Alexandria” (1615-17) är det första självporträtt av Artemisia Gentileschi. Det är också en första förköpt kvinnliga självporträtt i National Gallery-samlingen. Museet köpte det för 3,6 miljoner pund i 2017. En renoveringsarbete följer man på #NGArtemisia.

Den symboliska betydelsen är ganska förståelig. Konstnären visade sig själv som Katarina martyren och antog hennes ikonografi, hjul var en symbol för att övervinna lidande. Gentileschi förstod den absurda rättegången i vilken deltog hon som offer. Hon behandlades orättvist, även om det var i enlighet med dåvarande tidens seder. Jämfört sig med Katarina, visade Artemisia symboliskt sin styrka!

https://www.nationalgallery.org.uk/paintings/artemisia-gentileschi

Konstpegel behöver din hjälp mer än någonsin. 
Jag har inte någon bidrag för att driva portalen. Utan dina donationer kommer jag inte att ha medel för publikationer. Därför är ditt stöd mycket viktigt.
Om du gillar det här stället och gillar att läsa mina artiklar - stöd mig!

TACK!
En gång
Månadsvis
Årligen

Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

DoneraDonera en gång i månadenDonera en gång per år

”Den blinde leder de blinda”- Pieter Bruegel berättar.

Pieter Bruegel den äldre (ca.1525-1569) har alltid berättat historier på sina tavlor. Hans bildkonst skapade en miniatyrvärld med oändliga detaljer. Idag vill jag presentera ett verk från neapolitanska Museo di Capodimento: ”Den blinde leder de blinda”. En visuellt berättande som tar oss till 1560-talet, till Nederländerna, Breugels hemlandet.

Ett fragment från Nya testamentet inspirerade Bruegel till den här målningen. I Matteusevangeliet läser vi:

Varje växt som inte är planterad av min himmelske fader skall ryckas upp med roten. Bry er inte om dem: de är blinda ledare för blinda. Och om en blind leder en blind faller båda i gropen” (Matt.15:13–14).

De blinda (1568)
olja på duk, 86 x 254 cm
Galleria Nazionale di Capodimonte, Neape
l

En blind guidare leder en grupp blinda fattiga männen. Han snubblar ouppmärksamt, råkar trilla ned i ett dike, och drar med sig sina följeslagare. Hela gruppen är målad diagonalt och ger intrycket av rörelse i en sorts av kaotiska, dramatiska spänningen.

Bruegel var en bra observatör av sina tider. Vi känner inte hans politiska eller religiösa åsikter. Men vi har kunskap om epoken, oroligheter och tänkesätt typiska för 1600-talets Nederländerna. Pieter Bruegel levde i en period av stora politiska och religiösa stridigheter. Den medeltida kyrkan kollapsade, samhället var djupt splittrat. Från året 1555 befann sig Nederändarna under den spanska styre och Inkvisitionen jobbade hård….

Vad ville Bruegel ge vidare till sina samtida människor?

Bruegel demonstrerar en perfekt förkortningstekniken när han skildrar de blinda männens ledare
Detalj på den andra blinda mannen som faller. Hans ögon är borttagna.
Ett straff?

Tolkningar finns flera:

  • ett samhälle som leds av blinda ledare går ingenstans
  • att följa en ledare urskillningslöst kan vara ett stort katastrof
  • vi, människor skapar gemensamskapen och är påverkad av andra

Bruegel varnar oss, betraktare, för dåliga politiker, kungar eller präster. Målningen är så realistiskt att man kan urskilja hur avbildade figurer har förlorat synen!

Bruegel målade tavlan året innan hans död. Den bitter, bedrövad ton, kan man relateras till den spanska ockupationen. Det har varit brutalt överallt: avrättningar, folksaresteringar för att genomdriva spanskt styre och undertrycka protestantism. Pessimismen var total.

Sint-Anna kyrka avbildat av Breugel finns fortfarande i en liten byn Sint-Anna-Pede, inte så långt ifrån Bryssel
Kopia utförd av sonen Pieter Bruegel den yngre (ca. 1616)

Referenser till ” De blinda”

I slutet av första världskriget har förekommit en monumental målning (231 x 611 cm) utförd av en amerikansk konstnär John Singer Sargent (1856-1925). Tavlan visar tio soldater från Brittiska expeditionsstyrkan drabbades av senapsgasattacken. Sargent var en framgångsrik porträtt- och landskapsmålare. Han fick i uppdrag av krigs kommitté att dokumentera pågående strid och besökte han själv västra fronten i juli 1918. Målningen färdigställdes i mars 1919 och utsågs till årets bild av Royal Academy of Arts. Den hålls nu på Imperial War Museum.

”Gassed” (1919)
olja på duk, 231 x 611 cm
Imperial War Museum, London

Visst att ser man på en gång att Sargents konst har några beröringspunkter med den flamländska mästare? Trots det enorma storleken på målningen och mängder av soldater, möter vi samma kaotisk rörelse, lidande och ingen hopp.

Detalj

Soldater har förbundna ögon, går en efter en med handen på sin väns axel, ledd av en sjukvårdare till fältsjukhuset. I bakgrunden till höger finns en annan grupp gasdrabbades. Bakom stående finns en massa sårade soldater, på höger sida kan du se repen av tält från ett fältsjukhus.

En fotbollsmatch spelas i bakgrunden, upplyst av kvällssolen! Tack vare närbilden kan tittaren vara uppmärksam på offrens utseende, bristen på skyddskläder. Effekterna av gasattacken på människor tillhör krigets brutalitet. De vanliga händelserna som fotbollen står i kontrasten. Sargent avbildar skickligt fina relationer mellan blinda människor; det finns en chans att soldaterna snart kommer att få tillbaka syn, men deras beteende och utseende utstrålar ett allmänt intryck av lidande!

Budskap? Tolkningar?

Människa och hennes aggression, stridslystna beteende. Krigets moderna teknik. Oväntad lidande. Särskilt att motståndare hade inga gasmasker. Sargent ger ett kraftfullt vittnesbörd om effekterna av kemiska vapen.

Fotbollsspelande soldater i bakgrunden

Sargent ser inte heroismen i kriget. Snarare anser han absurd och ologiska händelser som t.ex. pågående fotbollsmatchen. Medan andra kämpar, fick några soldater sina lediga stunder!

Vi kommer tillbaka till Bruegels verk. Han var varken moralist eller predikant som råkade vara målare. Breugel är inte heller sedernas väktare. Han berättar och observerar folk med en stor dos av realism. Visar till oss genom sin levnadsvisdom värld som är numera stängt, men lever fortfarande på hans tavlor!