Louise Breslau (1856-1927)- en berättelse om en kvinnlig artist.

Marie Louise Catharina Breslau, som senare skulle kallas bara Louise Breslau, föddes i München i december 1856 i en sekulär tysk-judisk familj av polsk härkomst. När hon var två år gammal, flyttade familjen till Zürich på grund av hennes fars arbete (förlossningsläkare).

Livets omständigheter kan förändras så oväntat…1866 dog plötsligt dr. Bernhard Breslau och Maria Louise drabbades knappt 9 år gammal av astma. Flickan blev ofta sängliggande. Hon ägnade sig då åt att rita och skissa. När hennes hälsa försämrades, tillbringade hon tid i ett kloster nära Bodensjön. Maria Louise var mycket intresserad av konst och hon fortsatte att skissa under tonåren.



"Självporträtt" (1891)
 olja på mahogny trä, 46 x 39 cm
Strasbourg Museum of Modern and Contemporary Art

Ett nytt liv i Paris

Breslau trotsar normerna för kvinnor och flyttar till Paris, för att anmäla sig till Académie Julian, grundad som ett privat alternativ till den statliga École Nationale des Beaux-Arts. Det blev ett bra beslut! Hon mötte där andra kvinnliga studenter som: Sarah Purser (Ireland), Sophie Schaeppi (Schweiz), Maria Feller (Italien), Marie Bashkirtseff (Ryssland), Jenny Zillhardt och hennes syster Madeleine. Madeleine blir faktiskt Breslaus livslånga följeslagare.

”Les amies” (1881)
olja på duk, 85 x 160 cm
Musée d’Art et d’Histoire (MAH), Genève
Maria Feller (vänster), Sophie Schäppi (centrum) och Louise (till höger)
Hemma ” (1885)
olja på duk, 127 x 154 cm
Musee d`Orsay, Paris
”Engelsk pianist” (1885)
Ofta blev Louise Breslau nedstämd av tvivel: "Om jag inte kan ge ett nytt och säkert bevis på mitt värde, är jag förlorad" skrev hon i januari 1885.
Madeleine Zillhardt ”Louise Catherine Breslau et ses amis” Paris: Éditions des Portiques (1932)

Louise Breslau ställer ut på Parissalongen och blir en eftertraktad porträttör.
Vid 23 års ålder var hon den enda kvinnliga studenten som hade en målning utställd på den högt uppskattade Salongen. Hon öppnar sin egen målarstudio, byter namn till Louise Catherine och blev så småningom den tredje kvinnliga artisten och den första utländska konstnärinnan som tilldelades Frankrikes hederspris.

Var hon impressionist?

Under årens lopp är Breslau väl ansedd bland sina kollegor, inklusive Edgar Degas. Även om hon inte anpassade sig till impressionisterna, målade hon ofta med drag typiska för stilens smak och egenskaper. Några av hennes målningar visar skissartade penseldrag.

Porträtt av Mademoiselle Julie Feurgard ” (Under äppelträden] 1886
Olja på duk, 171,5 x 186,5 cm
Musée cantonal des Beaux-Arts de Lausanne

Detta ovanligt porträtt visar en kvinna i naturlig storlek som målar utomhus och stirrar på sina betraktare. Breslau fortsätter med sin kamp för de kvinnliga målarnas erkännande!

Ung flicka läser vid ett fönster” (1912)

Tavlan kommer från en senare period. En obestridligt bevis för att kalla Louise Breslau för en impressionistisk målarinna.

Pastellteknik. Pastellporträtt

Louis Breslau älskade pastellteknik. Dess subtila charm och möjligheter till ljusskildringar. Tekniken återupplivades faktiskt av Edgar Degas och de andra impressionisterna.

Modister” (1899)
Porträtt av Mademoiselle Adeline Pozanska som barn” (1891)
pastell, 30.5 x 76 cm
Musée du Louvre
”Sittande barn” (1892)
pastell på papper, 105×110 cm
privat samling
Porträtt av M.E.N. Fernando” (1906)
pastell 107 x 99 cm
Museum of Fine Arts, Rouen
”Porträtt av Anatole France ( 1921))
pastell 60,1 x 49,6 cm
Slott i Versailles

Poetiska skildringar av Madeleine Zilhardt

Vi vet inte så mycket om förhållandet mellan de två konstnärinnor. Tider och regler var inte gynnsamma för kvinnoaffärer. De träffades på Academie Julien och flyttade ihop redan 1886. Relationen varade en livstid och Madeleine skulle synas i många av Breslaus målningar. Vi kan se några av de vackraste:

La vie pensive”, ”Det eftertänksamma livet” (1908)
olja på duk, 175 x 160 cm
Kantonalmuseum, Lausanne

Vardagsrumscenen utspelar sig i huset i Neuilly-sur-Seine. Det vanliga, lugna livet. Som ofta skildrar Breslau sig själv bakifrån, och avslöjar bara sin profil. Med glädje och intimitet skildrar hon Madeleine- sin förtrogna modell, musa och anhängare.

Madeleine Zilhardt (1863-1950) blev en av sin tids mest originella dekoratörer. De två kvinnorna blir ett viktigt par i den parisiska konstscenen. Efter Louise Breslau död (1927) tillbringade Madeleine resten av sitt liv med att föreviga sin livspartners arbete och donera hennes konst till olika museer. Runt sextio pasteller och teckningar finns nuvarande på Musée des Beaux-Arts i Dijon.

Vem vet kanske konstnären Marie Louise Catharina Breslau

Madeleine” (1889)
pastell på papper lagt på kartong, 42,5 x 30 cm
La Toilette” (1898)
privat kollektion
En ung kvinna sovande i en stol” (1904)
”Morgonlat” (1910)

Mitt favorit verk

Saint- Quentin är hemstaden för Madeleine Zillhardt. Det lokala museet Antoine-Lécuye äger ett ovanligt pastellporträtt skapat av Louise Breslau.

Porträtt som inte bara skildrar kvinnan.

Det framställer kärlek, förtroende och kvinnlighet. Det är otroligt svårt att överföra känslor, att skapa utrymme för detta. Louis Breslau lyckades att göra det! Madeleines ögonen verkar att säga så mycket. Den outsägliga skönheten.

Porträtt av Madeleine: sous la lampe” (1912)
Musée Antoine Lécuyer
, Saint-Quentin

Den svenska accenten- Ernst Josephson (1851-1906)

Porträttet är daterat 1886 och möjligen utfört under ett besök hos konstnärskollegan Allan Österlind som också vistades i Frankrike och umgicks med Louise Breslau. Som vi vet, var Ernst Josephson en sinnebild för parisbohemen. Hatten och spritglaset, den röda näsan, var attribut för den svenska konstnären.

Louis BreslauPorträtt av Ernst Josephson” (1886)
olja på duk, 81 x 65,x5 cm
Nationalmuseum, Stockholm

Ernst Josephson skildrade i gengäld sin kamrat. Inga utmärkande egenskaper heller. Ingenting som kan visa på hennes yrkesbana. Hämnades Josephson för att han framställdes som ett fyllo?

Kanske.

Båda verken kan beundras på Nationalmuseum i Stockholm.

Ernst Josephsson ”Porträtt av Louise Breslau ( 1886)
olja på trä, 54,5 x 44,5 cm
Nationalmuseum, Stockholm

Sista levnadsåren


Louise var 62 år gammal när det första världskriget slutade och hon visade sin patriotism genom att avbilda franska soldater. Efter kriget började hon dra sig ifrån offentligheten, men älskade fortfarande att underhålla sina vänner.

Georges Guynemer” (febr.1916)
en fransk stridsflygare, avled några månader senare -den 11 sept.1917

Louise Catherine Breslau dog i maj 1927, 72 år gammal. efter att ha lidit av en lång och försvagande sjukdom. Enligt hennes önskemål fördes hennes kropp till den lilla schweiziska staden Baden där hon begravdes bredvid sin mor.

Hon levde sitt liv fullkomligt! Louise engagerades i konstliv i Paris, blev vän med Edouard Degas, Anatol France. Hennes vackra, subtila pastellteckningar och oljemålningar berättar om hennes personlighet, om den uppfyllda drömmen att vara en riktigt artist!

Louise Breslau i sin ateljé. Bild: Agence Roi

KÄLLOR:

https://www.artrenewal.org/Artist/Index/403

Porträttgalleri: Jean-Étienne Liotard.

Madame Adélaïde costumed à la turque
”Woman on a Sofa Reading” (1753)
oil on canvas
50 x 56 cm, Uffizi

Jean Etienne-Liotard (1702-89) var en schweizisk pastell och miniatyrmålare. Han gick i lära hos Daniel Gardelle (1679-1753) i Genève och från 1723 hos Jean-Baptiste Massé (1687-1767) i Paris. Etienne-Liotard hade besökt alla de stora städerna i Europa och hade målat porträtt av påven Clemens XIII och kejsarinnan Maria Teresa.

Han tillbringade fem år i Konstantinopel (1738-1743) med Lord Duncannon. Efter återkomsten till Paris fortsatte han att bära turkiska plagg, som gav honom smeknamnet ”turkisk målare” (”peintre turc”) och skapade publicitet i hela Europa. Etienne-Liotard målade ett flertal porträtt av sig själv i denna klädsel.

Porträttgalleri idag föreställer en fransk prinsessa Marie-Adelaide (1732-1800), den tredje dottern till Louis XV och drottning Marie Leszczynska. Hon växte upp i Versailles och fick en bra utbildning. När prinsessa avbildats av Jean-Etienne är hon 21-år gammal. Den turkiska kostymen var säkert ett förslag från konstnären. Marie-Adelaide verkar vara avslappnad, hon poserar faktiskt inte… Trots sin höga position ville hon vara så ”naturellement” som möjligt.

Det som är fascinerande med detta verk är förhållandet till oss, betraktare. Vi får en diskret titt på det privata rummet. En ung kvinna i turkisk dräkt sitter i soffan. Hon är totalt involverad i läsningen av sin bok. Kvinnans fängslande uttryck är fantastiskt, liksom hennes blommiga broderade kostym och huvudbonad (tarbush eller fez). Vi borde uppskatta detta imaginära ögonblick i tiden, där konstnären inte ville störa scenen.

Self-Portrait” (1744)
Pastel on paper, 61 x 49 cm
Galleria degli Uffizi, Florence
”Self Portrait in Turkish Costume” (1746)
pastell 60,5 x 46,5 cm
Gemäldegalerie Alte Meister, Dresden
Det heltäckande skägget konstnären bar när han återvände från Turkiet var en betydande excentricitet under europeisk rokoko!

Jean-Etienne Liotard var 54 när han gifte sig med den 29-åriga Marie Fargues. Detta porträtt av sin fru som han gjorde strax efter bröllopet, är en av hans bästa pasteller. Frun är också stiliserad enligt det turkiska modet, hon är naturlig och subtil.

”Marie Fargues” ( 1756-58)
pastel on two pieces of vellum, 103.8 x 79.8c
m
Rijksmuseum, Amsterdam

Etienne-Liotard var ett barn av sin epok. Upplysningen såg han själv som spridning av vetenskap och befriande tankar. Människorna i hans målningar är nyfikna, öppensinnade. Kvinnorna poserar avslappnade och besjälade.

Strax kommer det förändras mycket på det franska hovet. Det nya kungliga paret, Louis XVI och Marie Antoinette skriver ny historia. Den franska revolutionen innebär slutet på en värld. Paradoxalt nog är att aldrig mer kommer artisten så nära den kungliga personen, att avbilda henne i intimitet med bok i handen…

Källor:

https://www.royalacademy.org.uk/exhibition/jean-etienne-liotard

https://theculturetrip.com/europe/united-kingdom/articles/the-12-best-artworks-by-jean-etienne-liotard/

https://www.metmuseum.org/art/collection/search/438120

https://www.theguardian.com/artanddesign/2015/oct/20/jean-etienne-liotard-review-royal-academy-of-arts

En gång
Månadsvis
Årligen

Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

DoneraDonera en gång i månadenDonera en gång per år

Tête-à-tête i naturen. Måleri av Antoine Watteau (1684-1721).

Måleri av Jean-Antoine Watteau är som söta godisar, det förbättrar omedelbart stämningen. Man måste betrakta det väldigt nära, så att man märker subtila detaljer: draperier, meningsfulla gester och blickar!

”Gungan(1712)
oil on canvas, 95 x 73 cm

Nationalmuseum (Sinebrychoff Art Museum), Helsingfors

Gungan” framställer rokokons favorit sällskapslek! Känslan att livets fina stunder är så flyktiga…

År 1709 var särskilt påfrestande för Frankrike. Landet drabbades av en hård vinter. I Paris antecknar man enstaka kannibalismens fall. 24-år gammal Antoine Watteau insjuknar i tuberkulos. Han känner att döden närmar sig…

Den glada tavlan är en sorts påminnelse att livet har också fina stunder.

Antoines Watteau liv är mycket väldokumenterat eftersom både hans konsthandlare, Edme-François Gersaint (1695–1750), och hans vänner skrev hans biografi.

En kort sammanfattning av livshändelser:

Jean- Antoine Watteau föddes den 10 oktober 1684 i provinsiella Valenciennes. Trots det har han uppnått en hög position och blev en berömd målare. Med sin måleristilen påbörjade Watteau en ny epok- rokoko med glada och positiva tavlor i söta, pastellfärger. Men när man vill komma närmare hans stil, behöver man en krypterad maskin att förstå epokens komplicerat språk och beteende!

”Les deux cousines” (ca.1716)
oil on canvas, 30,5 x 36 cm
Louvre
Watteau framställer två damer med en herre. En sittande kvinna fäster sin klänning.
Vad gör kvinna stående bak?
Erotik av högsta kvalitet, utan bokstavlighet,

Varje epok har sina drömmar. Under rokoko var det en förtrollad ö.
En myt om skönhet, lycka och kärlek. Ett glömt paradis och förlorad frihet. När Antoine Watteau målade den första av tre versioner ”Resan till Kythera” i 1710, barocktiden närmade sig till slut.

Ludviks XIV ljus slocknades 1715, hovet i Versailles upplöstes och dess medlemmar flyttade till Paris – som återigen blev ett maktcentrum. De flesta aristokrater bosätter sig i villor och palatset. Efter att de ha befriat sig från Versailles gyllene bur, börjar allt detta värdefulla samhälle äntligen njuta av livet till fullo och sträva efter drömmen om ett förlorat paradis!

”Avfärden till Cythere” (1710)
oil on canvas, 43 x 53 cm
Städelches Kunstinstitut, Frankfurt am Main

1714 blev Watteau medlem av Konstakademi för måleri och skulptur. Som receptionstycke-tavlan valde han ”Avfärden till Cythere” och samtidigt skapade en ny genre: ” fête galantes”( galanta utomhusfester).

Avfärden till Cythere” (1717)
oil on canvas, 129 x 194 cm
Louvre
”Avfärden till Cythere”( 1718)
oil on canvas, 130 x 192 cm
Charlottenburg slottet, Berlin

Jean-Antoine Watteau blev berömd och populärt för att han målade kärleksscener utan mytologi och symboler. På ett sätt som är nära livet och samtidigt mycket intimt.

Poetisk, svårfångad, lite nostalgisk.

Kärleksalkemi.

La Boudeuse ”
”En tjusig flicka” (1718) tillhör en av bästa ”fête galante” utförda av Watteau
oil on canvas, 42 x 34 cm,
Hermitage
En perfekt ackord” (ca.1717)
oil on chestnut panel, 33 x 27 cm
Los Angeles County Museum of Art (LACMA)
Musiken symboliserar kärleksspelet

Watteau målade samtida figurer påklädda enligt det nuvarande modet och avslöjade deras favorit tidsfördriv. Aristokrater ägnar sig åt dans, musik, flört och erotik.

Kärlekslektionen” (1716-17)
oil on panel, 44 x 61 cm,
Nationalmuseum, Stockholm
Les fêtes vénitiennes”/ ”En venetiansk fest”
ursprungligen kallad ”Dansen”utspelar sig i parken (ca. 1717)
oil on canvas, 56 x 46 cm,
National Gallery of Scottland, Edinburgh
Början av 1700-talet är kungahusets storhetstid i Versailles.
Konst utvecklas runt kungen, men också romanser, intriger och skvaller. Det förekommer ord ”intrigant” vad innebär en listig kvinna.
”L`aventuriere”, (”Äventyrerskan”, ca.1717)
oil on copper, 18, 8 x 25,5 cm
Musee des Beaux-Arts, Troyes

Trots pastellfärger och ursöta föreställningar, ingenting på tavlor är säkert. Kärleken sätter en falla.

I botten av njutning väntar beskhet och besvikelse.

Överraskning” (ca.1718) är panelmålning, pendant till ”En perfekt harmoni” som visar Mezzetino med en gitarr medan ett par omfamnar
Oil on canvas, 36,3 x 28,2 cm,
Getty Center, Los Angeles- privat kollektion


Watteau intresserade sig av teater, den italienska komedi från 1500-talet ”commedia dell’arte”.

Colombina, Pierrot, Harlequin – det här är några av karaktärer som målades särskilt ivrigt av honom.

Mezzetino”(1718-19)
en rollfigur från Commedia dell`Arte som spelar på gitarr,
oil on canvas, 55,2 x 43,2 cm
Metropolitan Museum of Art, New York

Pierrot”/ Gilles (ca.1718-19)
oil on canvas, 184 x 149 cm,
Louvre

Italienska komedianter” (1720)
oil on canvas, 63 x 76 cm,
National Gallery of Art, London

Hans favorit ämne var intima scener i parken, alltid om tvetydig mening. Men Watteau moraliserar inte. Han dokumenterar bara…

”Ett pinsamt förslag” , (ca.1716)
oil on canvas, 64 x 84, 5 cm,
Hermitage

Kärlekssång (ca.1717)
oil on canvas, 51 x 59 cm
National Gallery, London

Tavlan framställer en trädgårdsfest och musikskapande duett. Den erotiska konnotationer är tydliga. Scenen visar det ögonblick då två musiker ”stämmer på” före en föreställning. Sångaren ger den första tonen, och ackompanjatör hittar det matchande ackordet.

Pleasures of Love” (1718-19)
oil on canvas, 60 x 75 cm
Gemäldegalerie ,Dresden

Watteau var också en begåvad tecknare vars gnistrande krita fångar subtila nyanser och eleganta uttryck. Metropolitan Museum of Art förvarar många av hans ritningar.


Studie av en kvinnas huvud”(1710-talet)
svart, vitt och rött krita på ljusbrunt papper,
Hermitage, St. Petersburg
Sittande kvinnan” (1716-17),
drawing, 24 x 13,8 cm,

Metropolitan Museum of Art

”Studie av mans huvud” (ca.1718)
röd och svart krita, 14,9 X 13 cm Metropolitan Museum of Art, NY
Detta modellerade huvud är en förberedande studie för den sittande Mezzetino-figuren.
Ritningen är ett typiskt exempel på hans måleristilen.

Watteau var utan tvekan den största målaren under den franska rokoko-perioden. Det är svårt att tro, när man tittar på hans typiska tavlor, att han var blyg och osäkert på sin talang. Han bildade ingen familj, gifte sig aldrig.

Rosalba Carriera ”Porträtt av Jean- Antoine Watteau” (1721)
pastell på papper, 55 x 43 cm,
Museo Civico Luigi Bailo, Treviso

Här är han avbildad av en italiensk konstnärinnan Rosalba Carriera, snart före döden.
År mellan 1719-20 stannade Watteau i London, där han försökte bota tuberkulos, men hälsa försämrades ytterligare. Jean- Antoine dog när han vilade i Nogent-sur-Marne i en ålder av knappt 37 år.

En gång
Månadsvis
Årligen

Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

Donera
Donera
Donera