Batseba i konsten.

Den bibliska berättelsen börjar med lust och åtrå. En kväll när kung David slappnade av på taket till sitt palats ”fick han därifrån se en kvinna som badade. Hon var mycket vacker. David förhörde sig om vem hon var och fick veta att det var Batseba.” Han kallade till sig henne och ”hon kom till honom, och han låg med henne” och gjorde henne gravid. Problemet var att Batseba redan var gift med en av kungens legosoldater, hettiten Uria. Vad skulle man göra? David arrangerade Urias död, ställde honom i första ledet, där striden var hetast. Batseba blev kungens favorithustru.

Master of Modena School (ca.1480) från tidebok "Office of the Virgin"

Strax därefter framträdde profeten Natan inför David och berättade historien om en rik man som hade ett stort antal boskap och en fattig man som bara hade ett får. Den rika mannen skulle beröva den fattiga mannen detta enda får – upprörd krävde David döden för den rika mannen. ”Så sant Herren lever: den mannen har förtjänat döden. Du är den mannen”- svarade Natan (Batseba: 2 Sam 11-12)

Kungen insåg sitt brott. Han och Batseba förlorade det barn som föddes i följden av deras synd.

Episoden när David träffade Batseba är en av vackraste ledmotiv i västerländsk konsthistoria. Som karaktär har Batseba porträtterats genom otaliga linser – förändras med varje konstnär och utvecklas med varje tidsperiod. Hon är stark, ömtålig, varm och lydig. Lojal. Svag. Undergiven. Stolt. Uttråkad. Hon har vid en tidpunkt varit allt som mänskligheten kunde föreställa sig.

Hans Memling ”Batseba i badet” ( 1485)
oil on panel, 191,5 x 84,5 cm
Staatsgalerie Stuttgart/ Wikimedia Commons

Den flamländska målaren Hans Memling (ca.1435- 94) skapade sin ”Batseba kommer ut ur badet” i 1485. Blek och tunn är hennes kropp. Pannån är en del av ett större verk som delades av okända skäl på 1600-talet. Endast två fragment har överlevt fram till idag.

På badrummets bakvägg är ett fönster öppet och avslöjar en takterrass. Denna målning är kall och avlägsen, eller kanske är den stoisk och moralisk. Det finns en tomhet som kan ses antingen som konstnärens eget temperament eller hans kommentar till denna historia. Hur som helst verkar Memling’s Batseba inte förberedd för kungens påtryckning och hur hennes liv ska förändras.

Lucas Cranach ”David och Batseba”(1534)
oil on lime, 38,8 x 25,6 cm
Foto: Sothebys
Lucas Cranach ”David och Batseba”(1526)
målning på bokträ, 38,8 x 25, 6 cm,
Gemäldegalerie, Berlin/Wikimedia Commons


Lucas Cranach (1472-1553) presenterar scenen från renässansens hov. Han var ju hovmålare under tre följande kurfurstar i Wittenberg.

Kung David tittar ner från sitt palatstak på den vackra Batseba. Denna pannå är typisk för Cranach`s satiriska förhållningssätt till bibliska ämnen omarbetade till 1600-talet sceneri.

Paris Bordone ”Batsebas bad” (ca.1549)
oil on canvas, 234 x 217 cm,
Wallraf- Richartz Museum, Köln/Wikimedia Commons

Den här scenen visar Batsebas badstund traditionellt, men Paris Bordone (1500-71) använde arkitektoniska lösningar i stället att avbilda landskapet. Han började med att rita arkitekturen i full storlek, som han sedan överförde till sin duk. Kung David placerades djupt i målningen, han tittade ut genom ett av fönstren i sitt palats.

Paolo Veronese ”Batseba” (ca.1575)
oil on canvas , 191 x 224 cm,
Musée des Beaux-Arts, Lyon
/Wikimedia Commons

Detta verk är ett exempel på så kallad ”äktenskapsmålning”, beställd av en venetiansk kund. Paolo Veronese behandlar temat för äktenskapsbrott kopplat till rättvisan och visar erotik mellan de två huvudpersonerna. Målningen visar en biblisk scen, men det finns osäkerhet om ämnet. Kan scenen representera en annan berättelse, nämligen Susanna och de äldste?

Rembrandt ”Batseba i badet, läser Davids brev” (1654)
oil on canvas, 142 x 142 cm,
Louvren, Paris /Wikimedia Commons

Här finns inga tveksamheter. Målningen är signerad och daterad REMBRANDT F. 1654. Den nederländska mästaren visar en naken Batseba med ett halsband runt halsen och ett armband på höger axel; håret är bundet med band och pärlor. Hon sitter på kanten av en säng. Badet har redan ägt rum. En äldre kvinna knäfaller framför Batseba och torkar den framtida drottningens fötter. Verkets färger svänger mellan intensiva gula och mörka bruna, typiska för Rembrandts chiaroscuro.

Rembrandt porträtterade Batseba i en stund när hon funderar. Funderar över sin plikt att vara trogen mot sin man och lydig mot kung David. Med hjälp av sofistikerade gester illustrerar målare hennes inre dilemma. Han visar oss en intelligent kvinna som står inför en begäran som hon vet bara kommer att innebära dåliga saker.

En liknande lösning hittar vi hos Willem Drost.
Han var elev till Rembrandt och inspirerades av sin mästare.
”Batseba” (1654)
oil on canvas, 103 x 87 cm,
Louvren, Paris / Wikimedia Commons

Willems Drost (1633-59) version av Batseba kan ses som ett beräknat svar på Rembrandts målning gjort samma år. Batseba håller brevet där hon just fick veta att hon hade blivit ombedd av kung David. Hon vet vad det betyder…

Jan Steen ”Batseba tog emot Davids brev” (ca.1665-60)
oil on panel, 41 x 33cm,
privat kollektion/ Wikimedia Commons
Verket påminner mycket om Johannes Vermeers tavlor!

http://www.essentialvermeer.com/dutch-painters/masters/steen_b.html

Jan Steen (1626-79) föddes i Leiden. Han var mest känd för sina bibliska och allegoriska motiv överförda till samtida omgivningar. Trots hans verk var mycket ojämna, kännetecknas Steens arbete av oklanderlig teknik och komposition. Han behärskade perfekt sättet att använda ljus och färg och ägnade noggrann uppmärksamhet åt detaljer, särskilt i textilier.

Artemisia Gentileschi (1645-50)
oil on canvas, 259 x 218 cm,
Neue Palais in Potsdam
/Wikimedia Commons

Tidigare hade konstnärer skildrat Batseba som upprörd över sitt dilemma och betonade de starka moraliska tonerna i de slutliga resultaten. Men på 1600-talet avbildades Batseba oftare som en frestare, snarare än det oskyldiga offret för kungens passion. Artemisias Gentileschi (1593-1654) behandling av ämnet är en studie i sensualitet. I själva verket målade hon skönheten från Gamla testamentet som en aktiv deltagare som förberedde sig för ett möte med sin nya älskare.

Sebastiano Ricci (1734),
oil on canvas, 118,5 x 199 cm,
Museum of Fine Arts, Budapest /Wikimedia Commons

Batsebas motiv fortsätter till senbarocken. På den här tavlan njuter hon av sitt bad. Italienaren Sebastiano Ricci (1659-1734) var främst verksam i Venedig. Här avbildar han en scen med en piga som närmar sig med det kungliga brevet. Uppenbarligen gillade Ricci att använda byggnader med pelare för att sluta bakgrunden, utan tvekan inspirerad av Veronese. Smala pelare, ljusa balkonger ger en pittoresk dekorativ ram för figurerna grupperade på scenen framför. Hela scenen genomsyras av ett skimrande silverljus; skugga och svaghet har helt försvunnit.

Sebastiano Ricci ”Batseba i badet” (1724)
oil on canvas, 109 x 142 cm,
Gemäldegalerie, Berlin /Wikimedia Commons

Liknande tema och lösningar träffar vi i versionen från omkring 1725. Dess förfining av form och färg påminner om den gyllene tidsåldern för den venetianska målningen. Batseba liknar venetianska damer, medvetna om sin skönhet.

Francesco Hayez ”Batseba i badet” (1834)
oil on canvas, 107 x 77 cm,
Pinacoteca di Brera, Milan /Wikimedia Commons

Batsebas ledmotiv tolkas här framgångsrikt av Francesco Hayez (1791-1882) som hanterar den kvinnliga nakenheten med en naturalistisk ”touch” och söker sin inspiration i barocken. Historien från Gamla testamentet används som förevändning för en bild med stark erotisk inverkan. Pannån beställdes av Markisen Ala Ponzone (1761-1842), en rik konstsamlare, grundare av Museo Civico i Cremona (1842).

Francesco Hayez ”Batseba” (1827),
privat kollektion
Jean- Leon Gérôme ”Batseba” (1889)
oil on canvas, 60,5 cm x 100 cm
Sothebys

En av de mest kända franska konstnärerna Jean-Leon Gérôme (1824-1904) som skapade grunden för den orientaliska stilen, skulle inte missa ett Batseba-motiv. Han framställde hennes nakna och perfekt vita kropp i sällskap med en kvinnlig tjänare. Batseba njuter av sitt bad på en takterrass i en stad i Mellanöstern.

Det här är inte längre en kvinna med bekymmer. Hon har till och med valt den perfekta tiden på dagen för att vara ute. Den rosa och gula himlen mjukar upp hela scenen. Gérôme har utfört duken med en aura av sensualitet och erotik. Vi kan beundra hans släta akademiska stil.

J.L Gerome ”Batseba” (ca.1895)
Dahesh Museum of Art, New York

Sju år senare översatte han sin bibliska hjältinna till en skulptur. Gérômes verk speglar hans långvariga intresse för den klassiska världen. Batseba vrider sig runt och tvättar sin kropp. Skulpturen är dedikerad till konstnärens lärling och vän Gustave Courtois (1853–1923).

Även i Sverige kan vi hitta Batseba-målningar. Gotlands kyrka i Västerhejde bevarar ett fint exempel på orgelläktaren utförd av den tyske konstnären Abraham Beck ( verksam på Gotland, aktiv omkring år 1700)

Batseba i Västerhejde kyrka Foto: Bernt Enderborg

Tillsammans med Eva var Batseba nästan den enda kvinnan, vars nakna skildringar lätt och regelbundet kunde motiveras i den kristna konsten. Hennes skamlösa nakenhet har inget med överdrivet koketteri eller förförelse att göra. Det finns viss mildhet i henne. Uttrycket i kvinnans ansikte, hennes vördnad och ödmjukhet gör bilden rörande och förtjusande. Många konstnärer utelämnade Davids figur och helt fokuserade på Batseba. Oftast avbildades hon som en djup funderande kvinna, med blandade känslor, mellan rädsla och kärlek, plikt och drömmar. Kanske här finns hennes främsta styrka?

En gång
Månadsvis
Årligen

Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr
30,00 Skr
90,00 Skr
600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

Ditt bidrag uppskattas.

DoneraDonera en gång i månadenDonera en gång per år

Simson och Delila i konsten.

Gamla testamentet innehåller olika skrifter, deras innehåll är grunden för den västerländska kulturen och källan för två stora religioner: judendomen och kristendomen. Domarboken (16,4-22) berättar om perioden i Israels historia då landet styrs av domare. Den kronologiskt sista av lagmännen var Simson, vilket namn tolkas från hebreiska shimshon, ”solen”, eller shamen – ”stark”.

Simson var utrustad med övermänsklig styrka som han använde för att bekämpa Israels fiender – filistéerna. Han utförde handlingar som var omöjliga för vanliga människor. Själv tillhörde han Guds nasir, vilket innebär att han levde enligt vissa helighetsregler. Det var förbjudet att dricka alkohol, klippa håret och äta druvor. Hans styrka satt i det långa håret.

Berättelse om Simson lockade många konstnärer, först för att avbilda hans enorma styrka, och att presentera hans vackra älskarinna – Delila.

Francesco Morone ”Simson och Delila” (ca.1512)
olja på trä, 76 x 121 cm
Museum Poldi-Pezzoli, Milano

Under denna period var Filistéerna i krig med Israel. Det hindrade inte Simson från att bli kär i en kvinna som härstammade från detta folk. Delila var känd för sin extraordinära skönhet. Här börjar faktiskt den riktiga berättelsen…

Den unga kvinnan var lojal mot sitt folk. Med hjälp av sin list och skönhet fick hon Simson att avslöja sin hemlighet – att han var Guds nasir och att om man rakade av honom håret skulle han bli svag som alla andra människor.

När Simson sov kallade Delila på en man som skar av honom hans flätor och Simson förlorade då sin krafter. Han blev tillfångatagen av filistéerna och utnyttjad som slavarbetare.

Lucas Cranach d. ä. ”Simson och Delila” (ca.1528)
olja på duk, 57.2 x 37.8 cm
Metropolitan Museum of Art, New York
Lucas Cranach d.ä. Samma motiv men annan version (1537)
olja på lim, 74, 5 x 121 cm
Gemäldegalerie Alte Meister, Dresden

En grupp soldater dyker upp ur skogen och söker hämnd mot den kraftlösa hjälten, som mördat tusen filistéer förut.

Lucas Cranach (1472-1553) framställde den bibliska berättelsen som en allegori och varnade män för kärlekens fallgropar och kvinnornas förmodade list! Panelens lilla storlek antyder att den visades i ett privat sammanhang.

Paul Rubens (tilldelad) ”Samson och Delila” (1609)
olja på trä, 185 x 205 cm
National Gallery, London

Peter Paul Rubens (1577-1640) målade den tavlan för sin beskyddare, den rika och inflytelserika rådmannen Nicolaas Rockocx (1560-1640). Verk hängde i hans residens i Antwerpen som idag är en museum (Rockocx house).

Rubens framställer scenen på ett elegant sätt, särskilt uppenbart är det i frisörens professionella gest och i Delilas tvetydiga uttryck, sammansatt av sensualitet, triumf och medlidande! Konstnären följer traditionen men introducerar i tavlan en figur, som inte förekommer i Bibeln. En gammal kvinna blev Delilas medhjälpare.

Rembrandt ”Simsons bröllop” (1638) med hans fru Saskia
olja på duk, 126 x 175 cm
Gemäldegalerie Alte Meister

Under Rembrandts Harmenszoon van Rijn (1606-69) tidiga period kändes ofta Rubens höga närvaro. Simson var en av Rembrandts favorithjältar. Han avbildade honom i olika sammanhang som beskrivs i Gamla testamentet och tolkade dem ofta på sitt eget individuella sätt. I ”Simsons bröllop” är den centrala personen en vacker brud, badande i starkt ljus. Vet ni, vem damen är? Detta är Saskia, Rembrandts hustru, som poserade för scenen. Hennes figur står fram inför betraktaren, till skillnad från andra gäster som är upptagna med att prata med Simson.

Rembrandt van Rijn ”Simsons blindhet” (1636)
olja på duk, 205 x 272 cm
Städel Museum, Frankfurt

Den tavlan är en av målarens största och mest dramatiska barockmålningar. Konstnären valde det ögonblick då filistéerna, angrep den mäktiga mannen, band och bländade honom. Rembrandt vävde tillsammans flera avsnitt i en scen. Incidenten äger rum i en grotta eller tältingång, endast upplyst av ljuset som lyser genom öppningen. Man kan se den fallna Simson, hur han försökte befria sig från sina band.

Alla figurer är i rörelse, tillsammans med Delila i bakgrunden som flyr från tältet, fortfarande tittande tillbaka, håller en hårlock och en sax stadigt i händerna. Det finns skräck i hennes ögon.

Gerard van Honthorst ”Simson och Delila” (ca.1615)
olja på duk,129 x 94 cm
Cleveland Art Museum

Här har vi exempel på en målning inspirerades av Caravaggio och ”chiaroscuro” tekniken. Gerard von Honthorst (1592-1656) avbildade en sovande Simson med huvudet på ett bord när Delila själv klipper hans hår. Hennes ansikte är lugnt och hon gör sin uppgift med tyst koncentration. Det förekommer också en gammal kvinna som lyfter ett finger mot läpparna. Hennes tysta gest involverar betraktaren, vilket gör oss delaktiga i Delilas bedrägeri.

Ljuset sprider en varm glöd som förenar kompositionen. Konstnären gillade också färgglada tillbehör och detaljer: den pärlbroderade kanten på Delilas klänning, hennes turban.

Matthias Stom ”Simson och Delila” (1630)
olja på duk, 99 x 125 cm
Galleria Nazionale d’Arte Antica, Roma

Matthias Stom (ca.1600-50) var elev till Gerard van Honthorst och målade mestadels religiösa motiv. Han påverkades starkt av Caravaggio och använde ljuseffekter från konstgjorda ljuskällor. I sin ”Simson och Delila” reducerar konstnären scenen till dess väsentliga element, placerar berättelsen i förgrunden och organiserar den i en triangulär komposition som är typisk för hans verk.

Guercino (Giovanni Francesco Barbieri)
Simson fångad av filistéerna” (1619)
olja på duk, 191 x 236cm
Metropolitan Museum of Art, NY

Denna målning beställdes av kardinal Giacomo Serra (1570-1623), den påvliga legaten till Ferrara, vilken var en anmärkningsvärd samlare i Rom och främjade bland annat Rubens. Guercino, en italiensk barockmästare har uppnått en mycket realistisk scen med hjälp av dramatiska teatereffekter. Fokus för denna komposition är den kraftigt modellerade ryggen på Samson, som kämpar för att befria sig.

Guercino ”Simson och Delila” (1654)
olja på duk,176 x 223 cm
Musée des Beaux-Arts de St
rasbourg

Artemisia Gentileschi framställde ofta kvinnliga, starka figurer. Den självständiga Delila är en av dem!

Artemisia Gentileschi ”Simson och Delila” (ca.1630-38)
olja på duk, 90,5 x 109,5 cm
Palazzo Zevallos Stigliano, Naples

Detta är dock inte slutet på berättelsen. Nästa kapitel heter ”Simsons hämnd”.

22.Men hans huvudhår begynte åter växa ut, sedan det hade blivit
avrakat.
23. Och filistéernas hövdingar församlade sig för att anställa en stor offerfest åt sin gud Dagon och göra sig glada, ty de sade: »Vår gud har givit vår fiende Simson i vår hand.»

Filistéerna samlades att festa i ett tempel. Simson ropade till Gud att han en sista gång skulle få bli stark för att hämnas på sina fiender. Gud hörde hans bön och Simson ställde sig mellan två pelare i palatset. Enorma krafter kom tillbaka och hela templet föll samman. Under palatset ruiner avlider också Simson.

30.Och de som han så dödade vid sin död voro flera än de som han hade dödat, medan han levde.
John Francis Rigaud
”Simson bryter upp sina band” (1784)
Royal Academy of Arts, London

1800-talet målerihistoria inspirerades ofta av Gamla testamentets hjältar. En fransk konstnär John Francis Rigaud (1742-1810) verksam i England, konstruerade scenen med Simson så utmärkt att han fick inträde till The Royal Society.

Max Liebermann ”Simson i Delila” (1901)
olja på duk, 151 x 212 cm
Städel Museum, Frankfurt

Ju närmare nutidens konst, desto mer oberoende är Delila. Liebermann visar henne som triumferande. Med en segrande gest håller hon fram Samsons hårlock som en trofé till sina allierade.

Konstnären iscensätter det gamla testamentets berättelse som en modern könskamp: de nakna kropparna framträder teatralt framför den enkla bakgrunden av vita lakan och grå väggar. Delila är en femme fatale som gjorde sin älskare svag. Sådana starka kvinnliga figurer fascinerade publiken vid sekelskiftet.

Alexander Cabanel ”Simson och Delila” (1878)
olja på duk, 92 x 64 cm
privat kollektion
Gustav Moreau ”Delila” (1896)
olja på duk, 81 x 65,4 cm
Museo de Arte de Ponce, Puerto Rico

Delila som hon framställdes av symbolisten Gustav Moreau (1826-98) är nästa exempel på den dekadenta femme fatale. Hon sitter i en svagt upplyst palatsinredning för att överväga Simsons undergång, hjälten hon gjort så försvarslös.

Den sista mening

Hur många generationer berättade historien innan den skrevs i Gamla testamentet? Och hur många kulturer kommer att upprepa det ytterligare och skapa bilder av det destruktiva förhållandet mellan en vacker kvinna och en stark, oförglömlig man? Konsthistoria är så fascinerande…

KÄLLOR:

http://runeberg.org/bibeln/07_16.html

buymeacoffee.com/nieewa6n Känner ni att texten var läsvärd? Köp en kaffe för mig!! TACK