albrecht durer – KONSTSPEGEL

Man brukar säga att renässansen ”upptäckte den naturliga världen” som glömdes bort under den hårda medeltiden. Idag vet vi att detta inte är sant, men faktum är att renässanskonstnärer studerade växter och blommor med särskild nyfikenhet. Leonardo da Vinci var pionjär, en av första målare vars intresse kan säkert kallas vetenskapligt!

***Leonardo da Vinci*** ”Studie av liljor” (ca.1480-85)
Bläck och svart krita på papper
The Royal Collection, Librarian (Windsor)

”Flower study” (ca.1504)
Penna och bläck på lätt brunaktigt papper,
Galeria dell`Accademia, *Venedig*

Primavera! Finns något av vackraste verk?

Visste ni att Sandro Botticelli (1445-1510) var tvungen att studera dussintals växtarter som förekom i hans ”Primavera”? Blommor prydar och dekorerar figuren av den mytologiska Flora- fruktbarhetsgudinnan. Den tavlan beställdes till Villa di Castanello, som tillhörde Lorenzo och Giovanni di Perifrancesco, kusiner till Lorenzo Medici.

*”**Primavera**”* (ca. 1477-82)
*tempera on panel, 203 x 314 cm*
*Uffizi*

Giorgio Vasari (1511-74) nämner i sin krönika” Berömda renässanskonstnärers liv” (1551) att tavlan representerar ”Venus, dekorerad av gracerna med blommor, som tillkännager vårens ankomst”. Och det var faktiskt Vasari som först kallade verk ”Primavera”.

Botticellis ikonisk bild anses också vara en extraordinär botanisk samling, eftersom målaren presenterade cirka 500 identifierade växter: apelsin (citrus sinensis), tusensköna (belis perennis), iris (iris), viola (viola), klinter (centaurea), kornvallmo (papaver rhoeas), hyacinter (hyacinthus).

Men det är i norra delen av Europa hände revolution. Konstnärer visade detaljer i naturbilder och uppnått perfektion. Ingen förut såg gräs som Albrecht Dürer gjorde. Enligt honom var naturen världen i sig själv, han iakttog den, förundrades över den, och avbildade….grästuvan.

Ett banal ämne eller ett genialt ämne?

***Albrecht Dürer*** ”Den stora grästuvan” (1503)
Akvarell penna och bläck monterad på kartong, 40 x 31 cm
Albertina, Wien

***Albrecht Dürer*** ”Den lilla grästuvan” (ca.1495-1500)
Akvarell, 42,7 x 28,8 cm
Albertina, Wien

Båda studier är perfekta i sin realism. De är faktiskt första kända naturstudierna i den europeiska konsthistoria. Dürer blandade sina akvareller i olika gröna nyanserna och skapade en känsla av djup i hela kompositionen. Meisterstück! Han urskilde så många växter; maskrosor, groblad, tusensköna, teveronika och röllika.

Luca Ghini (1490-1556) och första botaniska trädgården i Europa.

Tillbaka till Italien!

Tack vore florentinska borgarsläkt Medici och deras mecenat pluggade Luca Ghini filosofi och medicin. Sedan blev han professor i botanik. År 1543 grundade han Orto dei semplici, den botaniska trädgården i Pisa, två år senare en liknande i Florens. Ghini katalogiserade växter, beskrev dem. På sådana sätt skapade han världens första herbarium.

Herbarier och växtsamlingsböcker.

För mer praktiska ändamål började man på 1500-talet sammanställa systematiska kataloger över växter som var användbara inom medicin – herbaria. Senare i tiden tog det formen av vetenskapliga arbeten. Herbarier används för att studera noggrann växter, för att verifiera växters klassificering. Därför var det önskvärt att så mycket som möjligt av växten tas tillvara, liksom blommor, stjälk, blad och rötter. Växten brukar läggas så att både fram- och baksida på blad och blomblad syns. En fransk målare François Clouet (1510-72) skapade en av sina bästa verk som avbildar apotekaren med sin herbarium. Mannen heter Pierre Quthe (1519-88) och poserar majestätiskt med en öppen bok där torkade och pressade växtprover förvaras.

**François Clouet** ”Apotekare Pierre Quthe” (1562)
oil on wood, 91 x 70 cm
Louvre

Basilius Besler (1561-1629) och Hortus Eystettensis (1613).

”Hortus Eystettensis” är en växtsamlingsbok skrivet av apotekaren, botanikern och samlaren från Nürnberg , Basilius Bessler. Verket visar växtarter från hela världen, inklusive 349 arter som förekom i Tyskland, 209 av sydösteuropeiskt ursprung, 63 asiatiska, 9 afrikanska och 23 amerikanska arter. Han arbetade för fursbiskop Johannes Konrad von Gemmingen, som investerade nästan 20 000 gulden att anlägga Eichstätt-trädgård. Detta magnifika bok är ständigt aktuellt och eftertraktat som mest omfattande växtboken genom tiderna.

”Hortus Eystettensis” (1613)
Plate 79: Late white tulip, Golden garlic, Mountain garlic

”*Papaver laciniatum” (1613)- Vallmoväxt*

Leonhart Fuchs (1501-1566) samlar växter och beskriver deras medicinska egenskaper.

Fuchs var inte bara botaniker, han var också doktor i medicin och en av första tyska humanister. Hans egna botaniska anteckningar kännetecknas av att han försökte identifiera vilka plantor som de antika författarna skrivit om. Och så skapade Fuchs De historia stirpium commentarii (1542), ett verk som beskriver 400 vilda och 100 odlade växter och deras medicinska egenskaper i alfabetisk ordning. Icke desto mindre anlände han en av Tysklands äldsta botaniska trädgårdar vid universitetet i Tübingen.

***Heinrich*** **Füllmaurer** ”Porträtt av Leonhart Fuchs” (1541)
oil on fir wood,
Landesmuseum, Württemberg

Vackra illustrationer utförde *Heinrich Füllmaurer*, detsamma som skildrade Leonhart på porträtten.

*Boken är fortfarande ett riktigt kompendium inom botanikens område!*

Kåra vänner, det var bara exempel på botaniska upplevelse i konsten! Det börjades under Renässansen och fortsatt, fortsatt hela tiden. Summariskt: människor var alltid nyfikna och undrande över naturens hemligheter. Är det konstigt att man ville framställa skapelses skönhet?

Minns ni Maria Sibylla Merian och hennes supervackra kopparplåtar? Hon fascinerade mig, jag levde med hennes drömmar! https://konstspegel.com/2020/01/10/463/

Konstpegel behöver din hjälp mer än någonsin. Jag har inte någon bidrag för att driva portalen. Utan dina donationer kommer jag inte att ha medel för publikationer. Därför är ditt stöd mycket viktigt. Om du gillar det här stället och gillar att läsa mina artiklar – stöd mig! Även en liten belopp har en stor betydelse.
Tack!

köpa livsmedel online

Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Ditt bidrag uppskattas.

Donera Donera en gång i månaden Donera en gång per år

Under renässansen tolererades och förföljdes judar samtidigt. Denna situation har pågått i tusentals år. Morer (muslimer på iberiska halvön) kallades för otrogna och utvisades från Spanien år 1502. Turkarna, som erövrade Konstantinopel 1453, fruktades och hotades mest av allmänheten.

I alla dessa fall motiverades hat av de religiösa och politiska skäl. Det fanns i princip ingen rasbakgrund. Svarta Afrikaner var sällsynta i Europa och behandlades de som exotiska utlänningar. Det var inte bra spektrum, och inte dåligt heller.

Idag vill jag gå genom konsthistoria och välja ut intressanta tavlor. Hoppas att ni förstår mitt val- Renässansens ikonografi är obeskrivbar vackert.

Den tyska renässansen: Albrecht Dürer (1471-1528)

I sitt kända verk ”Konungarnas tillbedjan” framställer Dürer tre vise männen som exponerar sin vördnad för det nyfödda Jesusbarnet. Enligt Bibeln kom de långväga ifrån och de har fått representera varsin av tre världsdelarna: Europa, Asien och Afrika. Därför brukar åtminstone en av konungar avbildas som en färgad man, vilken ibland tolkats som Balthasar och ibland som Caspar.

**Albrecht Durer ”Konungarnas tillbedjan**” **(1504)**
*olja på duk, 99 x 113 cm*
*Uff*izi, Florens

*Bakom huvudscenen ser man några riddare från exotiska länder som tillhör karavan av tre kungar!*

Den nederländska sengotiken: Geertgen Tot Sint Jans (ca.1460- ca.1488)

Geertgens tillnamn syftar på det johanniterkloster i Haarlem, där han bodde till sin död. Mycket lite är känt om hans liv och arbete, han var en av de första som arbetade med oljefärg.

***”Konungarnas tillbedjan” (ca.1480-95)***
oil on oak wood, 91,6 x 71, 8 cm
Rijksmuseum, Amsterdam

Den nederländska sengotiken: Hieronymus Bosch (ca.1450-1516)

Hans fantasirika verk hör till sengotiken och inspirerar fortfarande flera konstnärer. Ett trettiotal målningar finns bevarade på olika museer runt i hel världen.

En teknisk undersökning visar att den här panelen anses vara en av Boschs tidigaste verk. Den vackra miljön, med en gardin som hålls högt upp av änglar kan indikera påverkan av religiösa teaterställningar som framförts i Boschs hemstad- Hertogenbosch. Kung Balthasar har en vacker vit dräkt med gulda dekorativa delar som bekräftar hans höga status. Han är i sällskap av en mörkhyad tjänare.

**Hieronymus Bosch ”Konungarnas tillbedjan” (ca.1475)**
*Oil and gold on oak, 71,6 x 56,5cm*
*The Metropolitan Museum of Ar*t

**Hieronymus Bosch Triptyk ”Konungarnas tillbedjan” (ca.1510)**
*Olja på trä, 138 x 72 cm (central)*
*138 x 34 cm (två flyglar)*
*Museo del Prado, Madrid*

Den centrala panelen i triptyken ( Epiphania) visar kungarnas dyrkan för den heliga barn. Som alla målningar av Bosch är den ovanlig och fantasifull framställning av ganska klassiskt ämne. Här vill jag koncentrera bara på kungen Balthasar. Han är väldigt majestätisk i sina vita kläder.

http://www.metmuseum.org/Collections/search-the-collections/435724

Den italienska renässansen: Vittore Carpaccio (ca.1455-1525)

En venetiansk målare var mest känd av sina färgrika verk. Var uppmärksam på de mörkhyade gondoliererna!

**Vittore Carpaccio ”Det heliga korsets mirakel vid Rialtobron” ( 1496)**
tempera på duk, 365 x 389 cm
***Gallerie dell’Accademia, V***enedig

Den italienska renässansen: Piero di Cosimo (1462-1522)

Piero di Cosimo brukade inte signera eller datera sina verk, vilket gör en rekonstruktion av hans stilistiska utveckling extremt krångligt. Den florentinska målare utförde många mytologiska scener, bland annat berättelse om Andromeda.

**Piero di Cosimo ”Perseus som befriar Andromeda” (ca.1510-13)**
olja på panel, *70 x 122 cm*
*Uffizi*

Historien är baserat på Ovidius-berättelse. Den romersk skald beskriver hur dotter till etiopiska kungen Kefeus och Kassiopeia fastkedjades till en klippa vid havet som ett offer till ett havsmonster. Andromedas mor påstod att hon var vackrare än nymfer. Poseidons vrede var rasande… Minns ni vem räddade Andromeda? Perseus kom på den vingade hästen- Pegasus och befriade henne. Naturligtvis blev han kär vid första ögonblicken!

Piero di Cosimo avbildar scenen utan onödig dramatik. I mitten kan vi observera en tjänstpiga som spelar på någon instrument. Förmodligen är hon också från Etiopien.

Den italienska barocken: Paolo Veronese (1528-88)

Paolo Caliari vanligen känd som Veronese efter sin vackra födelsestad Verona, var en av de mest kända senrenässansens ledande konstnär.

***Paolo Veronese ”Gästabudet i Levis hus” (1573)***
*olja på duk, 555 x 1310 cm*
*Gallerie dell´ Accademia, Venedig*

Veronese skapade målningen 1573 i meningen att det blir ”Sista måltiden”, ett biblisk ämne hämtat från Matteus evangeliet. Beställare var det venetianska klostret Santi Giovanni e Paolo. Veronese placerade många figurer runt det rikt inställda bordet, alla klädda enligt tidens hovsmode. Bland folket fanns olika figurer: svarta betjänare, dvärgar och svabiska soldater (luterska). Kristus person och mysteriet med den sista måltiden är helt omöjligt att upptäcka för underhållare. Konstnären blev kallad till Inkvisitionens-domstol och hade en stor problem!

Konstnären skulle måla om duken. Veronese undergav sig inte domen och ändrade bara titeln till ”Festen i Levis hus”, vilket också tillfredsställde den heliga inkvisitionen. Tack och lov att det slutade så oskyldigt. Den enorma duken gjorde säkert ett stort intryck på betraktare. Det händer så mycket på festen i Levis hus!

Den italienska manierismen: Agnolo Bronzino (1503-72)

Bronzino var elev till Jacopo da Pontormo och Medicinerna anlitade honom som porträttmålare.

**Agnolo Bronzinos verkstad ”Alessandro di Medici” (1534-35)**
oil on tin (olja på tenn), 16 x 12,5 cm
Uffizierna

Bara att nämna…Alessandro di Medici (1510-37) har kallats il Moro (moren) på grund av sitt utseende. Han var illegitim son till Lorenzo di Medici och hans mörkhyade tjänarinnan Simonetta da Collevecchio.

**Agnolo Bronzino ”Alessandro de Medici”**
olja på duk, *82 x 67 cm*
Hermitage Museum

http://www.blackhistorymonthflorence.com/

Den italienska barocken: Cristofano dell’Altissimo (ca. 1525–1605)

var en italiensk målare bosatt och verksamt i Florens. Han utbildades till porträttmålare av Pontormo och Bronzino. 1552 skickade hertigen Cosimo I de Medici honom till Como för att kopiera målningarna från porträttsamlingen av historiken Paolo Giovio (1483-1552). Dell` Altissimo utförde cirka 280 målningar och jobbade under 37 år! De flesta av dem kan ses på Uffizierna i Florens (Giovio Series).

En otrolig samling av Medici-medlemmar, författare och humanister, men också exotiska härskare som Abessinien kung, ottomanska sultaner m.m. Vilken fantastisk jobb utförde Cristofano dell´Altissimo!

”*Porträtt av Hasse Labne Dengel” (1552-68)*
olja på duk
*Uffizi*

**”Alchitrof- kung av Etiopien” (1568),**
olja på duk,
*Uffizi*

**”*Portrait of Shah Ismail I of Persia (1487-1524)*”**

Den flamländska barocken: Justus Suttermanus (1597-1681)

även känd som Giusto Suttermans var en flamländsk barockmålare och tecknare. Han föddes i Antwerpen och dog i Florens. Sustermans är främst känd för sina porträtt av Medici-familjen eftersom han var deras hovmålare.

Vilken intressant tavlan har vi här!

**Justus Suttermans ”Söndag på marknaden” (ca.1634)**
”*Group Portrait of Domenica delle Cascine, la Cecca di Pratolino and Pietro Moro*”
olja på duk,100 x 94 cm
Uffizi

De tre personerna som är avbildad verkligen existerade, vilket dokumenterades i Medici-arkiven. De två äldre kvinnorna med ett skrynkligt ansikte och en livlig ironisk blick bekräftas ofta i Medici-redovisningsböckerna. Den mörka Pietro (till höger) måste ha varit en av de många hustjänstemän, som jobbade åt familj. Ett fantastiskt exempel på etnicitet i XVII-talet i Florens

Den holländska senbarocken: Juriaen van Streeck (1632-87)

Van Streeck föddes i Amsterdam och sysslade med stillebenmåleriet. Mellan typika tavlor med aprikoser, vattenmelon kan vi möta några mörkhyade tjänare från holländska rika hushåll.

**Juriaen van Streek ”Stilleben med aprikoser och lemon” (1636)**
olja på duk, 90,5 x 80 cm
private kollektion

**Juriaen van Streeck ”Stilleben med moren och porslinskärl” (ca.1670-80)**
olja på duk, 143 x 120,5 cm
Alte Pinakothek

Den spanska barocken: Diego Velazquez (1599-1660)

Minns ni mitt inlägg ”Bodegones”? Då skrev jag om Diegos fantastiska verk.

Velazquez ”La Mulata” eller ”Kökspiga” (1620 -22)
*olja på duk, 56 x 104,5 cm*
*National Gallery of Ireland, Dublin*

Efter en rengöring i 1933 fick man veta att detta är en skildring av Jesus ”Måltid vid Emmaus” på väggen bakom huvudfiguren. Kökspigan om mörkare hud är avbildad på ett fantastiskt sätt! Velazquez kopplar hennes vanliga tjänsteplikter med universella tankar om livet, om religion. Hon är en enda vittne av Jesus ord. Hon lyssnar men samtidigt avslutar inte sina allmänna uppgifter. En rent poesi. Universella verk.

Det var en intressant resa på spaning efter målningar som framställer en folk om olika hudfärger, om etniska bakgrunden. Vad tycker ni, mina kära konstälskare? Presenterade konstnärerna dem på ett korrekt sätt? Jag ser inga skillnader…

Källor:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tre_vise_m%C3%A4nnen