BOTANIKEN OCH KONSTEN.

Man brukar säga att renässansen ”upptäckte den naturliga världen” som glömdes bort under den hårda medeltiden. Idag vet vi att detta inte är sant, men faktum är att renässanskonstnärer studerade växter och blommor med särskild nyfikenhet. Leonardo da Vinci var pionjär, en av första målare vars intresse kan säkert kallas vetenskapligt!

Primavera! Finns något av vackraste verk?

Visste ni att Sandro Botticelli (1445-1510) var tvungen att studera dussintals växtarter som förekom i hans ”Primavera”? Blommor prydar och dekorerar figuren av den mytologiska Flora- fruktbarhetsgudinnan. Den tavlan beställdes till Villa di Castanello, som tillhörde Lorenzo och Giovanni di Perifrancesco, kusiner till Lorenzo Medici.

Giorgio Vasari (1511-74) nämner i sin krönika” Berömda renässanskonstnärers liv” (1551) att tavlan representerar ”Venus, dekorerad av gracerna med blommor, som tillkännager vårens ankomst”. Och det var faktiskt Vasari som först kallade verk ”Primavera”.

Botticellis ikonisk bild anses också vara en extraordinär botanisk samling, eftersom målaren presenterade cirka 500 identifierade växter: apelsin (citrus sinensis), tusensköna (belis perennis), iris (iris), viola (viola), klinter (centaurea), kornvallmo (papaver rhoeas), hyacinter (hyacinthus).

Men det är i norra delen av Europa hände revolution. Konstnärer visade detaljer i naturbilder och uppnått perfektion. Ingen förut såg gräs som Albrecht Dürer gjorde. Enligt honom var naturen världen i sig själv, han iakttog den, förundrades över den, och avbildade….grästuvan.

Ett banal ämne eller ett genialt ämne?

Båda studier är perfekta i sin realism. De är faktiskt första kända naturstudierna i den europeiska konsthistoria. Dürer blandade sina akvareller i olika gröna nyanserna och skapade en känsla av djup i hela kompositionen. Meisterstück! Han urskilde så många växter; maskrosor, groblad, tusensköna, teveronika och röllika.

Luca Ghini (1490-1556) och första botaniska trädgården i Europa.

Tillbaka till Italien!

Tack vore florentinska borgarsläkt Medici och deras mecenat pluggade Luca Ghini filosofi och medicin. Sedan blev han professor i botanik. År 1543 grundade han Orto dei semplici, den botaniska trädgården i Pisa, två år senare en liknande i Florens. Ghini katalogiserade växter, beskrev dem. På sådana sätt skapade han världens första herbarium.

Herbarier och växtsamlingsböcker.

För mer praktiska ändamål började man på 1500-talet sammanställa systematiska kataloger över växter som var användbara inom medicin – herbaria. Senare i tiden tog det formen av vetenskapliga arbeten. Herbarier används för att studera noggrann växter, för att verifiera växters klassificering. Därför var det önskvärt att så mycket som möjligt av växten tas tillvara, liksom blommor, stjälk, blad och rötter. Växten brukar läggas så att både fram- och baksida på blad och blomblad syns. En fransk målare François Clouet (1510-72) skapade en av sina bästa verk som avbildar apotekaren med sin herbarium. Mannen heter Pierre Quthe (1519-88) och poserar majestätiskt med en öppen bok där torkade och pressade växtprover förvaras.

Basilius Besler (1561-1629) och Hortus Eystettensis (1613).

”Hortus Eystettensis” är en växtsamlingsbok skrivet av apotekaren, botanikern och samlaren från Nürnberg , Basilius Bessler. Verket visar växtarter från hela världen, inklusive 349 arter som förekom i Tyskland, 209 av sydösteuropeiskt ursprung, 63 asiatiska, 9 afrikanska och 23 amerikanska arter. Han arbetade för fursbiskop Johannes Konrad von Gemmingen, som investerade nästan 20 000 gulden att anlägga Eichstätt-trädgård. Detta magnifika bok är ständigt aktuellt och eftertraktat som mest omfattande växtboken genom tiderna.

Leonhart Fuchs (1501-1566) samlar växter och beskriver deras medicinska egenskaper.

Fuchs var inte bara botaniker, han var också doktor i medicin och en av första tyska humanister. Hans egna botaniska anteckningar kännetecknas av att han försökte identifiera vilka plantor som de antika författarna skrivit om. Och så skapade Fuchs De historia stirpium commentarii (1542), ett verk som beskriver 400 vilda och 100 odlade växter och deras medicinska egenskaper i alfabetisk ordning. Icke desto mindre anlände han en av Tysklands äldsta botaniska trädgårdar vid universitetet i Tübingen.

Kåra vänner, det var bara exempel på botaniska upplevelse i konsten! Det börjades under Renässansen och fortsatt, fortsatt hela tiden. Summariskt: människor var alltid nyfikna och undrande över naturens hemligheter. Är det konstigt att man ville framställa skapelses skönhet?

KÄLLOR:

https://www.schloesser.bayern.de/deutsch/garten/objekte/eichsta.htm

https://en.wikipedia.org/wiki/Orto_botanico_di_Pisa

https://en.wikipedia.org/wiki/Orto_Botanico_di_Firenze

Om Leonhart Fuchs: https://www.huntbotanical.org/library/show.php?10

Minns ni Maria Sibylla Merian och hennes supervackra kopparplåtar? Hon fascinerade mig, jag levde med hennes drömmar! https://konstspegel.com/2020/01/10/463/

• Konstpegel behöver din hjälp mer än någonsin. Jag har inte någon bidrag för att driva portalen. Utan dina donationer kommer jag inte att ha medel för publikationer. Därför är ditt stöd mycket viktigt. Om du gillar det här stället och gillar att läsa mina artiklar – stöd mig! Även en liten belopp har en stor betydelse.
• Tack!