ODALISKER – den nakna sanningen.

Ordet odalisk förekommer från turkiska språket odalyk och innebär kammarinna. Enkelt sagt var odalisk en kvinnlig slavinna i en sultans harem som betjänade någon av haremsdamer. Hennes uppgift var att sjunga, dansa och roa sultan med musik. Haremslivet var aldrig tillgänglig för Européerna och kanske därför konstnärer försökte fånga och skildra fantasifulla avbildningar.

Theodore Chasseriau (1819- 1856) "Harem" (1852)
oil on canvas, 49 x 39 cm
Under 1800-talet blev odalisker drömfigurer i den europeiska konstnärliga rörelsen känd som orientalism, och presenterades i många erotiska målningar från den eran. Men även rokoko hade sina ”odalisker”. Francois Boucher (1703-1770) var en av de första franska och europeiska målare vilken utförde nakna scener på ett sensuellt och elegant sätt. Till den första tavlan poserade hans fru (Marie-Jeanne Buzeau) till den andra Marie-Louise O`Murphy- en inofficiell kungens älskarinna.
Francois Boucher ”Brunette Odalisk” (ca.1745)
oil on canvas, 53 x 64 cm
Louvre
Blond Odalisk” (1751)
oil on canvas,59 x 73 cm
Alte Pinakothek, Monachium

Boucher ställde in trenderna i målerihistoria. Hans konst är en hyllning till kvinnor och livsglädjen. Målningar domineras av frivolitet, ornament, en glad palett. Hans värld är begränsad till Frankrike och Europa, men låt oss tänka vad skulle hända om Boucher reste till Marocko… En spontant tanke!

J.A.D Ingres ”Den stora odalisken” (1814)
oil on canvas, 91 x 162 cm,
Louvre

Allt började med en annan framgångsrik fransk målare, Jean-Auguste-Dominique Ingres (1780-1867). Han fick en stor uppmärksamhet av familjens Bonaparte och deras porträtter blev hans första inkomstkällan. Karolina Murat, drottningen av Neapel (Napoleon Bonapartes syster) beställde en oljemålning av Ingres. Tavlan inspirerades av barockens scener som Tizianos ”Venus” och Giorgiones ”Sovande Venus”(1508-10). Skillnaden var att kvinnliga figuren kommer inte från mytologin- hon är bosatt i haremet. Odalisk är naken, vilar omgiven av tyger, hon bär turbanen och smycken.

Ingres har aldrig besökt något av Orientens land, och i sina tavlor skapade han i själva verket bara en fantiserad bild, en vision om ett harem stängd och otillgängligt för européer. Samtidigt väldigt mystisk vision.

Odalisk är ritad med långa, vågiga linjer, liknar knappast den anatomiska verkligheten. Figuren påminner om manieristiska figurer av Parmigianino och det var en avsiktlig mening. Ingres letade efter en harmonisk syn på kroppen, mjuk och sensuell som möjligt. Om vi hade en odalisk i rätta proportioner och i en naturlig ställning, skulle hon vara så charmigt?

Hookah (detalj): vattenpipan (ett rökdon för tobak eller kanske opium)
J.A.D. Ingres ”Odalisk med slavinna” (1839)
oil on canvas, 72 x 100 cm,
Fogg Art Museum, Cambridge- Massachusets

En imaginär haremscen komponerades i Rom, där konstnären bodde mellan1835 till 1841. Odalisken lutar sig och lyssnar på en tjänarinnas musik. Ingres arbetade över tavlan med stor omsorg och tog några av sina studenter som assistenter.

Version placerad i trädgården (1842)
oil on canvas, 76 x 105 cm,
Walter Art Museum

Han gjorde en andra version 1842 och ersattes bakgrundsväggen, som såg ut som ett slutet rum, med en vacker trädgård målad av eleven- Paul Flandrin (1811-1902)

1863 ”Det turkiska badet av Ingres.

Ingres var 82 år gammal när han arbetade på ”Det turkiska badet”. Han har inte ”användat” poserade modeller utan upprepade ett antal figurer och motiv från sina tidigare målningar. Kvinnan med en turban på huvudet är hämtad från ”Badande kvinna” (1808).

Det turkiska badet” (1863)
oil on canvas, diameter 108 x 110 cm,
Louvren
Badande kvinna(1808)
oil on canvas,146 x 97 cm,
Louvren

Maria Fortuny (1838-74)

en spansk målare och grafiker. Som ung artist 1859 kallades han av regeringen till Marocko för att skildra kampanjerna under det spanska-marockanska kriget. Han gjorde skisser över landskap och strider, som han visade i Madrid och Barcelona när han återvände. Det större inflytandet hade detta resa på Fortuny och blev hans efterföljande fascination av orientaliska motiv. Han var förtjust i nordafrikanska ljus, öppna utrymmen och den marockanska folket. Trots hans död i så ung ålder (han var 36 år) betraktas hans verk som ett viktigt övergången mellan Francisco de Goya och måleriet vid 1800-talets slut.

Maria Fortuny ”Odalisk” (1861)
oil on canvas, 56,9 x 81 cm
Museu Nacional d´Art de Catalunya, (MNAC Barcelona)
Paul Desire Trouillebert (1828-1900) var en fransk målare och utförde sin ”Tjänsteflicka vid haremet” i 1874, Musee de Beaux-Arts, Jules Cheret

Alfredo Valenzuela Puelma (1856-1909) en chilensk konstnär hittade sina inspirationer utomlands, paradoxalt i Paris, hos Benjamin Constant. Puelma utvecklade framgångsrikt en teknik baserad på akademisk konst. Han utförde landskap, interiörer, porträtt, stilleben och särskilt nakenbilder. Dessa inkluderar ”La Perla del Mercader” som är en av de mest populära målningarna i den chilenska konstvärlden.

Alfredo Valenzuela Puelma ”La perla del Mercader” (1884)
oil on canvas,
Museo Nacional de Bellas Artes, Chile

Jean- Benjamin Constant (1845-1902) var en fransk målare känd framför allt av sina historiska scener. Under fransk-tyska kriget (1870 -71) reste han till Marocko vad påverkade starkt hans tidiga konstnärliga utveckling och ledde honom till att utföra romantiska scener om orientalistisk inflytande.
Benjamin-Constant blev överväldigad och berusad av landskapet, arkitekturen och invånarna i Nordafrika.

Jean-Benjamin Constant (1879) ”Emirs favorit”
National Gallery of Art, London
”Odalisk” (ca.1870)
Ger Eenens Collection the Netherlands, Musee d`Orsay
”Odalisk”(1882)
Odalisk i harem” (1880)

Jules Joseph Lefebvre (1834-1912) en fransk målare som var framstående porträttören. Under åren 1855–1898 ställde han ut 72 porträtt på Salongen. Han blev mest känd av vackra, sensuella nakenbilder.

Jules Lefebvre ”Odalisk” (1874)
Art Institute of Chicago

Emile Friant (1863-1932) en realistisk fransk målare. Konsthistoriker kallar honom ”en reporter”. Han var förtjust i fotografi och utförde några verk med hjälp av fotoapparat. Svårt att koppla den tavlan med honom. Kanske därför närstående scenen verkar vara så realistisk! Naken sultan väntar på nöjesstund med sina odalisker…När jag tittar på den bild ser jag en brutal verkligheten. Livet och vistelse i harem berodde faktiskt bara från goda eller onda viljan av sultanen!

Emile Friant ”Odalisker hos sultan” (1881)
oil on canvas, 33 x 40 cm
Museum of Fine Arts of Nancy

James Pradier (1790-1852) en fransk skulptör utförde sin ”Odalisk” (1841) i marmor på ett väldigt behaglig sätt
Musee des Beaux-Arts, Lyon

Franciszek Zmurko (1859-1910)

var en polsk, akademisk målare. Han utförde några vackra orientaliska scener.
Målningen som jag vill presentera, framställer en naken kvinnans kropp. Man kan knappast se hennes ansikte. Hon ligger med ryggen mot betraktaren, bland tygerna och utspridda möblerna. Först efter ett långt ögonblick av uppmärksamhet kan man förstå den korrekta känslan av händelse, som föreslås i bakgrunden. Vi tittar på ett offer för shahs grymhet. Det var på hans order som konkubin mördades. Scenen domineras emellertid av handlingens erotik, och dess estetisering gör tecken på våld nästan osynliga. Spår av blod: ett tunt blodlinje i kvinnans nacke och en fläck på en av kuddarna ser ut mer som en dekorativ prydnad än mord på odalisken!

Franciszek Zmurko ”Av shahs order” (1881)
oil on canvas, 133,5 cm x 240 cm,
Nationalmuseum, Warszawa
Detalj

Georg Pauli (1855-1935) var en svensk målare känd av första kubistiska tavlor. Men innan dessa skapade han ”Romerskt bad” – scenen påverkat av tidens intresse för exotik, samt ett historisk miljö tydligt kopplad till sir Alma- Tadema Lawrence. Tavlan har varit på auktionen hos Bukowskis 2013. Hon nått ett enormt pris 980.000 sek.

Georg Pauli ”Romerskt bad/ Odalisk” (1881),
oil on canvas, 64 x 120 cm
En vacker detalj med fontann

Gustave Leonarde de Jonghe (1829-93)
var en flamländsk målare känd för sina glamorösa porträtt och genrescener. Han dokumenterade Belle Époque med vackra damer, inspelades i fantastiska och dekorativa interiörer.
Gustave de Jonghe målade också några orientalistiska kompositioner vilket återspeglade det samtida intresset för haremscener.

Gustave Leonard de Jonghe ”Liggande odalisk” (ca.1870)
oil on panel, 46,5 x 61,5 cm,
Christies

Ferdinand Victor Eugène Delacroix (1798-1863)

var en av de stora mästarna inom det romantiska 1800- talets måleriet. Han är också en av de viktigaste inspiratörerna för expressivt måleri. År 1832 reste han till Marocko, en upplevelse som gjorde honom alldeles lyrisk. Hans största konkurrent, Ingres, begränsade sig bara till ateljé. Delacroix förundrades och förtrollades av sin resan, fann Marocko vara en plats som gav näring åt hans konstnärliga skapande.

Odalisk” (1857)
privat kollektion

Delacroix hade ingen emot att skildra kvinnor på sina tavlor – vissa mer avklädda än andra. Vid ett tillfälle påstod han att besökte ett harem i ett välbärgat hem i Alger som gav till inspiration till denna målning.

”Kvinnor i Alger” (1834)
oil on canvas, 180 x 229 cm
Louvren

Tavlor med odalisker var populära och representerade stilen, orientalismen. Här ligger den politisk intresse att få kontakter med Orienten och den estetiska att beundra interiör, möbler och vackra kvinnor.

Odalisker hörde till de mäktiga sultanernas harem. Många konstnärer forestall de som exotiska, lydiga kvinnor. Vilken var sanning, är det svårt att komma fram. Till tusentals kvinnor var harem ett ställe vart deras liv varit i härskarens händer. Och det hade ingenting med vacker konst att göra…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s