Intima, subtila ledmotiv, interiörer. Kvinnor, tjänsteflickor, stolar, vinkaraffer, musikinstrument och vanliga draperier…det låter snarare som en inventarielista än ett härligt ämne för en bra konst! Vermeer skapade sin värld med dessa föremål.
Kom hit, kära läsare! Dags att göra en resa till XVII-talets Nederländerna, till en små stad Delft.
- Vad vi vet säkert om Johannes Vermeer är nedanstående:
- Han föddes i oktober 1632 i Delft (döptes 31 okt.)
- död 15 december 1675 i Delft
- hans far var sidenvävaren och drev försäljning av konst i sitt eget värdshus
- redan i 1653 blev Johannes godkänd som mästermålare av Sankt Lukasgillet, gifte sig med Catharina Bolnes och konverterade till katolicismen för att hans brud var uppfostrat i katolsk tro.
- angående hans konst: har aldrig daterat sina tavlor eller jobbat till beställare, han hade en mecenat som köpte tavlor till försäljning (Pieter van Ruijven)
Vermeer har avbildat framför allt kvinnor, som sysselsätter sig med att skriva eller läsa brev, musicera, samtala, syssla med handarbete. Allt utspelar sig i borgerliga interiörer, kvinnors blick är sällan direkt, det känns att när man kommer närmare dem ska man inte alls märka detta!
olja på duk, 87,6 x 76,5 cm
Metropolitan Museum of Art, NY
olja på duk, 143 x 130 cm,
Gemäldegalerie Alte Meister. Dresden
Ibland har hans tavlor allegoriska budskap. ”Kopplerskan” (1656) är faktiskt den första tavlan som han ville signera och datera. Det är en scen från en bordell, som snart leder till en transaktion. Vi ser en ung, rödkindad flicka och hennes säljare (en bordellmamma i svarta kläder) nära två män. En vinkaraff balanserar på en tjock turkmatta, och mannen som följer med soldaten lyckönskar oss åskådare genom att skåla.
Vermeer har ofta avbildat kvinnor med pärlor i öronen, på nacken, i handen. För honom var det en symbol för kvinnlighet. Han tyckte om hur ljuset kristalliserar sig och hur det avspeglar en glimt i ögonen. Pärlan är bildens essens!
olja på duk, 44,5 x 39 cm
Mauritshuis, Haga
olja på duk, 55 x 45 cm
Gemäldegalerie, Dresden
olja på duk, 42 x 35,5 cm
är en allegorisk tavla.
Ovanför henne hänger tavlan ”Den sista domen” och hon verkar vänta
att ha balans på vågen, balans mellan världsliga och andliga i livet?
På bordet ask med två pärlor.
National Gallery of Art, Washington
Att säga att Vermeer var en ”porträttist” skulle vara en stor risk. Men han levde nära kvinnor: sin mor, fru, svärmor och döttrar (han hade 12 barn!) och troligtvis förevigade han dem i sina målningar med detaljer från deras intima livsmoment. Vermeer avbildade ofta kvinnor som skrev eller läste brev.
olja på duk, 83 x 64,5 cm,
Gemäldegalerie Alte Meister, Dresden
En tjock, grön draperi hänger på höger sida av tavlan
och avslöjar scenen för oss betraktare! Fönstret är öppet igen,
kaoset på bordet motsvarar kaoset i själen. Damen läser ett brev från sin
älskare? I fruktskålen ligger ett äpple, vilket antyder att hon syndar.
olja på duk, 45 x 39,9 cm
National Gallery of Art, Washington
olja på duk, 46,5 x 39 cm
Rijksmuseum, Amsterdam
Johannes Vermeer satte aldrig sin fot utanför sin födelsestad. Delft hade allt vad en konstnär behövde. Det var en helt öppen stad tack vare flodtransporten och kanalerna. Medborgarna var rika och utbildade, och vetenskapen blomstrade. Han blev vän med naturforskaren Anton van Leeuwenhoek (1632-1723), som upptäckte linser, mikroskop och med Johan de Wyck som skapade camera obscura.
Det är en hålkamera som man sätter i det mörka rummet, ljuset faller genom detta hål
och det uppstår en svag, upp- och nedvänd bild av det som finns utanför hålet.
Sådan teknik använde Vermeer för att göra skisser, särskilt av vyn över sin lilla stad!
olja på duk, 54,3 x 44 cm
Rijksmuseum
”Den lilla gatan” är BILD!
Vermeer avmålade med camera obscura detaljer, tegelstenar, fönsterluckor.
I den idylliska miljön sitter två kvinnor, två lekande barn och sysselsätter sig med sina vardagliga uppgifter.
olja på duk, 96,5 x 117,5 cm
Mauritshuis, Haga
Den här skapliga verken är för många en vacker målning
av ett stadsmotiv och en flod. För mig är det en magisk tavla,
en bild av människor, byggnader och naturen förtrollade i tidens gång…
Vermeer uppskattade vetenskapens värld; här har vi två tavlor som framställer naturforskare: ”Geograf” och ”Astronom”. Det finns ganska säkra teorier att det är van Leeuwenhoek. Nomen – omen är de båda begravda i samma kyrka, Oude Kerk i Delft.
olja på duk, 50 x 45 cm
Louvre
olja på duk, 53 x 46,6 cm
Städel Museum, Frankfurt
Konsthistoriker brukar kalla Vermeer för ”målare-intimist”. Han arbetade oftast med små format och motiven hade en intim och rofylld karaktär. Interiörbilder skapade han i sitt eget hus, runt sina möbler och föremål. I denna tysta miljö har han skapat verkliga mästerverk, som till exempel ”Mjölkpiga” som målades mellan 1658-1661.
”Vermeer”
Wislawa Szymborska
Så länge kvinnan där på Rijksmuseum
samlad, i målad tystnad.
Dag efter dag häller
mjölken ur kannan i bunken
förtjänar inte Världen
världens undergång.
övers. Anders Bodegård
olja på duk, 45,5 x 41 cm,
Rijksmuseum, Amsterdam
En tjänsteflicka häller upp mjölk från en kanna till en skål; detta vardagliga syssla utförs i ett kallt rum, vilket gör hennes värld både enkel och samtidigt poetisk!
Dags att avsluta vår resa till 1600-talets Delft, hos Johannes Vermeer. Dags att stänga den tjocka gardinen…Vi lämnar kvinnor och deras tysta, magiska värld. Tiden har stannat, vardagen blir evighet…
Dela detta:
KONSTSPEGEL 
Flicka med pärlörhänge ( nederländsk titel: Meisje met de Parel ) är en målning av Johannes Vermeer från omkring 1665. Flicka med pärlörhänge’ representerar en ung kvinna i ett mörkt grunt utrymme, en intim miljö som uteslutande riktar tittarens uppmärksamhet på henne. Hon bär en blå och guld turban , den titulära pärlörhänge och en guldjacka med en synlig vit krage under. Till skillnad från många av Vermeers ämnen koncentrerar hon sig inte på en daglig syssla och omedveten om sin betraktare. I stället, fångad i ett flyktigt ögonblick, vänder hon huvudet över axeln och möter betraktarens blick med ögonen vida och läpparna delade som om de skulle tala. Hennes gåtfulla uttryck tillsammans med mysteriet med hennes identitet har fått en del att jämföra henne till tvetydiga ämnet i Leonardo da Vinci ’s Mona Lisa(c. 1503–19). Flicka med pärlörhänge är också titeln på en bok av Tracy Chevalier, vilken baseras på Jan Vermeers målning, vilket i sin tur varit utgångspunkt för en brittisk film med samma titel från 2003. https://www.konstbilder.se/konsttryck/konstnaerer-jan-vermeer.html
GillaGilla