Rijksmuseum – KONSTSPEGEL



Ett blått sken
strömmar ut från mina kläder.
Midvinter.
Klirrande tamburiner av is.
Jag sluter ögonen.
Det finns en ljudlös värld
det finns en spricka
där döda
smugglas över gränsen.

”Midvinter” av Tomas Tranströmer
(dikt från Sorgegondolen 1996)

Vinter.

Vinterstämning.

En årstid som har lika många älskare som hatare. Inte alls en lätt period.

Låt oss fokusera på 1600-talet. Visste ni att det då var ”lilla istiden” som medförde ovanligt kalla vintrar mellan ungefär 1550-1800. Man kunde resa på Östersjön mellan Sverige och Polen. Idag tar vi en resa till Nederländerna! Vi kommer att möta en konstnär som specialiserade sig på vinterscener.

Hendrick Avercamp (1585-1634) föddes i Amsterdam. Hans far var en lärare i latin som senare åkte till Kampen och blev farmaceut. Troligen på grund av en medfödd dövhet lärde Hendrick sig aldrig att tala. Han fick lektioner i skrift från sin mamma, men det blev snart uppenbart att han kunde uttrycka sina känslor ännu bättre med sin talang för att rita. Hendrick kallades också ofta ”den stumme från Kampen” (de Stomme van Kampen). Vid 18 års ålder flyttade Avercamp igen till Amsterdam, där han var lärling hos den danska målaren Pieter Isaacsz (1569-1625). År 1614 återvände han till Kampen, där han bodde och arbetade fram till sin död 1634. Han blev begravd där i Sint Nicolaaskerk.

**Detalj från Vinterlandskap: Krogägare förser värdshuset med det vatten som behövs**.

**Kolf-spelare med åskådare. Mannen framför knyter sina skridskor.**

*Skridsko-lek i alla aspekter, genom att prova och missa.*

*Vardagen på isen. En hund äter kadaver, en man bär hinkar med vatten, någon annan tömmer tarmar i en vältad båt.*

Skridskoåkning och pulka. En man i förgrunden bär på ett knippe sockerör.

Avercamps berättande karaktär gör att hans målningar läses som en intressant bok. Du vänder blad om och om igen och du kan inte få nog!

Redan under sin livstid var Hendrick Avercamp känd för sina vinterlandskap med perfekt tecknade små figurer och utmärkta perspektivet. Han bemästrade denna konst till perfektion, som kan ses i den cirkulära bilden (tondo) nedan:

**”Tondo med skridsåkare” (ca.1608-09)**
Olja på ek, 40,7 x 40,7 cm
National Gallery, London

”*Scen på frusen sjö” (1610)*
akvarell, 19 x 31 cm
Teylers Museum, *Haarlem*

Avercamps tidiga vinterlandskap (före 1608) var mycket flamländska i sin teknik och komposition: en mycket hög horisont, många figurer. Mellan 1610 och 1620 faller horisonten i hans målningar lägre och lägre, de landskapsliknande elementen tunnas ut och figurerna blir mer grupperade i kompositionen. Efter 1620 blev kompositionerna mer slutna, figurerna smälter in i landskapet.

Hendrick Avercamp hittade sin nisch. Säkert älskade han vintersäsongen, det känns att vintern för honom var en tid av energi och festlighet. De frusna kanalerna är fyllda med människor upptagna av gruppdiskussioner, engagerade i arbete eller i rolig skridskoåkning. Skridskoåkare var ett återkommande tema.

**”Ice Scene” (ca. 161**0)
Oil on panel, 36 x 71 cm
Mauritshuis, Den Haag

Målningen visar en frusen kanal med många människor som roar sig. De åker skridskor, slädar och spelar ett spel som heter ”kolf”, ett slags ishockey. Till vänster har en grupp människor fallit genom isen, men hjälp är redan på väg.

”**Vinterscen från Yselmuiden”** (ca. 1613)
Oil on panel, 47 x 73 cm
Musée d’Art et d’Histoire, Geneva

” **Ett panoramiskt vinterlandskap” (ca.1**610)
Oil on oak panel, 69 x 109 cm
*Private collection*
*Detta tidiga verk framställer en mängd figurer på en frusen flod, för många att räkn*a!

**”Ice Landscape”**
Oil on panel
Staatliches Museum, Schwerin

”*Frozen River with Skaters” (1610-*15)
Oil on oak panel, diameter 31 cm
Museum of Fine Arts, Budapest.
Denna målning är särskilt intressant. Rundpanel (tondo) var ett sällsynt format för landskap.
Cirkelrunda tavlor var reserverade för religiösa verk!

Avercamp målade ofta målningar på papper som, när de var inramade, var ett billigt alternativ till oljemålningar. En ritning gjordes först med penna och bläck. Denna täcktes sedan med färg, varigenom konturerna på ritningen bibehölls. Med denna teknik kunde Avercamp utmärkt skildra de bleka vinterfärgerna och nyanserna på isen.

Många av hans tavlor är nu i privata händer. Cirka 100 målningar kan ses i Rijksmuseum i Amsterdam, Mauritshuis i Haag, Stedelijk Museum Zwolle, Stedelijk Museum Kampen.

Avercamp använde fågellperspektiv. Djupet framställss genom färgförändring med avståndet. Förgrunden är föremål målade i rikare färger, såsom träd eller en båt, medan föremål längre bort är ljusare.

***”En scen på isen” (1610/1620)***
18,5 x 36 cm
Museum Boijmans Van Beuningen, Rotterdam

***”A Scene on the Ice near a Town” (ca. 1615)***
Oil on wood, 58 x 90 cm
National Gallery, London

Avercamp avbildade folkmassor i alla åldrar och klasser. Skridskoåkning, kälke, golf och fiske i nederländska kanaler fascinerar fortfarande konstälskare.

**”Vinterscen” (ca.1610-talet)**
Olja på pannå, 24 x 31 cm
Privat samling

Denna pannå visar en vinterscen med en väderkvarn och figurer på en frusen flod. Inspirerad av verk från hans stora föregångare, Pieter Breugel den äldre valde Avercamp vinterlandskapet som sitt främsta motiv och gjorde det till en unik holländsk genre.

”*Vinterscen på en kanal”*
Olja på trä
Toledo Museum of Art, Ohio

**”Kolfspelare på isen**” (ca.1625)
*Houston Museum of Fine Arts*

I förgrunden spelar två män kolf, en traditionell nederländsk sport som är en korsning mellan golf och ishockey. Han var fascinerad av detta spel och skildrade ganska ofta kolf-spelare. Avercamp signerade sina tavlor: hans typiska monogram är synligt nere till vänster (bokstaven H som omger bokstaven A ).
Hendrick Avercamp var en produktiv tecknare och populariserade vinterlandskap genre hos holländska samlare på 1600-talet. Hans samtida skulle ha uppskattat denna vinterscen på flera nivåer.

Avercamp tillbringade sitt liv i den lilla staden Kampen. Han bodde långt ifrån de viktigaste konstnärliga centren, från Amsterdam och det förklarar varför denna härliga konstnär hade så liten påverkan på utvecklingen av de holländska landskapsmålningarna. Idag är hans måleri intressant inte bara för konsthistoriker men också för sociologer, historiker, filmregissörer.

Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Ditt bidrag uppskattas.

Donera Donera en gång i månaden Donera en gång per år

Samuel van Hoogstraten född 1627 i Dordrecht i familj av menoniter och tillhörde den protestantiska, anabaptistiska kyrkan. Hans far var silversmed och Samuel tränade först i hans verkstad. Efter hans fars död flyttade han till Amsterdam där han anslöt sig till Rembrandts van Rijn ateljé (1642-48). Resor till Wien, Rom och London befäste honom som mästare inom porträtt- och perspektivmåleriet. Slutligen bosatte han sig 1661-62 i Dordrecht.

Hans gåtfulla tavlor bjuder till borgerliga hem.

Var försiktigt…

Ibland sitter nyckel fortfarande kvar i låset på hans målningar!

***”Självporträtt” (ca.1644)***
olja på duk, 63 x 48 cm
Museum Bredius, Haag

Samuel van Hoogstraten var en man med många talanger. Förutom att vara en skicklig konstnär, var han en expert på etsningar och gravyrer, en begåvad poet och författare. Målare dog i Dordrecht 1678, bara 51 år gammal. Varför blev han så betydelsefull för holländska guldåldern?

Hans skapande var mycket omfattande: genrestycken, porträtt och religiösa bilder. Förutom att måla ägnade han en del av sin tid åt konsteoretiskt arbete. Hoogstratens opus magnum var en bok om måleri ”Inleyding tot de hooge schoole der schilderkonst: anders de zichtbaere werelt ” (1641) . Det är en sorts avhandlingsbok som innehåller intressant material om samtida konstnärer, måleriets praktik. Han såg sig själv som en universell konstnär, som skildrade hela den synliga världen, inklusive historiska och allegoriska scener.

Dags att presentera Samuels van Hoogstraten konstnärskap lite närmare!

Trompe l’œil

Kunsthistorisches Museum i Wien bevarar en unik tavla. Van Hoogstraten utförde den under sin vistelse i Wien. Han skildrade en gammal man, men faktiskt bara hans ansikte med rynkor och skägg. Vem är denna man? Enligt en tradition antas att mannen är rabbin Yom Tov Lipmann Heller (1579–1654), som lyckades få tillstånd för judar att bo i Wiens Leopoldstadt-distrikt. 1629 anklagades rabbinen för ogynnsamma uttalanden för staten och kyrkan, inkluderade i hans skriftliga verk. Han dömdes till döden, men efter 40 dagars fängelse fick han benådning.

”**En gammal man tittar genom fönstret” (1653)**
Olja på duk, 111 x 86,5 cm
Kunsthistoriszches Museum, Wien

Vi återkommer till tavla!

Se hur många detaljer konstnären gav åt fönstret. En liten vas utanför fönstret förstärker och betonar djupet i målningen. Vi kan beundra stenarbetets struktur och yta. Det är en helt fantastiskt illusionistisk målning.

”**Trompe l`oeil ”**(1664)
*olja på duk, 46 x 58 cm*
*Dordrechts Museum*

Här har vi exempel på en typisk trompe l`oeil som skiljer sig från en vanlig stilleben- målning genom sin avsikt att vilseleda observatören. Konstnärens tekniska förmåga är tänkt att förbli oupptäckt och med ett perfekt perspektiv, skickligt observerat ljus, realistiska färger är knep för att få betraktaren att tro att en plan yta inte är plan, eller att det finns ett utrymme där det, faktiskt inte är ett utrymme.

Van Hoogstraten var banbrytande inom detta område. Här ser vi en mängd vardagliga föremål som hålls av två läderremmar över en träram. Målare föreslår att den intima världen med samling av brevet, pärlor och sytillbehör kan handla om någon kvinnan. Eller hur?

Läkare är på besök

Mästare skildrade ofta rika hushåll med möblerna och målningarna på väggen. Bilden visar en blek kvinna, som sitter på stolen, med huvudet lutande åt sidan. Bakom henne ser vi två män. Den ena är en läkare som håller upp en kolv med kvinnans urin för att avgöra om hon faktiskt är gravid. Den andra mannen, kanske hennes man, kanske hennes älskare, ser på flaskan och fruktar resultatet av undersökningen.

***”Den anemiska damen” (1667)***
olja på duk, 69,5 x 55 cm
Rijksmuseum, Amsterdam

Så vad är historien bakom den här scenen? Titta på golvet vid kvinnans fötter. Vi ser en katt som var en medeltida symbol för lust och i denna målning kan dess närvaro representera olaglig kärlek.

Perspektivmästare

Van Hoogstraten är den enda holländska målaren från 1600-talet som skriver om sin upplevelse av den optiska enheten kallad camera obscura.

”Perspektiv vy med en kvinna som läser ett brev” (ca. 1670)
Mauritshuis, Haag

***”Hofburgslottet in Vienna” (1652)***
*olja på pannå, 79 x 84,5 cm*
*Kunsthistorisches Museum, Vienna*

Som sagt hade Samuel van Hoogstraten olika talanger. Han hade ett stort intresse för perspektiv, arkitektur och illusionistiska lösningar. På den här tavlan verkar imaginära linjer som dras längs trottoarplattorna och viker mot bakgrunden, mötas på insidan av eldstaden, uppe till höger. Detta enpunktsperspektiv skapar en övertygande följd av rum.

**”Utsikt från en korridor” (1662)**
olja på duk, 260 x 140 cm
National Trust, Dyrham Park

Han målade genrescener i liknande stil som kända kollegor Pieter de Hooch (1629-1684) och Gabriel Metsu (1629-67), han slutförde många porträtt, men kommer han mest minns som en specialist i perspektivet!

En gåtfull målning hänger i Louvren i Paris. Hoogstraten fokuserade all sin uppmärksamhet på den rumsliga konstruktionen. Illusionen av perspektiv förbättras subtilt av de sneda linjerna på de olika kakelgolven. Målningen blir ett slags trompe l’oeil men motivets uppenbara enkelhet döljer en moraliserande avsikt. Verket är också känd under titeln ”Tofflor”. Slippern som ligger i full vy i målningens centrum, har just kastats hastigt i korridoren. Dessa små skor, avsedda att bäras inuti huset, blir ett tecken på en fördärvad existens nu när de har kastats. Husets ägarinna har övergett sin lugna verksamhet, hon har avbrutit sin läsning (boken är betydligt stängd) för ett amoröst möte. Målningen i bakgrunden är ett verk av Gerard Ter Borch (1617-81) som fördömer olaglig kärlek.

***”Tofflor” (ca.1670)***
olja på duk, 103 x 70 cm
Louvre Museum

Vissa konsthistoriker (Eddy de Jongh) pekar på bildens erotiska konnotationer. Kvinnors övergivna träskor är inte slumpmässiga föremål. De är som en inbjudan till större intimitet. Och konstnären öppnar denna dörr för att vi ska kunna kika!

Perspektiv-lådor. Peepshow

Van Hoogstraten skapade ett antal perspective box-målningar, varav endast ett fåtal finns kvar idag. Ett bra exempel är den från National Gallery i London. Perspektiv låda är en rektangulär trälåda med inredning i ett holländskt hus målat på tre sidor. Ursprungligen skulle ljus ha kommit in i lådan från sidan, kanske genom ett specialbehandlat papper. Lådan skulle ha placerats nära ett fönster eller ljus. Två kikhål visas på lådans två kortare sidor, och om man tittar igenom får man intrycket av en 3D-vy av husets interiör. Detta exempel är en av de finaste. Stativet är modernt.

***”Perspektiv-låda med utsikt över interiören av ett holländskt hus” ( 1655-60)***
*National Gallery, London*

Interiör.
Optiska ”camera obscura”.
Perspektivlek- en fantastisk exempel på Samuels van Hoogstraten kunskap!

Den lyriska målningen med två kvinnor

Denna målning visar en mamma och hennes hembiträde som kärleksfullt tittar på ett spädbarn vilande i en korgvagga. Ingenting är störande på den intima scen som perfekt visar det fina penselverket och chiaroscuro-effekterna präglat av Rembrandt.

***”Två kvinnor vid en vagga” (1670)***
Olja på duk, 66 x 55 cm
Museum of Fine Arts, Springfield

En skapande fantasi, ett perfekt perspektiv, förmågan att leka illusioner i sina målningar – allt detta är viktiga inslag i van Hoogstratens konst. Det var ett sant nöje för mig att kunna skriva och bevisa hur häftigt denna holländska konstnär var! v

Källor:

https://www.theleidencollection.com/artists/samuel-van-hoogstraten/

https://www.wga.hu/index1.html

https://www.louvre.fr/en/oeuvre-notices/view-interior-or-slippers-traditional-title-given-19th-century

https://www.nationalgallery.org.uk/paintings/samuel-van-hoogstraten-a-peepshow-with-views-of-the-interior-of-a-dutch-house