Mauritshuis – KONSTSPEGEL



Ett blått sken
strömmar ut från mina kläder.
Midvinter.
Klirrande tamburiner av is.
Jag sluter ögonen.
Det finns en ljudlös värld
det finns en spricka
där döda
smugglas över gränsen.

”Midvinter” av Tomas Tranströmer
(dikt från Sorgegondolen 1996)

Vinter.

Vinterstämning.

En årstid som har lika många älskare som hatare. Inte alls en lätt period.

Låt oss fokusera på 1600-talet. Visste ni att det då var ”lilla istiden” som medförde ovanligt kalla vintrar mellan ungefär 1550-1800. Man kunde resa på Östersjön mellan Sverige och Polen. Idag tar vi en resa till Nederländerna! Vi kommer att möta en konstnär som specialiserade sig på vinterscener.

Hendrick Avercamp (1585-1634) föddes i Amsterdam. Hans far var en lärare i latin som senare åkte till Kampen och blev farmaceut. Troligen på grund av en medfödd dövhet lärde Hendrick sig aldrig att tala. Han fick lektioner i skrift från sin mamma, men det blev snart uppenbart att han kunde uttrycka sina känslor ännu bättre med sin talang för att rita. Hendrick kallades också ofta ”den stumme från Kampen” (de Stomme van Kampen). Vid 18 års ålder flyttade Avercamp igen till Amsterdam, där han var lärling hos den danska målaren Pieter Isaacsz (1569-1625). År 1614 återvände han till Kampen, där han bodde och arbetade fram till sin död 1634. Han blev begravd där i Sint Nicolaaskerk.

**Detalj från Vinterlandskap: Krogägare förser värdshuset med det vatten som behövs**.

**Kolf-spelare med åskådare. Mannen framför knyter sina skridskor.**

*Skridsko-lek i alla aspekter, genom att prova och missa.*

*Vardagen på isen. En hund äter kadaver, en man bär hinkar med vatten, någon annan tömmer tarmar i en vältad båt.*

Skridskoåkning och pulka. En man i förgrunden bär på ett knippe sockerör.

Avercamps berättande karaktär gör att hans målningar läses som en intressant bok. Du vänder blad om och om igen och du kan inte få nog!

Redan under sin livstid var Hendrick Avercamp känd för sina vinterlandskap med perfekt tecknade små figurer och utmärkta perspektivet. Han bemästrade denna konst till perfektion, som kan ses i den cirkulära bilden (tondo) nedan:

**”Tondo med skridsåkare” (ca.1608-09)**
Olja på ek, 40,7 x 40,7 cm
National Gallery, London

”*Scen på frusen sjö” (1610)*
akvarell, 19 x 31 cm
Teylers Museum, *Haarlem*

Avercamps tidiga vinterlandskap (före 1608) var mycket flamländska i sin teknik och komposition: en mycket hög horisont, många figurer. Mellan 1610 och 1620 faller horisonten i hans målningar lägre och lägre, de landskapsliknande elementen tunnas ut och figurerna blir mer grupperade i kompositionen. Efter 1620 blev kompositionerna mer slutna, figurerna smälter in i landskapet.

Hendrick Avercamp hittade sin nisch. Säkert älskade han vintersäsongen, det känns att vintern för honom var en tid av energi och festlighet. De frusna kanalerna är fyllda med människor upptagna av gruppdiskussioner, engagerade i arbete eller i rolig skridskoåkning. Skridskoåkare var ett återkommande tema.

**”Ice Scene” (ca. 161**0)
Oil on panel, 36 x 71 cm
Mauritshuis, Den Haag

Målningen visar en frusen kanal med många människor som roar sig. De åker skridskor, slädar och spelar ett spel som heter ”kolf”, ett slags ishockey. Till vänster har en grupp människor fallit genom isen, men hjälp är redan på väg.

”**Vinterscen från Yselmuiden”** (ca. 1613)
Oil on panel, 47 x 73 cm
Musée d’Art et d’Histoire, Geneva

” **Ett panoramiskt vinterlandskap” (ca.1**610)
Oil on oak panel, 69 x 109 cm
*Private collection*
*Detta tidiga verk framställer en mängd figurer på en frusen flod, för många att räkn*a!

**”Ice Landscape”**
Oil on panel
Staatliches Museum, Schwerin

”*Frozen River with Skaters” (1610-*15)
Oil on oak panel, diameter 31 cm
Museum of Fine Arts, Budapest.
Denna målning är särskilt intressant. Rundpanel (tondo) var ett sällsynt format för landskap.
Cirkelrunda tavlor var reserverade för religiösa verk!

Avercamp målade ofta målningar på papper som, när de var inramade, var ett billigt alternativ till oljemålningar. En ritning gjordes först med penna och bläck. Denna täcktes sedan med färg, varigenom konturerna på ritningen bibehölls. Med denna teknik kunde Avercamp utmärkt skildra de bleka vinterfärgerna och nyanserna på isen.

Många av hans tavlor är nu i privata händer. Cirka 100 målningar kan ses i Rijksmuseum i Amsterdam, Mauritshuis i Haag, Stedelijk Museum Zwolle, Stedelijk Museum Kampen.

Avercamp använde fågellperspektiv. Djupet framställss genom färgförändring med avståndet. Förgrunden är föremål målade i rikare färger, såsom träd eller en båt, medan föremål längre bort är ljusare.

***”En scen på isen” (1610/1620)***
18,5 x 36 cm
Museum Boijmans Van Beuningen, Rotterdam

***”A Scene on the Ice near a Town” (ca. 1615)***
Oil on wood, 58 x 90 cm
National Gallery, London

Avercamp avbildade folkmassor i alla åldrar och klasser. Skridskoåkning, kälke, golf och fiske i nederländska kanaler fascinerar fortfarande konstälskare.

**”Vinterscen” (ca.1610-talet)**
Olja på pannå, 24 x 31 cm
Privat samling

Denna pannå visar en vinterscen med en väderkvarn och figurer på en frusen flod. Inspirerad av verk från hans stora föregångare, Pieter Breugel den äldre valde Avercamp vinterlandskapet som sitt främsta motiv och gjorde det till en unik holländsk genre.

”*Vinterscen på en kanal”*
Olja på trä
Toledo Museum of Art, Ohio

**”Kolfspelare på isen**” (ca.1625)
*Houston Museum of Fine Arts*

I förgrunden spelar två män kolf, en traditionell nederländsk sport som är en korsning mellan golf och ishockey. Han var fascinerad av detta spel och skildrade ganska ofta kolf-spelare. Avercamp signerade sina tavlor: hans typiska monogram är synligt nere till vänster (bokstaven H som omger bokstaven A ).
Hendrick Avercamp var en produktiv tecknare och populariserade vinterlandskap genre hos holländska samlare på 1600-talet. Hans samtida skulle ha uppskattat denna vinterscen på flera nivåer.

Avercamp tillbringade sitt liv i den lilla staden Kampen. Han bodde långt ifrån de viktigaste konstnärliga centren, från Amsterdam och det förklarar varför denna härliga konstnär hade så liten påverkan på utvecklingen av de holländska landskapsmålningarna. Idag är hans måleri intressant inte bara för konsthistoriker men också för sociologer, historiker, filmregissörer.

Gör en donation en gång

Gör en donation en gång i månaden

Gör en donation en gång om året

Välj ett belopp

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

30,00 Skr

90,00 Skr

600,00 Skr

Eller ange ett anpassat belopp

Skr

Ditt bidrag uppskattas.

Donera Donera en gång i månaden Donera en gång per år

Det 1600-talet har varit Nederländernas guldålder, vad präglades av stora förändringar inom kultur och vetenskap. Aldrig tidigare och aldrig efter hände sådana stora framsteg på en global skala. Denna innovativa karaktär visade sig bland annat i snabb utveckling av medicin.

På bilden: Nicholas Tulp som snart kommer att utföra den mest kända anatomilektion i konsthistoria.

Redan i slutet av 1500-talet skedde små förändringar. Staden Brygge beställde diptyk ”Kambyses dom” utförd av Gerard David (ca.1460-1528). David var känd av sina religiösa verk, stillsamma bibliska scener och det var inget svårighet att måla diptyken till den flamländska stadshuset. Målningen skulle placeras i myndighetens viktigaste salen. Vad handlade det om?

*Dyptyk (1498)*
*olja på duk, 202 x 349,5 cm*
*Groeninge Museum, Bruge (nuvarande separerad)*

Herodotos nämner en brutalt berättelse i sin verk ”Historia”. En korrumperad domare blev arresterad och tas till den persiska kungen Kambyzes. Straffet var lika brutalt som kreativt; han dödades och flåddes. Hans hud tas bort försiktigt eftersom det förvandlades till läderremmar som klädsel för nästa domarens stol!

Gerards David skildring är grafisk och chockerar med sina anatomiska detaljer. Vi ser en naken liggande Sisamnes med grimasen av smärta, när de fyra figurer ägnar sig åt den hemska uppgiften…

Trots sin brutalitet är detta scen vacker och väcker nyfikenhet, hur är den mänskliga kroppen uppbyggdes.

Verket skulle hänga i rådhuset och uppmuntra ärlighet bland magistraten. Uschhh vilken realistisk avbildning!

Kirurgernas gille och deras grupporträtt

Kirurgernas gille – som läkare kallades vid den tiden – hanterade den empiriska undersökningen av människokroppen och påbörjade första anatomiföreläsningar. Theatrum anatomicum fick stora popularitet bland de rika nederländska köpmännen. Sedan dess har kirurgens sociala status ökat avsevärt. Yrke härstammade från de medeltida barberarna som utförde skärning, rakning, dragning av tänder och andra mer eller mindre ”medicinska” procedurer. Obduktionen var en sökning efter vetenskapliga mysterier om livet, fritt från religiösa åsikter och bibliska tolkningar. På specialbyggda arenor kollade man på människokroppens hemligheter. Anatomikurser var så populära att året 1593 i Leiden byggdes den första permanenta anatomiska teater.

**Theatrum Anatomicum vid universitet i Leida (tidigt 16oo-talet)**
*Samtida gravering av Willem Swanenburgh; ritning av Jan Cornelisz van Woudt*

Strax efter beställde den amsterdamska gillen det första grupporträtt. Utförare var:
Aert Pietersz (1550–1612) en känd porträttmålare från Amsterdam.

**Aert Pietersz** ***”Anatomilektion enligt dr. Sebastiaen Egbertsz de Vrije” (1603)***
olja på duk,147 × 392 cm
Amsterdams Historisch Museum

På den här bilden samlas alla kirurger vid bordet och doktor Sebastiaen Egbertsz är precis på väg att börja sin undervisning. Tavlan påminner om 1500-gruppsporträtt av , scenen är statisk och traditionellt. Den diskreta placeringen av kadavret på bordet bekräftar 28 deltagare främsta intresse. Varje blick riktas mot betraktaren.

Pieters var den första målare som påbörjade en ny tradition i den nederländska genremåleri!

***Michiel Jansz van Mierewelt*** och **Pieter van Mierevelt ”Anatomilektion enligt dr. Willem van der Meer” (1617)**
olja på duk, 144 x 198 cm
Prinsenhof Museum, Delft

Denna målning tillhör också tidigaste i sitt slag. Grupporträtt beställdes av läkarens gillet från Delft hos stadens ledande målare, Michiel van Miereveld (1567-1641). Det anges i den latinska inskriptionen på räcket att målarens äldre son, Pieter, faktiskt utförde målningen efter sin fars projekt. Inga andra tavlor av Pieter är kända, och han dog sex år efter att ha arbetat med målningen.

**Nicolaes Elias Pickenoy** *”Anatomilektion enligt dr. Sebastiaen Egbertsz*” (1619)
olja på duk, 135 × 186 cm
Amsterdams Historisch Museum

Nicolaes Eliasz Pickenoy (ca.1590-ca.1655) berikade sina grupporträtt med narrativa elementär i scenen. I mitten satte han föreläsaren, Sebastiaen Egbertsz, som förklarar konstruktionen av skelettsystemet åt studenter. På den här bilden ser man tydlig vanitasmotiven. Professorn genomför lektion med koncentration, skelettet påminner oss- betraktare om livligheten. Denna subtila memento mori gör scenen mycket mer intressant.

Rembrandt Harmenszoon van Rijn föddes 1606 i Leiden i mjölnares familjen. Han började arbeta som en professionell porträttmålare när han var runt 25 år gammal.

Rembrandt skapade sin berömmelse genom ”Doctors Nicolaes Tulps anatomilektionen”.
Han avbildade den faktiska händelsen på sin duk. Anatomilektion som leddes av Tulp ägde rum den 31 januari 1632 på Adriaans ”het Kindt” Arinsz kropp, en brottsling dömdes för överfall och stöld.

**Nicolas Tulp avbildad av Nicolaes E. Pickenoy (1633)**
*Stedelijk Museum, Amsterdam*

Grupporträtten beställdes av kirurgernas gille från Amsterdam. Kirurger är välklädda, vilket innebär deras höga status. Man som bär svart, breda kantade hatten är doktor Nicolaes Tulp (1593-1674). Han är inför sina nyfikna åhörare i färd med att demonstrera hur den muskel fungerar som han just frilagt vid obduktionen av kroppen framför sig.

*Rembrandt* ”*Doktor Nicolaes Tulps anatomilektion”* (1632)
olja på duk, 169,5 x 216,5 cm
Mauritshuis, Haga

Vissa kirurger tittar upp, andra ner och andra gamla rakt ut mot oss. Detta skiljer sig mycket från det sätt som konstnärer brukade måla grupporträtt på 1600-talet när folket stod i styv symmetri med liknande positioner för att bekräfta att ingen person är viktigare än de andra.

I det övre vänstra hörnet av målningen kan vi hitta konstnärens signatur. Han har undertecknat det: Rembrandt f [ecit].

*Vilken var syftet med sådana lektioner?*
*Avslöja anatomi, fysiologi eller en gudomlig mekanik?*

*Nävel i R-bokstaven!* T
*ecken på Rembrandts självförtroende.*

Anatomiföreställningar ägde rum endast på vintern, eftersom sessionerna varade mellan 3- 11 dagar och endast på vintern kunde liken hållas så länge. Lektionen började alltid med att öppna magen och demonstrera tarmen. De följande dagarna öppnades bröstet för att utforska hjärtat, lungorna, och sedan öppnades huvudet – det mänskliga ledningscentret. Slutligen undersöktes senor och muskelsystem i armar och ben.

I målningen ”Dr. Tulps anatomilektion” är verkligheten förfalskad som om anatomilektionen började med en undersökning av handens senor! Rembrandt ville minska dramatik och realism. Glöm inte att det var hans första stor beställning, utan genombrott kunde det vara hans största förlust.

*Rembrandt ”Dr. Deijman’s anatomilektion” (fragment)* 1656
*olja på duk,100 x 134 cm*
*Historisch Museum, Amsterdam*

Nästan tjugofem år senare fick Rembrandt i uppdrag av gillet en liknande beställning med Tulps efterträdare – dr. Jan Deijmans. Detta mycket senare arbete (från 1656) skadades allvarligt i en brand och den fullständiga scenen av en medicinsk karaktär överlevde inte. Vi kan bara se att scenen ägde rum under studien av hjärnan, som anses vara en svår operation och krävde stor kunskap och färdigheter.

Den italienska ”Theatrum Anatomicum”

Anatomiska undervisningar har naturligtvis tillkommit också söder om Alperna. De fanns framför allt i de tidigaste av de moderna universiteten. Den första anatomiska teatern byggdes 1594 vid Universitetet i Padua.

Den anatomiska teatern var vanligtvis ett rum format ungefär som en amfiteater. I centrum fanns ett bord på vilket man placerade kroppen som man skar upp (obducerade) och förevisade. Runt bordet fanns flera varv av cirkulära, elliptiska eller åttkantiga våningar med räcken, där studenter eller andra observatörer kunde stå med god utsikt över det som fanns och gjordes på obduktionsbordet.

**Anatomiska teatern i Gustavianum uppfördes 1662–1663,**
*byggdes av Olof Rudbeck d.ä. för att utföra offentliga dissektioner inför betalande publik*

https://www.gustavianum.uu.se/gustavianum-ar-stangt-for-renovering/

Anatomiska teatrar var en förändring mot den etablerade ordningen, men hade också positiva moraliska läxan för folket. Deras ständigt ”memento mori” hjälpte förmodligen till att vänja sig till döden.

**Christiaan Coevershoff** (**1595-1659) från Grödinge *”Dr. Zachaeus de Jager*s anatomilektion” (1640)**
*olja på duk, 122 x 161 cm*
*Westfries Museum*, *Hoorn*

Anatomiska lektioner har fått sitt klimax under 1700-talet. Det stora intresset för människans anatomi fick sin plats i konsthistorien. Här visar jag exempel på anatomilektion av ett barn. målare, tecknare, gravör och inredningsarkitekt. Han nämner också att Neck var en stor vän till Dirck Ferreris, vars samling av teckningar och papier-maché eller papperskonst (förmodligen papperssnitt) kom i hans ägo vid hans död.

Jan van Neck (1634-1714) ”Anatomilektion enligt Dr. Frederik Ruysch” (1683)
olja på duk, 141 x 203 cm
Amsterdam Historical Museum

Doktor Frederik Ruysch revolutionerade balsameringsteknik tack vare en injektion från kvicksilversulfid vilken gav rödaktigt, nästan livligt uttryck. Forskare kunde dissekera även de minsta blodkärlen och liken kunde bevaras under en längre tid.

Hoppas att ämne ”anatomilektioner” var intressant för Er! Jag föredrar naturligtvis blommor och vackra interiör i konsten, men tavlor om anatomi fascinerade mig med sin passion, nyfikenhet och noggrannhet.

Källor:

https://niezlasztuka.net/o-sztuce/rembrandt-lekcja-anatomii-doktora-tulpa-teatry-anatomiczne/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Doktor_Nicolaes_Tulps_anatomilektion

https://sv.wikipedia.org/wiki/Anatomisk_teater

Konstpegel behöver din hjälp mer än någonsin. 
Jag har inte någon bidrag för att driva portalen. Därför är ditt stöd mycket viktigt. 
Om du gillar det här stället och gillar att läsa mina artiklar - stöd mig! 
Även en liten belopp har en stor betydelse.
Tack!