Pieter Breugel d.ä ”Schlaraffenland” (1567) oil on panel, 52 x 78,3 cm, Alte Pinakothek, Monachium
När jag startade min blogg visste jag en sak: konsten inte låter sig beskrivas och ibland man måste läsa mellan raderna. Det finaste är att leta efter än att hitta. Vad serveras idag? Meny är en gott bondomelett och en flaska vin Rooiseheide Riesling. Kan vi säga årgång 1567? Jag hör skeptiska röster. Låt mig fantisera, för att huvudmeny tavlan handlar om ett riktigt sagoland.
”Schlaraffenland” skapade Pieter Bruegel den äldre (1525/30-1569) två år inför sin död. Han skildrade tre sovande figurer som föreställde tre olika sociala grupper. Liksom ett ståndssamhälle, men vänta lite…det fattas prästen. På något oförklarligt sätt glömde eller missade Bruegel att avbilda någon kyrkoherde.
Då har vi här: en legosoldat (landsknekt) med en spade, skribenten med en bok, och bonde med en slaga, alla tycks ligga lat och i fullständigt tillfredsställt läge. Deras kroppar bildar ett osynligt hjul – är det ”lyckohjulet”? Bruegel använder ofta medeltidens konst sinnebild och tecken.
Ser ni i bakgrunden sjömjölk och lilla båten?
Huvudpersoner är alldeles stilla, fullproppade med mat. Dem kan knappt röra på sig. Överflöd av mat, vin och alla goda grejer. Schlaraffenland är ett fantasi land, där ingen kan vara hungrig eller törstig. På tyska innebär orden ”Schlaraffe” en slöfock, dåre- kort sagt en lathund! Samtidigt känns att Bruegel kritiserar inte sådana lata människor. Han skapade sin egen definition av den där platsen, ett ställe där all folk kunde föreställa sig den absoluta friheten från sina egna rädslor och livets svårigheter.
En nykomling har precis ätit sig igenom deg-berg.
Personligen älskar jag Bruegels sätt att tänka, att skapa en miniatyrvärld tack vore oändliga detaljrikedom. Målningen är grotesk intill parodins gränser. Den vida panorama och en hög utsiktspunkt bekräftar att konstnären parodierade verkligheten. Ämnesvalet och dess hantering pekar på en ganska nedslående bild av mänskligheten.
Han visste.
Han kände till folks beteende och vanor. Han ansåg att människans njutningslystnad är meningslös och ynklig.
Detalj
För att komma till mjölkens och honungens land måste en kandidat först äta sig igenom ett berg av mask. Om det görs kommer han att befinna sig på en plats där nästan allt är ätbart. Lyckligare kan äta och vila. Göra ingenting mer. Här är lathet en dygd. Detta motiv var oerhört populärt på 1500-talet, tillsammans med berättelser om paradiset och dårhistorier. Inspirationer hittade Bruegel i satiriska dikten ”Narrskeppet” (1494) av humanistisk författare Sebastian Brandt. Skalden beskriver ett skepp full av gycklare som är på väg till overkliga landet Narragonia.
Albrecht Dürer (?) utförde träsnitt ”Dumheter” till detta litterära verk
Bakom den sagolika fantasilandet, där det finns näring i överflöd, ligger upplevelsen av ständigt återkommande hunger och svält.
Den senmedeltida världen kämpade mot brutala verkligheten. Folk hotades ständig av krig och hunger. Om vi tittar på politisk situation i Nederländerna kan vi förstå bättre sinnesstämningen i Bruegels verk. Hans land var under spanskt styre och när makten gick till Filip II av Spanien, blev inkvisitionen ännu strängare än förut. Det största upprorsförsöket gjordes 1567 under ledning av Vilhelm av Oranien. Tyckte Bruegel kanske att det innebär slut på konflikter och oroligheter? Målningen gjordes precis i år 1567. Vi borde se hans verk som ett ljus för Nederländerna och deras samhälle!
Märkligt är att Bruegel värderade mycket Hieronymus Bosch måleri, uppskattade hans levnadsvisdom kryddad med en stor dos av grotesk och absurd.
Ägget är ”lånat” från Hieronymus Bosch!
En skapande fantasi och en underliggande realism gör att Bruegels tavlor tillhör de bästa visuella skämten i europeisk konst. En spegelbild för oss, en chans att se hur levde våra förfäder 400 år sedan!
Konstpegel behöver din hjälp mer än någonsin.
Jag har inte någon bidrag för att driva portalen. Utan dina donationer kommer jag inte att ha medel för publikationer. Därför är ditt stöd mycket viktigt.
Om du gillar det här stället och gillar att läsa mina artiklar - stöd mig!
Även en liten belopp har en stor betydelse.
Tack!
Den bibliska berättelsen börjar med lust och åtrå. En kväll när kung David slappnade av på taket till sitt palats ”fick han därifrån se en kvinna som badade. Hon var mycket vacker. David förhörde sig om vem hon var och fick veta att det var Batseba.” Han kallade till sig henne och ”hon kom till honom, och han låg med henne” och gjorde henne gravid. Problemet var att Batseba redan var gift med en av kungens legosoldater, hettiten Uria. Vad skulle man göra? David arrangerade Urias död, ställde honom i första ledet, där striden var hetast. Batseba blev kungens favorithustru.
Master of Modena School (ca.1480) från tidebok "Office of the Virgin"
Strax därefter framträdde profeten Natan inför David och berättade historien om en rik man som hade ett stort antal boskap och en fattig man som bara hade ett får. Den rika mannen skulle beröva den fattiga mannen detta enda får – upprörd krävde David döden för den rika mannen. ”Så sant Herren lever: den mannen har förtjänat döden. Du är den mannen”- svarade Natan (Batseba: 2 Sam 11-12)
Kungen insåg sitt brott. Han och Batseba förlorade det barn som föddes i följden av deras synd.
Episoden när David träffade Batseba är en av vackraste ledmotiv i västerländsk konsthistoria. Som karaktär har Batseba porträtterats genom otaliga linser – förändras med varje konstnär och utvecklas med varje tidsperiod. Hon är stark, ömtålig, varm och lydig. Lojal. Svag. Undergiven. Stolt. Uttråkad. Hon har vid en tidpunkt varit allt som mänskligheten kunde föreställa sig.
Hans Memling ”Batseba i badet” ( 1485) oil on panel, 191,5 x 84,5 cm Staatsgalerie Stuttgart/ Wikimedia Commons
Den flamländska målaren Hans Memling (ca.1435- 94) skapade sin ”Batseba kommer ut ur badet” i 1485. Blek och tunn är hennes kropp. Pannån är en del av ett större verk som delades av okända skäl på 1600-talet. Endast två fragment har överlevt fram till idag.
På badrummets bakvägg är ett fönster öppet och avslöjar en takterrass. Denna målning är kall och avlägsen, eller kanske är den stoisk och moralisk. Det finns en tomhet som kan ses antingen som konstnärens eget temperament eller hans kommentar till denna historia. Hur som helst verkar Memling’s Batseba inte förberedd för kungens påtryckning och hur hennes liv ska förändras.
Lucas Cranach ”David och Batseba”(1534) oil on lime, 38,8 x 25,6 cm Foto:SothebysLucas Cranach ”David och Batseba”(1526) målning på bokträ, 38,8 x 25, 6 cm, Gemäldegalerie, Berlin/Wikimedia Commons
Lucas Cranach (1472-1553) presenterar scenen från renässansens hov. Han var ju hovmålare under tre följande kurfurstar i Wittenberg.
Kung David tittar ner från sitt palatstak på den vackra Batseba. Denna pannå är typisk för Cranach`s satiriska förhållningssätt till bibliska ämnen omarbetade till 1600-talet sceneri.
Paris Bordone ”Batsebas bad” (ca.1549) oil on canvas, 234 x 217 cm, Wallraf- Richartz Museum, Köln/Wikimedia Commons
Den här scenen visar Batsebas badstund traditionellt, men Paris Bordone (1500-71) använde arkitektoniska lösningar i stället att avbilda landskapet. Han började med att rita arkitekturen i full storlek, som han sedan överförde till sin duk. Kung David placerades djupt i målningen, han tittade ut genom ett av fönstren i sitt palats.
Paolo Veronese ”Batseba” (ca.1575) oil on canvas , 191 x 224 cm, Musée des Beaux-Arts, Lyon/Wikimedia Commons
Detta verk är ett exempel på så kallad ”äktenskapsmålning”, beställd av en venetiansk kund. Paolo Veronese behandlar temat för äktenskapsbrott kopplat till rättvisan och visar erotik mellan de två huvudpersonerna. Målningen visar en biblisk scen, men det finns osäkerhet om ämnet. Kan scenen representera en annan berättelse, nämligen Susanna och de äldste?
Rembrandt ”Batseba i badet, läser Davids brev” (1654) oil on canvas, 142 x 142 cm, Louvren, Paris /Wikimedia Commons
Här finns inga tveksamheter. Målningen är signerad och daterad REMBRANDT F. 1654. Den nederländska mästaren visar en naken Batseba med ett halsband runt halsen och ett armband på höger axel; håret är bundet med band och pärlor. Hon sitter på kanten av en säng. Badet har redan ägt rum. En äldre kvinna knäfaller framför Batseba och torkar den framtida drottningens fötter. Verkets färger svänger mellan intensiva gula och mörka bruna, typiska för Rembrandts chiaroscuro.
Rembrandt porträtterade Batseba i en stund när hon funderar. Funderar över sin plikt att vara trogen mot sin man och lydig mot kung David. Med hjälp av sofistikerade gester illustrerar målare hennes inre dilemma. Han visar oss en intelligent kvinna som står inför en begäran som hon vet bara kommer att innebära dåliga saker.
En liknande lösning hittar vi hos Willem Drost. Han var elev till Rembrandt och inspirerades av sin mästare. ”Batseba”(1654) oil on canvas, 103 x 87 cm, Louvren, Paris / Wikimedia Commons
Willems Drost(1633-59) version av Batseba kan ses som ett beräknat svar på Rembrandts målning gjort samma år. Batseba håller brevet där hon just fick veta att hon hade blivit ombedd av kung David. Hon vet vad det betyder…
Jan Steen ”Batseba tog emot Davids brev” (ca.1665-60) oil on panel, 41 x 33cm, privat kollektion/ Wikimedia Commons Verket påminner mycket om Johannes Vermeers tavlor!
Jan Steen (1626-79) föddes i Leiden. Han var mest känd för sina bibliska och allegoriska motiv överförda till samtida omgivningar. Trots hans verk var mycket ojämna, kännetecknas Steens arbete av oklanderlig teknik och komposition. Han behärskade perfekt sättet att använda ljus och färg och ägnade noggrann uppmärksamhet åt detaljer, särskilt i textilier.
Artemisia Gentileschi (1645-50) oil on canvas, 259 x 218 cm, Neue Palais in Potsdam /Wikimedia Commons
Tidigare hade konstnärer skildrat Batseba som upprörd över sitt dilemma och betonade de starka moraliska tonerna i de slutliga resultaten. Men på 1600-talet avbildades Batseba oftare som en frestare, snarare än det oskyldiga offret för kungens passion. Artemisias Gentileschi (1593-1654) behandling av ämnet är en studie i sensualitet. I själva verket målade hon skönheten från Gamla testamentet som en aktiv deltagare som förberedde sig för ett möte med sin nya älskare.
Sebastiano Ricci (1734), oil on canvas, 118,5 x 199 cm, Museum of Fine Arts, Budapest /Wikimedia Commons
Batsebas motiv fortsätter till senbarocken. På den här tavlan njuter hon av sitt bad. Italienaren Sebastiano Ricci (1659-1734) var främst verksam i Venedig. Här avbildar han en scen med en piga som närmar sig med det kungliga brevet. Uppenbarligen gillade Ricci att använda byggnader med pelare för att sluta bakgrunden, utan tvekan inspirerad av Veronese. Smala pelare, ljusa balkonger ger en pittoresk dekorativ ram för figurerna grupperade på scenen framför. Hela scenen genomsyras av ett skimrande silverljus; skugga och svaghet har helt försvunnit.
Sebastiano Ricci ”Batseba i badet” (1724) oil on canvas, 109 x 142 cm, Gemäldegalerie, Berlin /Wikimedia Commons
Liknande tema och lösningar träffar vi i versionen från omkring 1725. Dess förfining av form och färg påminner om den gyllene tidsåldern för den venetianska målningen. Batseba liknar venetianska damer, medvetna om sin skönhet.
Francesco Hayez ”Batseba i badet” (1834) oil on canvas, 107 x 77 cm, Pinacoteca di Brera, Milan /Wikimedia Commons
Batsebas ledmotiv tolkas här framgångsrikt av Francesco Hayez (1791-1882) som hanterar den kvinnliga nakenheten med en naturalistisk ”touch” och söker sin inspiration i barocken. Historien från Gamla testamentet används som förevändning för en bild med stark erotisk inverkan. Pannån beställdes av Markisen Ala Ponzone (1761-1842), en rik konstsamlare, grundare av Museo Civico i Cremona (1842).
Francesco Hayez ”Batseba” (1827), privat kollektionJean- Leon Gérôme ”Batseba” (1889) oil on canvas, 60,5 cm x 100 cm Sothebys
En av de mest kända franska konstnärerna Jean-Leon Gérôme (1824-1904) som skapade grunden för den orientaliska stilen, skulle inte missa ett Batseba-motiv. Han framställde hennes nakna och perfekt vita kropp i sällskap med en kvinnlig tjänare. Batseba njuter av sitt bad på en takterrass i en stad i Mellanöstern.
Det här är inte längre en kvinna med bekymmer. Hon har till och med valt den perfekta tiden på dagen för att vara ute. Den rosa och gula himlen mjukar upp hela scenen. Gérôme har utfört duken med en aura av sensualitet och erotik. Vi kan beundra hans släta akademiska stil.
J.L Gerome ”Batseba” (ca.1895) Dahesh Museum of Art, New York
Sju år senare översatte han sin bibliska hjältinna till en skulptur. Gérômes verk speglar hans långvariga intresse för den klassiska världen. Batseba vrider sig runt och tvättar sin kropp. Skulpturen är dedikerad till konstnärens lärling och vän Gustave Courtois (1853–1923).
Även i Sverige kan vi hitta Batseba-målningar. Gotlands kyrka i Västerhejde bevarar ett fint exempel på orgelläktaren utförd av den tyske konstnären Abraham Beck ( verksam på Gotland, aktiv omkring år 1700)
Batseba i Västerhejde kyrka Foto: Bernt Enderborg
Tillsammans med Eva var Batseba nästan den enda kvinnan, vars nakna skildringar lätt och regelbundet kunde motiveras i den kristna konsten. Hennes skamlösa nakenhet har inget med överdrivet koketteri eller förförelse att göra. Det finns viss mildhet i henne. Uttrycket i kvinnans ansikte, hennes vördnad och ödmjukhet gör bilden rörande och förtjusande. Många konstnärer utelämnade Davids figur och helt fokuserade på Batseba. Oftast avbildades hon som en djup funderande kvinna, med blandade känslor, mellan rädsla och kärlek, plikt och drömmar. Kanske här finns hennes främsta styrka?
KONSTSPEGEL 