Tänk, att någon dag kommer man till museum och alla tavlor hänger så – omvandlat. Mardröm… faktiskt. Men inte på 1700-talet!
TROMPE L´OEIL måleri är en fascinerande riktning i konsthistoria. Det är trend att leka med oss, konstbetraktare, att lura vårans traditionell tänkesätt.
Tavlan har titel ”Baksidan av en målning”(1670) och hänger i Statens museum för kunst i Köpenhamn. Det är en målning med två baksidor, den målade och den verkliga.Tittare vill vända tavlan som verkar vara till salu, vilket dessutom föreslås av en lapp med nummer 36! Skapad av flamländsk konstnär, Cornelis Norbertus Gijsbrechts från Antverpen. Han var en skickligt konstnär: skuggorna som faller över och lätt smutsade träet gör en känsla av verkligheten!
Det är inte känd med säkerhet när han föddes. Hans äldsta kända målning är från 1657, resten kan man bara gissa. Man brukar ange födelsedatum som 1640 och avlidit 1683.
Han arbetade i Tyskland på början av 1660-talet, bland annat i Regensburg hos kejsar Leopold och senare i Hamburg (1665-68). Gijsbrecht`s karriär blomstrade i Danmark, när han blev anställd som hovmålare hos kungen Frederik III och därefter hos Christian V (1668-72). Han hade atelje i Rosenbergs slott. Det räcker med detektivarbete, dags att visa hans måleri!
Beaux-Arts de Carcassonne
Musee des Beaux Arts de Valenciennes
Private kollektion
Statens Museum för Kunst, Köpenhamn
Det är ingen konstighet att målare är flamländsk. Det var i Nederländerna som genre blomstrade under barockens 1600-talet. I den protestantiska land fick konsten en friare ställning från religionen. Trompe l`oeil syftade till att lura betraktarens öga, att tro att de målade tvådimensionella illusionerna var verkliga tredimensionella föremål. Oftast består den typ måleri av vanitas stilleben, traditionella symboler för livets övergång:
- krans av halm
- blommor i en vas
- ett nedbränt ljus och ett timglas
- brutna sädesax
- dödskalle
- allt detta var påminnelse om livets förgänglighet
Senare skapade Cornelis vanitasmotiver som del till mer komplexa trompe l`oeil-komposition i en s.k. ateljeväggarna, väggar med jaktredskap eller musikaliska instrumenter.
Museum of Fine Arts, Ghent
(1675)
Kungliga slottet, Warszawa
Trompe l`oeil teknik krävde att använda några tricks på den optiska illusionen. Cornelis hade en palett av spännande drag att använda:
- en närmast osynlig penselföring
- rätt perspektiv och realistiska mått
- enhetlig ljussättning
- signaturen utesluten men genom att sätta sitt namn på ett kuvert eller liknande, slapp konstnären att vara anonym
- tavlan saknade av ramen
- avbildade spikor, krokar
Det ser ut som alla föremål hänger på vägg. Allt för att det verkligen skulle uppstå en illusion!
Under sina fyra år i Köpenhamn utförde Cornelis Gijsbrechts ungefär 22 illusionistiska målningar, varav 10 finns i samlingen på Statens museum för kunst. Efter framgångsrika år i Danmark kom han till Stockholm där han bidrog till att introducera trompe l`oeil i Sverige. På Riddarhuset finns en brevvägg på drygt 2 meter, en gåva till greven Clas Rålamb, år 1673.
För att illusionen skulle vara övertygande målade Gijsbrechts främst motiv och föremål som normal fanns i kungens omgivning – allt som kunde locka betraktarens sinne och intellekt. Tavlan ”Quodlibet med brevet” från 1675 framställer ett stycke som spikade på en träram, fästes olika brevet med kungliga stämpel, kammare och andra föremål. Darför titel Quodlibet vad innebär på latin ”olika grejer”. Dessa objekter har strikt definierade betydelsen: en kam symboliserar rimligt ordnade tankar medan ett papper och penna föreslår författaren.
Wallraf Richard Museum
Konsten att lura ögat har fascinerat i alla tider. Trompe l´oeil kan uttryckas i oändliga former, viktigaste att verken ska upplevas som det som avbildats. En ständigt lek mellan verkligheten och fiktion, en bedrägeriets trick som öppnar våra ögon för sanningen.
