Kategori: belgian painter

"L`effort"/"Ansträngning"(1922)

Carte började måla i en symbolistisk stil, men efter den första världskriget blev han expressionistmålare. Mellan år 1911-12 fick han ett stipendium till Paris, där han besökte Louvren och upptäckte för sin konstnärskap den florentinska och sienenska målarskolan. Konstnären letade efter inspirationer och reste han till Marocko, Spanien, USA, där träffade han en belgiskt poet- Emile Verhaeren (1855-1916). Antoine illustrerade poetens diktsamlingar och visade alla på sin första officiell utställning i 1917. Genombrott påbörjades!

Lite fakta som dokumenterar Cartes liv och verksamheten:

• 1923 ställde han upp med andra flamländska kollegor på den parisiska höstsäsongen (http://Salon d`Automne)
• 1924 en separat utställning i Pittsburgh (Carnegie Institute), där alla hans 60 målningar såldes!
• 1928 bildade han en expressionistisk konstgrupp Nervia
• 1932 undervisade Carte i ”Dekorativ och monumental målning” vid högskolor i Bryssel

Anto Carte tillhör inte någon skola. Han förblir ogenomtränglig för sin tids nya konstnärliga strömningar, såsom kubism eller surrealism. Likaså lämnar de två världskrigen inga spår i hans produktion. Hans verk ligger på gränsen till symbolism och expressionism som ibland står nära Käthe Kollwitz och naturalism, som hämtar inspirationer från gruvarbetares, bönders och fiskares livet. Relationen till flamländaren Gustave Van de Woestijne (1881-1947) är uppenbar. Det figurativa måleriet är genomsyrat av religiösa känslor.

Många av hans verk är badade i en symbolisk atmosfär. Människan är den största inspiration i konstnärens arbete.

Efter hans resa till Florens 1925 dyker det upp mer festliga teman, såsom harlekiner och dansande folk. Anto Carte hade en förkärlek för populära scener och figurativa scener (clowner, tiggare, sjömän, mödrar och barn). Han brinner för den italienska konst och denna entusiasm visar sig inte bara i eleganta och kraftfulla linjer utan också i en känslig intimitet.

En annan outplånlig tecken för Anto Cartes verk är att det är en del av det sociala och geografiska landskapet i hans region, av de människor han möter dagligen.

https://www.invaluable.com/auction-lot/anto-carte-ecole-belge-1886-1954-interieur-126-c-77f4e38837

Konstgruppen Nervia

Konströrelse grundades 1928 av 42-år gammal Carte och hade syfte att främja den belgiska och vallonska konst, genom att stödja unga artister. Den inkluderade förutom honom åtta andra målare: Louis Buisseret, Frans Depooter, Léon Devos, Léon Navez, Pierre Paulus, Rodolphe Strebelle, Taf Wallet och Jean Winance.

Namnet Nervia syftar å ena sidan på de förromerska invånarna i regionen ( Nervii), och å andra sidan är det titelsidan för konsttidningen, som Anto Carte var redaktör för.

Gruppens stil hävdade en klassisk essens av realism, men samtidigt lyrism och intima känslor i konsten. Artister vägrade närma sig till avantgarde för varje pris, de studerade djupt andra konstnärer och uttryckte en sorts neo-humanism genom motiver från vardagens, familjeliv- allt betraktades med harmoni och idealism.

Triptyken ”Les offrandes”

Scenen är en nedstigning från korset där Kristi gestalt ersätts av en sjöjungfru (!) som hålls borta från vattnet av fiskarna. Den intensiva smärtan som genomsyrar denna duk är en krigspåminnelse då så många unga män offrade sina liv under det stora kriget.

En djup humanism präglades Antos Carte konst. Han dyrkade vardagliga stunder, enkla sysselsättningar och ställde viktiga frågor genom sin konst.

Vägrade han moderniseringen? Nya trender? Det är svårt att svara direkt… Det oändliga människans historia är det finaste vad kände han till och det karakteriserar bra hans konstvärld.

KÄLLOR:

https://www.youtube.com/watch?v=pl-7Knqytqc

https://coniecoosztuce.wordpress.com/2019/12/08/humanizm-anto-carte/

Konstpegel behöver din hjälp mer än någonsin. 
Jag har inte någon bidrag för att driva portalen. Därför är ditt stöd mycket viktigt. 
Om du gillar det här stället och gillar att läsa mina artiklar - stöd mig! 
Även en liten belopp har en stor betydelse.
Tack!