Maria Sibylla Merian (1647-1717): vetenskap och konst.

När vetenskap och naturen mötas med konst.

Maria porträtterad av Jacob Marell (1679) 
oil on canvas, 59 x 50,5 cm 
Kunstmuseum, Basel

Tjejen hade en vetenskapligt instinkt, en avgörande känsla att pupporna går genom metamorfos-processen. ”Larverna tappar huden flera gånger, precis som en man tar av sig skjortan”- så där skriver 13-åring Maria i sina anteckningar. Hon ägnade sig åt vetenskap under en tid när detta var väldigt ovanligt intresse för kvinnor.

28-år gammal Maria Sibylla publicerade sin första bok med illustrationer ”Neues Blumenbuch” (1675) och kort därefter släppte hon ”Der Raupen wunderbare Verwandlung” (”Den mirakulösa omvandlingen av larven och dess speciella blomsaft”), där hon med egna etsade koppartryck framställde larvernas metamorfos. Illustrationer som hon utförde är som en liten konstverk. Alla är handfärgat!

1665 gifte sig Maria Sibylla med Andreas Graaf, en konstnär från Nürnberg och elev hos Jacob Marell. Paret skaffade två döttrar: Dorotea och Helena. Man och hustru arbetade tillsammans, de utförde kopparplåtar med blommor till kvinnor som broderade. Detta var ett krävande arbete. Låt mig bara skriva att akvareller brukade man trycka på plåt, senare överföra till papper och till slut handmåla tryckta grejer.

Men sådana mest dekorativ jobb var inte till Maria. Hon kände att hon är skapad till någonting större. Hennes äktenskap blev också en stor besvikelse…

Sommaren 1685 lämnade hon Andreas och reste med döttrar till Nederländerna. Där gick Maria Sibylla med i en religiös rörelse skapad av teologen Jean de Labadie (1610-74). Han ansåg sig vara en profet som kallades av den Helige Ande. Labadie lämnade jesuitorden för att genomföra de nödvändiga reformerna i kyrkan. Prästen samlade en grupp ”heliga” runt sig, för att förbereda dem inför Kristi rike. Rörelse har existerat även efter hans död.

I den labadistiska samfunden levde man enkelt, utan egendom, vilken lämnades till församlingskyrkan. Maria har avstått från allt hon hade, men inte heller från sin passion och kärlek till naturen. I den sekten fick hon kontakt med nederländska missionärer från Sydamerika vilka berättade om sina resor och otroliga växter från koloniala länder. Maria fick en otroligt idée! Många gånger besökte hon Hortus Medicus, en botaniska trädgården skapades i 1638 för att samla växter, örter och träd från det Västindiska Kompaniet.

Maria Sibylla bestämde sig att resa till Surinam. Resan tog två månader, hon packade papper, färger, preparatburkar och åkte med sin dotter Dorotea. 52-år gammal Maria följde sin passion!

Jag hade ingen aning vart ligger Surinam, detta liten land som gränsar till Brasilien och Guyana. Det stora delen är bevuxet av tropisk regnskog och där finns otroligt rikt fauna och flora. En riktigt paradis till naturforskarna. Att klara sig i den tryckande hetan var inte lätt. Maria Sibylla lärde sig från kreolska kvinnor vilka av växter och insekter är livsfarliga. Det ansträngande jobb och hårda omständigheter orsakade malaria hos henne. 1701 reste Maria med döttrar tillbaka hem till Nederländerna.

I Amsterdam blev Maria känd och populärt både bland konstnärer och vetenskapare. Hennes opus magnum har blivit bok ”Metamorphosis Insectorum Surinamensium” (1705) vilken innehåller 90 bilder med växter och insekter från den exotiska Surinam. Publikationen blev så populärt att den fick 19 utgåvor mellan år 1705-1771.
Västerlänningar fick skåda tropiska växter som ananas, banan, vanilj, guava i intensiva och vackra koppmålningar.

Hennes verk blev uppskattad av ryska tsaren Peter den store (1672-1725) som köpte 300 grafikbilder till sin kollektion och framför allt av Carl von Linné (1707-78). Han inspirerades av damen från Amsterdam när skapade han sin systematisering av hundratals insekter och växter. Marias Merian otroliga jobb påverkade nästa generationer av vetenskapare, genom vackra illustrationer lyckades hon visa relationer mellan insekterna och deras miljö.

Hon var en pionjär inom området och reste till olika platser på jakt efter flera insekter att undersöka och dokumentera.

Maria Sibylla dog den 13 januari 1717 i spår av malaria…

Hennes två döttrar, Johanna Helena Herolt (1668-1723) och Dorothea Maria Graaf (1678-1743) följde mammas väg. Helena blev konstnärinna, hon samarbetade med Agnes Block och jobbade i Amsterdam (Hortus Botanicus). 1711 flyttade hon till Surinam och kom aldrig tillbaka till Europa.

Dorotea skapade samling av illustrationer och teckningar till ryska tsaren och hade ett ansvar att sköta om naturhistoriska föremål i hans Kunstkammer i Sankt Petersburg.

Tyvärr, blev Maria Sibylla Merian glömts med tiden, men hennes namn har aldrig försvunnit från vetenskapen. Till hennes ära kallades en av bönsyrsor ”Sibylla”, en sorts spindel ”Metellina merinae” och blomman ”Watsonia meriana”.

I 2014 en grupp vetenskapliga kvinnor bildades The Maria Sibylla Merian Society i syfte att sprida hennes illustrationer, böcker och anteckningar. Deras noggranna arbete kan man följa på websidan: http://themariasibyllameriansociety.humanities.uva.nl

Maria Sibylla Merian var en av första vetenskapliga kvinnor som hittade möjligheter att följa sin intresse, våga att ha egna teorier och kunna bevisa dem i verkligheten. Till många forskare är hon förebild, hur man kan bygga en meningsfull karriär trots hårda omständigheter.