Josef Mehoffer (1896-1946) i den hemliga trädgården.

De första människorna, Adam och Eva levde i en paradisisk tillvaro i nära gemenskap med Gud. Edens trädgård har varit mänsklighetens första och främsta miljö. Det är ingen konstigheten att vi mår bra i trädgårdens skugga.

Idag kommer jag att presentera till er, mina svenska vänner, en polsk artist Józef Mehoffer som var en dekorativ målare och sysslade med olika former av grafiken. I samtida tider säger man- formgivare. Han tillhörde det unga Polens- rörelse och var en av de mest främsta polska konstnärerna i sin tid.

En sak att förklara bara. Mellan år 1772-1918 fanns inte polska staten på den politiska kartan. Polen delades av tre gränsande stormakterna och Polacker levde i tre olika länder.

Mehoffer föddes 1896 i Ropczyce (Österrike-Ungern). Han studerade måleri vid Akademi för Konst i Krakow, och senare i Wien och Paris. Han utforskade olika metoder och tekniker i sitt konstarbete. Minst att nämna hans inspirationer: prerafaeliterna, jugendstilen (secession) och symbolismen. Hur det började att Josef Mehoffer blev så fascinerad av gröna och blommiga plantar?

Familjen tillbringade sommarlov 1902 hos vänner i en liten byn Siedlce.

Tiden var magisk, lyckan var stor. Mehoffer skapade en av sitt främsta verk, uppskattad både utomlands och i Polen.

Den enorma duken färdigställd 1903, skildrar en familjescen som är upplyst av sensommarsolen.

En kort mening.

Punkt. Slut.

Men ju mer tittar man på scenen, desto mer fantasifulla tankar väcker tavlan. Konstnärens eleganta fru och deras lilla nakna son. Fruktbarheten och fullkomligheten. Sommarens mogna frukt.

I bakgrunden ser vi en tjänstflicka i traditionella bondekläder och i förgrunden finns artisten själv – vi kan inte se honom, för han tittar på scenen tillsammans med oss. Han är stolt och lyckligt. Här är min fru och min lilla son. Kom till trädgården. Kom och träffa oss på den vackraste av sommardagar- verkar Mehoffer kommunicera med oss!

Ögat dras mot den upplysta figuren av ett naket barn, som försiktigt trampar på det mjuka gräset och håller långa stjälkar av röda malva i sina upphöjda händer, vilket betonar dess roll som en ”guidare” för vandringen. Mor följer barnet i sin elegant safirfärgad klänning och hatt. Med upplyft huvud lutar hon sig mot betraktaren, eller snarare hennes man-målare.

Ovanför familjemedlemmar placerar konstnären en stor trollslända i flyg.

Den enorma trollsländan flyger mot observatören som målar henne och mot betraktaren som sedan kommer att stå framför tavlan. Varför är hon så monströs stora? Om vi fokuserar på insektens symbolik, får vi begrepp att i nästan alla delar av världen är hon sinnebild för aktivitet och förändring. Liksom fjäril har trollsländan förmågan att omvandlas och transformeras.

Är detta scen en realistisk föreställning? Eller är det konstnärens drömlika vision? Personligen anser jag att Mehoffer kände sig enorm lycklig och lottad människa. Bilden är ”bara” hans bekräftelse på livet, ett uttryck för nästan arkadisk välstånd. Men han bjuder oss endast till liten del av trädgården, till liten del av hans liv. Resten avslöjar artisten inte och bygger därmed en atmosfär av konstighet och mysterium.

Behovet av att ha en trädgård var nära relaterat till Mehoffers personlighet liksom med behovet av att skapa. Naturen var en oumbärlig inspiration för honom, en källa till motiv, ett fält för fantasi.

År 1907 köpte han med sin fru, Jadwiga (1871-1956) ett vackert lantgods, som blev parets första hem och deras första trädgård. Jankówka var ett lärkgård med bänkar och fontäner, beläget i en brant sluttning, som erbjöd en pittoresk utsikt över Beskiderna området och Tatrabergen.

Han målade herrgården många gånger.

Tillsammans med huset skapade paret ett unikt idylliskt landskap och fredlig, lycklig existens med många vänner som kom hit. Den harmoniska atmosfären i Jankowka återspeglas perfekt i målningen ”En rött paraply”. Jadwiga Mehoffer samlade på japanska konsten och tydligen inspirerade sin man med östasiatiska föremål.

Troligtvis är det fru Jadwiga som är på tavlan. Josef avbildade henne med kärleksfulla penseldrag och badar hennes silhuetten i solljus.

Målningen associeras med modernistiska trender – fascination av ljus, färg, dekorativitet, poesi, sensualitet.

Familjens Mehoffer andra trädgård var vid huset på Krupniczagatan 26, som konstnären förvärvade i 1932 och där de, efter anpassning, bodde i den sista fasen av sitt liv.

Den unga kvinnan som avbildas här, pekar ansiktet och lyfter händerna mot solen, nästan absorberar hon ljuset och värmen. Stämningen är fridfullt, glatt, överexponerat av solens strålar. Buskar blommar i trädgården- så är det maj. Scenen är särskilt betydelsefull med tanke på att Józef Mehoffer dog två månader senare…

Krupnicza 26 är idag konstnärens museum. Alla kan komma in, besöka huset och trädgården, oförändrad i sin form.

KÄLLOR

https://culture.pl/pl/dzielo/jozef-mehoffer-dziwny-ogrod

https://niezlasztuka.net/o-sztuce/jozef-mehoffer-ogrody/

• Konstpegel behöver din hjälp mer än någonsin. Jag har inte någon bidrag för att driva portalen. Utan dina donationer kommer jag inte att ha medel för publikationer. Därför är ditt stöd mycket viktigt. Om du gillar det här stället och gillar att läsa mina artiklar – stöd mig! Även en liten belopp har en stor betydelse.
• Tack!