ZURBARAN – en spansk Caravaggio.


Francisco de Zurbarán (1598-1664) var en spansk målare, särskilt känd för sina skildringar av munkar, nunnor och martyrer. Francisco föddes i Fuente de Cantos i Extremadura 1598. Som barn gillade han att rita i träkol och vid 16 års ålder skickade hans far honom till Sevilla för att träna som konstnär. Först var vid Juan de Roclas-skolan i sin hemstad, senare kom han till verkstaden hos Pedro Diaz de Villanueva. 1617 blev han utbildad målare, gifte sig och skaffade tre barn.

1622 var han redan en erkänd konstnär, att han anlitades för att måla ett altartavla till sin stad. Hans stil präglas av Caravaggio och chiaroscuro, en form av konst som kännetecknas av starka och djärva kontraster mellan ljus och mörk, som påverkade hela kompositionen.

Första viktiga verk:
Zurbarán var känt som en målare av storskaliga religiösa tavlor, mycket efterfrågade för kyrkor och kloster i hela Spanien och den nya världen. Hans färgpalett är begränsad och hans kompositioner strikt enkla; kombination med detalj och stark belysning, ger åt hela måleriet en intensiv, nästan mystisk närvaro. Dags att träffa lite närmare Francisco de Zurbaran!

  • Kristus på korset” utförd i 1627, en tavla som var så beundrat av hans samtida att Sevillas kommunalråd övertalade Zurbaran att etablera bostad, atelje i denna spanska staden. Kristus är spikad vid grovt träkors, den ljusa vita duken som draperas runt midjan står i kontrast till den välformade kroppen. Det outhärdliga lidandet gör plats för den sista önskan- uppståndelse. Zurbaran visar detta visuellt, på ett genialt sätt!
”Cristo en la Cruz” (1627)
290 x 168 cm
Institute of Art, Chicago

För jämförelse visar jag Diegos Velazquez verk om samma motiven:

”Korsfasten Kristus”(1632)
250 x 170 cm
Prado, Madrid
  • Zurbarán undertecknade ett nytt uppdrag 1628 med klostret Nuestra Señora de la Merced Calzada. Han målade till salen De profundis målningen av San Serapio, en av martyrerna, som dog 1240 efter att ha torterats, troligen av saracenska pirater.
”St: Serapion” (1628)
120 x 103 cm
kolektion Woldsworth Atheneum, Connecticut

Den mercedarisk kloster var en riddarerodning som grundades i Barcelona 1218 av Peter Nolasco. Munkarna praktiserade de traditionella löftena om kyskhet, fattigdom och lydnad. Huvudsyftet med denna religiösa församling var att befria kristna slavar från muslimska händer. Konvent hade två grenar: prästerskap och riddare. Bröderna-riddare hade ett separat löfte att slåss mot Morer för att befria hela Spanien från sina händer.

”Fra Francisco Zumel”(1633) från Mercedariekloster
204 x 122 cm
Real Academia de Bellas Artes de San Fernando, Madrid
”Fra Pedro Machado” (1630-34)
  • 1626 nästa stora uppdrag var ett kontrakt med en dominikanorden-San Pablo el Real i Sevilla. Zurbarán producerade 21 målningar på åtta månader. Fjorton av verk skildrade St. Dominicus liv, de andra representerade St. Bonaventura, St. Thomas av Aquino
”St. Bonaventuras begravning”(1629-30)
245 x 220 cm
Louvre, Paris
”Apoteos av Thomas av Aquino” (16319
475 x 375 cm
Zurbarán fick i uppdrag att måla denna apoteos och fick exakta instruktioner om dess utförande: verkets dimensioner, positionering, karaktärer etc. Den enorma duken bör placeras i Colegio de Santo Tomás de Sevilla. Denna skola har utbildat framtidens läkare, så ämnet är inget annat än en upphöjning av kollegiets och dess munks arbete.
  • 1630 utnämndes han till hovmålare för kungen Filip IV. Uppdraget var att utsmycka det nya kungliga palatset, Buen Retiro i Madrid med en svit målningar, som  Herkules stordåd (1642)
”Herkules stordåd” (1634)
Prado
Den kanske mest ovanliga aspekten är den visuella plaggs brinnande. Zurbarán verkar förena Hercules med de kristna martyrer som han skildrade så ofta. Herkules smärta blev vår smärta, och lidandet av hans död blev mycket närvarande.
”Försvaret av Cádiz mot engelsmännen” (1634)
Museo del Prado
  • Från 1628 till 1640 arbetade han på ett större antal målningar för Hieronymusklostret i Guadalupe
”St.Jerome frestelser”

”Padre Gonzalo de Illescas” (1639)
”Bröder Juan de Carrions farväll ” (1637-40)
Guadalupekloster
  • 1634 första resa till Madrid, Zurbaran träffade sin vän Diego Velazquez och beundrade verk av italienska konstnärer som Guido Reni
  • 1635 stannade konstnären igen i Sevilla och började ett framgångsrikt decennium
  • 1636 en stor serie bilder av heliga kvinnor. De skapades för olika religiösa institutioner. Han framställer vanligtvis unga och mycket eleganta kvinnliga karaktärer, fyllda med skönhet och fred, utan tecken på smärta eller lidande. Målningarna kritiserades som för mycket pompösa och utsmyckade. Heliga såg ut som vanliga andalusiska damer. Zurbarán försvarade sig mot kritik och argumenterade att de vackra klänningarna gav karaktärerna realism och stärkte de troendes tillbedjan.
”St. Cassilda”(ca. 1630)
171 x 107 cm
Museum Thyssen- Bornemisza
”St. Isabel de Portugal” (ca.1635)
Prado
”St. Apolonia” (1636)
Louvre
”St.Lucia”
”St.Ursula” Genova,
Musei di Strada Nuova
”St. Margareta i fårdräkt”(1630-34)
National Gallery, London
Hon avbildades i en bondeklänning från Andalusien. Den färgglada väskan står i kontrast till den mörkblå jackan. Hon åtföljs av det traditionella drakeattributet.
” Abbot Hugo av Cluny i kartusianernas refektorium” 
(ca.1633-35)
262 x 307 cm
Museo de Bellas Artes, Sevilla
  • St.Hugo vördas som helgon i den romersk-katolska kyrkan. Zurbaran avbildar kartusianer i sina vita dräkter, framför varje munk är en skål med kött och bitar av bröd. Den enorm stor tavla visar Bruno av Köln, som grundade konvent i 1084 och de sex andra medlemmar
  • 1639 Zurbaran målade också en serie målningar för kyrkor till spanska kolonier i Amerika och exporterade dem genom sin hustrus familj, bosatt i Peru. Men han hade problem med att få betalt för sitt jobb
  • Francisco de Zurbaran avbildade ofta ”Poverello” från Assisi, St. Franciskus ett av de mest Kristus-lika helgonen:
St. Franciskus (1632)
Museo Nacional de Bellas Artes, Buenos Aires
”Den helige Franciskus i bön”(1635-39)
National Gallery, London
De flesta av ”franciskanerna” runt om i världen målade av Zurbarán kommer också från denna period, framställda på knä, stående eller i ekstasi.
”Agnus Dei eller Guds lam” (ca. 1635-40)
Prado
”St. Franciskus in extasen” (1658)
Alte Pinakothek, Monachium
”St.Franciskus av Assisi enligt påven Nicholas vision”(ca 1640),
olja på duk
110 x 180,5 cm
Museum Nacional d’Art de Catalunya, Barcelona
”St. Franciskus in meditation”(1639)
National Gallery, London

Målningen representerar den tridentinska ikonografiska linjen,
-en asketiskt inställning
-mystisk kontemplation
helgonet håller en skalle nära bröstet, en traditionell symbol på askes. Franciskus mediterar över döden. Hans klänning rivs på ärmen för att visa hans fattigdom. Bakgrunden är slätt och mörk vilket ökar målningen intensitet.


Målarens hela verk skapades i tjänst för kyrkan och motreformationen. Religiösa scener bekräftade den katolska kyrkans position, en nya ikonografiska regler visade helgonen mediterande i naturlig storlek för att närma de för oss.

”Veronikas duk” (1650)
Nationalmuseum, Stockholm
Zurbaran avbildade svetteduken i dramatisk sidbelysning och med en hyper-realism som väckte respekt hos betraktaren.

Zurbarans sent arbete är en av de mest intressanta och det verkar som att målaren självporträttades i figuren av St. Lukas. Konstnären fortsätter med mörk naturalism och scenen är mycket realistiskt. Det starka ljuset från vänster skapar kontraster mellan områden med ljus och skugga, som Caravaggio`s ärv.

”St. Lukas som målar korsfästelsen” (c.1650) även känd som korsfästelsen med helgen Lukas
Prado

Sista men inte minsta är Zurbarans stillebenmåleri- lugna, välbyggda kompositioner med utmärkt återspegling av materi. Han utförde några av nature morte tavlor:

”Stilleben med frukter och en rosa” (1633)
The Norton Simon Foundation, Los Angeles
”Bodegon con cacharros”(1633)
Prado


Bodegones” imponerar med sin originalitet, föremål målade Zurbaran ceremoniellt. Objekten är arrangerade på samma plan. Det är ett galleri med former, storlekar och olika material. Han arbetade noggrant, ljuset passerade porslinet, lera- vas och till slut den kalla metallen. Jag har skrivit om bodegones i januari-inlägg. Låt mig citera ”Zurbarans stilleben är enkla och visar respekt till vardagliga frågor. Här finns ordning, varje objekt har sitt plats och inget är viktigare än den andra. En religiös symbolik är tydlig. Tre grupper av föremål anordnades i asketisk ordning kan symbolisera den heliga treenigheten. Bildkompositionen är mycket minimalistisk, man vill stanna längre och kontemplera…”

Det var först 1658, sent i Zurbaráns liv, som han flyttade till Madrid på jakt efter arbete och förnyade sin kontakt med Velázquez. Den populära rykte att Zurbarán dör i fattigdom, var falskt. Vid hans död var värdet på hans gods cirka 20 000 reales. Hans hus (Fuente de Cantos) har blivit museum och väcker intresse hos många av turister.

https://www.fuentedecantos.eu/casa-de-francisco-de-zurbaran/

Författare: Ewa Nienartowicz

Arkivarie med kärlek till konsthistoria, konstvärlden och böcker.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s