Samlare och deras samlingar.

En fantastisk konstresa till olika kuriosakabinettet i Italien, England, Prag, Mantua, Urbino, Danmark. Från vetenskapliga föremål till samlingar av mineraler, djur och ädelstenar.
Enjoy!

När renässansen svepte genom Italien, börjades kulturella förändringar på olika furstliga hovet. Vetenskapsmännen samlade akademiska instrumenten och ädelstenar (gemmer), medan humanister koncentrerade i sina händer forntida skulpturer, mynt och manuskripter. På bilden finns studiolo – ett avskilt rum i Palazzo Ducalo skapat för hertigen av Urbino, Federico da Montefeltro (1422-82). Dessa rum innehöll konstnärliga föremål, böcker, gamla manuskripter och andra kunskaps symboler associerades med antiken.

Studiolo var ett tecken på status och avslöjade den humanistiska intresse hos härskare. Å ena sidan var Federico en kapabel militär ledare, å andra sidan en produktiv beskyddare för konsten. Han samlade böcker och handskrifter, hade ävet ett scriptorium med egna kopister och fick ett symboliskt smeknamn ”Italiens ljus”.

Bakom projektet stod Francesco di Giorgio Martini (1439-1502) och Luciano Laurana (ca.1420-79). Arbete utfördes mellan 1478-82. Rummet var liten 3,60 x 3,35. Det vackert utförda intarsiaarbete med illusionistiska målade hyllor är det mest kända exemplet på detta i Italien.

Izabella d`Este (1474-1539), fru till Francesco II Gonzaga från Mantua, var en framstående intellektuell kvinna, utbildad av kända humanister. Paret bodde i Castello di San Giorgio och två rum var till hennes privat bruk, hennes egen studiolo. Isabella använde rum för fritidsintresse: skrivning, studier och korrespondens samt att visa forntida föremål och samling på moderna konstverk. Hon älskade musik, poesi, konst och fick smeknamnet ”den tionde musen”. Andrea Mantegna (1431-1506) utförde några målningar till Isabella d`Este:

  • ”Parnas” skapades i 1497
  • ”Dygdens triumf” (1499-1502) . Furstinna värderade högt Mantegnas målningar och han själv satte en ouppnåbar nivå för många konstnärer som arbetade med att dekorera studiolo.
  • Lorenzo Costa (1460-1535) efterträdde Mantegna som målare vid hovet i Mantua och utformade ”Allegori av Isabellas d`Estees kröning” och ”Regeringstid av Comus” två mytologiska målningar baserade på Mantegnas teckningar mellan 1506-11.

Isabella hade en stor passion för att samla antik skulptur, begränsat endast av pengar och det påvliga förbudet att exportera sådana föremål från Rom. Oavsett förbud lyckades hon att ha i sina samlingar skulpturer från Nasso och Rodi och fragment av mausoleum i Halicarnassus. Furstinna av Mantua hade egna konstagenter genom vilka köpte hon antik vaser, gemmer, byster, medaljer och även en ”enhörningshorn”.

Medan i Italien skapades ”studiolo” i norra delar av Europa har åstadkommit kurioskabinetten eller wunderkammer. En samling av märkvärdiga föremål kunde innehålla allt från tavlor till ett uppstoppat vild djur. Kunstkammer var föregångarna till museer. Den första kända användningen av ordet gjordes i samband med samlingen av Ferdinand I. Ambitionen var hög: han ville visa upp så mycket kunskapens intresse som möjligt. En stort samling hade arkehertig Ferdinand II av Tyrol (1529-95), på Ambras -slottet, sammanförd av vapen, böcker, handskrifter, porträtter, sällsynta manuskripter och mynten. 1806 flyttades kollektion till den österrikiska Wien under namnet ”Ambraser Sammlung”.

Albert V, hertigen av Bayern (1528-79) tävlade med Ferdinand och skapade sin egen kunstkamera. Som förmedlare och konstagent jobbade till honom Jacopo da Strada (1507-88), vilken reste runt i Europa i jakt efter värdefulla föremål. Albert köpte hela samlingar i Rom och Venedig: medaljer, mynt, marmorbyster och statyer, relieffer. För att utrymma samlingen byggdes ”Antiquarium” (1568-71) baserat på ideer av Jacopo da Strada. Hallen i bottenvåningen, 69 meter lång, är en av största renässanshallen norr om Alperna. En fristående byggnad med 2 våningar där funnits skulptursamling och bibliotek på övervåningen.

En mycket intressant och enastående kollektion hade Rudolf II Habsburg (1552-16129). Den tysk-romersk kejsare, kung av Ungern och Böhmen kände sig bättre på slottet Hradczany i Prag, än i Wien och därför flyttade han sin kejserliga hovet till den böhmiska huvudstaden. Här kunde han ägna sig åt sina intresse; för konst och vetenskap, astrologi och alkemi. Till Prag lockade kejsare de flesta kända artister. Han var uttråkad på politik och lämnade makten till sin bror Mattias. Konstsamling blev hans fetisch och besatthet. Den tillhörde till största på den tiden. Det räcker att nämna:

  • Arcimboldo (1527-1593) var en hovmålare, som organiserade bland annat dekorativa ceremonier och processioner. Hans stil var mycket originell och anpassat till Rudolfs förväntningar. Allegoriska porträtter av kejsare består av frukter, grönsaker och växter.
Rudolf II avbildad som Vertumnus (den föränderlige) den romerska trädgårdsguden.
Porträtten befinner sig i Skokloster slott (Håbo kommun) plundrat från den praska slottet
under 30-åriga kriget!.
  • Pieter Brueghel den Äldre (1526/30- 1569 ) utförde ”Babels torn” i 1563
Bildresultat för wieza babel bruegel
Kunsthistorisches Museum, Wien
En av mest kända verk av Breughel.
Han skildrar tornen, som omnämns i Gamla Testamentet.
En Kunstkammer från Rudolf II:s tid.
Walters Art Museum
  • Antonio Correggio (1489-1534) älskade mytologiska motiven:
  • Tiziano (ca.1488-1576) känd av sina mytologiska tavlor som t.ex. ”Danae”(ca.1554) hade kejsare Rudolf`i sin samlingen från 1600.
”Danae”
Kunsthistorisches Museum, Wien
  • Jacopo Tintoretto (1519-94) som fick sitt smeknamn ”den lille färgaren” eftersom han var son till en tintore (färgare)
”Vintergatens ursprung (ca.1575) en mytologisk målning skapad
i den venetianska, manieristiska stilen
National Gallery, London
  • Gherard Emmoser (1553-1618) tillverkade unika instrumenter,här har vi jordklottet med urwerk som roterade och kartlade konstellationer. Samtidigt oerhört vacker föremål! Pegasus bär världen på sina utsträckta vingar.
Himmelklott med urwerk (1579)
Metropolitan Museum of New York
  • Hans van Aachen (1552-1615) blev Rudolfs kammarmålare och utförde allegoriska målningar, kejserliga porträtter.
  • Albrecht Durer (1471-1528) målade”Rosenkranzfest” i 1506
Albrecht Durer (1506)
National Gallery, Prag

Rudolf samlade verkligen på nästan allt som bara väckte hans intresse. Här har vi exempel på vackra illuminationer av växter och djur skapades av Joris Hoefnagel (1542-1600) en flamländsk konstnär,som företog vidsträckta resor för att dokumentera flora och fauna.

I 1602 beordrade Rudolf II, i anledning av sin 50-årsdag, att utföra en extrem värdefull krona bestående av sällsynta ädelstenar och pärlor. De fyra gyllene fälten visar härskare som fältherre (Imperator), som kejsare (Augustus), nästa två som Rex Hungriae et Bohemiae. Kronan är 28,3 cm hög och tillverkades av Jan Vermeyen, en guldsmedare från Bryssels. En av de mest värdefulla föremål var kamea kallades Gemma Augusta,från romerska tider, daterad 9 e.Kr-12 e.Kr.

Rudolf kände att ingen kommer att ta hand om hans samling, han gjorde aldrig någon inventering…Den första granskningen gjordes sju år efter hans död och det visade sig att kollektion inkluderade 3000 målningar,2500 skulpturer- tusentals föremål uppskattades till 17 mln floriner.

På XVI-talet upphördes kunstkammer att vara domänen för härskare. Rika medborgare, mediker, biskopar började själv samla på vackra föremål. En viktigt samling hade en dansk kunglig läkare och antikvarie Olaf Worm (1588-1654). Musei Wormiani var en riktigt ”kabinett av underligheter”.

Med sin omfattande lärdom bidrog Olaf Worm till intressanta vetenskapliga disputationer. Han kunde läsa runstenar /texter skrivna med runskrift/ och samlade på tidig skandinavisk litteratur. Hans korrespondens innehåller brevväxling från 142 vetenskapsman.

1655 – Frontstycket från ”Museum Wormianum” som visar samlingen.

En flamländsk konstnär, Frans Francken den yngre (1581-1642) framställde kuriosakabinetten på en av sina tavlor. Hans favoritämne var bilderna av målnings gallerier som fyllde han med reproduktioner av olika tavlor med oerhört detaljerad precision.

Domenico Remps (1620-99), en italiensk målare av tysk eller flamländsk bakgrund, avbildade en kunstkamera med sällsynta föremål av naturligt ursprung, såsom koraler, snackisar och andra ovanligheter.

”Kabinett av underligheter” (ca.1690) innehåller bland annat optiska instrumenter, miniatyrmålerier , allt från natur och kultur!
Museo dell’Opificio delle Pietre Dure, Florence

Hur det har varit i andra länder i Europa? Utom tavlor och manuskripter var urvalskriterierna inte så tydliga. Den typiska konstkammare kunde innehålla allt från oljemålningar till snäckskal. Ibland räckte inte utrymme till den växande kollektioner. Då byggdes man om huset att möjliggöra förvaring. Inigo Jones (1573-1652), en känd engelsk arkitekt fick uppdrag att designera Arundel House för Thomas Howard, 21 earl of Arundel – en pionjär genom konstsamlingen i England. Lord of Arundel samlade allt som var ”creme de la creme” i nuvarande konst: från ritningar av da Vinci till tavlor by Raphael Santi, Hans Holbein, Parmigiano och Albrecht Durer. Många av dessa finns nu på Royal Library Windsor castle eller på Chatsworth. Marmorsnideringar känd som Arundel marmor lämnades så småningom till Oxford. Men mest häpnadsväckande var hans skulptur-kollektion, från den romerska antiken. Lord Arundel uppköpte själv dels av statyer, byster och gemmer under sina resor till Italien, dels genom konstagenter. Allt för sitt galleri i Arundel House.

Vårans resan ska vi avsluta i den underbara Uppsala. Jag tror, att ni vet vad ska det handla om…Den Augsburgska konstskåpet är ett kuriosakabinett som tillhört den svenska kungen Gustav II Adolf, tillverkat av Philipp Hainhofer (1578-1647), en känd konsthandlare. Skåpet var en gåva av Augsburgs borgerskap till kungen, vid hans intåg till staden, den 24 april 1632( under 30-åriga kriget). Det underbara konst vitrin innehåller upp emot 1000 föremål, är samling på olika material från djur- och mineralriket. Lådor och dörrar är pryds av måleri, silverinläggning och. År 1694 donerade kung Karl XI skåpet till Uppsala universitet, till nybyggda Gustavianum.

Bildresultat för den augsburgska konstskåpet
https://gustavianum.uu.se/samlingar/konstsamlingar/utstallningar/augsburgska-konstsk%C3%A5pet/

Kurioskabinettens storhetstid var 1600-talet och första hälften av 1700-talet. Den vetenskapliga utvecklingen under upplysningstiden orsakades att rummet med underligheter blivit en sagohistoria. Samlingar blev kärnan till museer-uppstod. Ett furstlig mode att samla vackra föremål från Italien, upptäckarlust från norra Europa och alkemiska eksperimenter…allt detta institutionaliserades, låg till grund för British Museum, Kunsthistorisches i Wien.

Författare: Ewa Nienartowicz

Arkivarie med kärlek till konsthistoria, konstvärlden och böcker.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s